fbpx

Ann Fernholm

Post image

Semper satsar på ultraprocessade snacks till bebisar, istället för grönsaker

ann fernholm

Ni är många som har reagerat på det öppna brev som jag skrev till Semper tidigare i maj. Från Alexandra har jag fått skräckfilmsartade bilder på spansk barnmat och Blw.with.olivia tipsade om en marknadsundersökning som Semper precis har avslutat. Av omtanke för barn som inte äter så mycket grönsaker, verkar de vilja omvandla grönsaker till snacks. Nu undrar Semper hur bebisföräldrarna helst vill ha snacksen tillagade: friterade eller bakade?

Alltså, varning för högt blodtryck när du läser det här. Vi börjar med bilder från Tess, som har en 6 månaders bebis. Semper har precis hört av sig och frågad om det är…

Förutom rabattkuponger skickade de med några varuprover, bland annat en ”fruktgröt”…

…som om man vänder på förpackningen och läser ingredienslistan…

…inte alls innehåller någon frukt utan 14 procent koncentrerad juice, en form av ”fritt socker” som WHO menar att vi ska begränsa. 

Semper ska omvandla grönsaker till majssnacks

Blw.with.olivia skickade en länk till en marknadsundersökning som Semper just har avslutat. De frågade inledningsvis om hur ofta man gav barnet snacks/mumsbitar (dagligen?), om det är viktigt att snacksen är ekologiska och om man känner till varumärket Organix. Sedan följde denna fråga: 

Vilken föräldrar vill inte att barnen ska äta mer grönt? Och som om Semper kunde läsa tankar, kom de i nästa fråga med en lösning på problemet: 

Sedan undrade de plötsligt följande:

Jag svarade självklart friterade. För vilket barn gillar bakade snacks?

Till slut, vid fråga 15, fick man reda på vad målet med undersökningen egentligen var: 

Jag ser framför mig hur min medförfattare till Stora boken om barn och matlogopeden Kajsa Lamm, höjer på ögonbrynen när hon läser alternativ fyra:  ”smälter i munnen.” Sådant brukar få henne att hålla en lektion i oralmotorik. Ännu en produkt som hindrar bebisar från att öva in alla de komplicerade tung- och tuggrörelser som krävs för att kunna äta riktig mat. 

När jag kom till fråga 16 passade jag på att i kommentarsfältet berätta för Semper vad jag tycker om idén att omvandla grönsaker till snacks:

Klämmisar med kaksmak i Spanien

Snacks i olika grönsakssmaker känns ändå som en västanfläkt jämför med de bilder jag fick från Alexandra som är i Spanien. Håll för ögonen nu, för här kommer välling och spädbarnsgröt…

…med smak av Mariekex.

Och mjölk för barn över ett år…

…med smak av Mariekex. 

För att få föräldrar att tro att mariekexmjölk är bra för barn, pryds förpackningen av en rad hälsobudskap: ”Kalcium hjälper till att utveckla ben. Zink hjälper tillväxten. Järn hjälper den kognitiva utvecklingen.” 

Priset för horriblast barnmat tar ändå dessa klämmisar: 

Google translate översatte texten på förpackningen åt mig:

Om klämmisen ändå hade varit smaksatt med kantarelltårta!

Ja, ni. Vad håller vi på med? Sommaren 1993 var jag på Island. Jag minns hur chockad jag blev över att de hade frukostflingor med chokladsmak i sina affärer. Hur kunde de ta efter sådana hemska amerikanska matvanor? 

Nu är frukostflingor med chokladsmak en självklarhet i Sverige. Hur länge tror ni att det dröjer innan våra bebisar får klämmisar med kaksmak? 

Fast vet ni. Vi konsumenter har makt. Det finns ett effektivt sätt att stoppa den här utvecklingen. Vi måste sluta köpa ultraprocessade låtsaslivsmedel!!!

Ann Fernholm är författare av böckerna Ett sötare blodDet sötaste vi harSmakäventyret och nu senast Stora boken om barn och mat. Hon har också grundat Kostfonden, en ideell forskningsfond med målet att se till att maten används som medicin i vården. Då och då skriver hon här på Food Pharmacy. Åsikterna i krönikan är skribentens egna.

Dela

Kommentera

FÖLJ OSS I VÅRA ANDRA HEM:

Ann Fernholm

Post image

Svar från Semper: snacks och kakor kan utveckla bebisars fingermotorik

I förra veckan skrev jag ett öppet brev till Semper, som handlade om att de säljer kakor, snacks och godis till bebisar och små barn. Nu har de svarat på brevet. Semper menar bland annat att kakor och snacks kan hjälpa barnen att utveckla finmotoriken. I det fall familjen unnar sig något gott, vill Semper också kunna erbjuda produkter anpassade för bebisar.

Svaret som jag nu har fått från Semper är till stor del ett mönsterexempel i modern mediehantering. Mina frågor lämnar de mestadels obesvarade, istället tar de tillfället i akt att skrämma föräldrar från att köpa vanlig mat till sina småbarn. Läs det fetade stycket i deras svar noga, där insinuerar de att annan mat än kommersiell barnmat skulle kunna vara för giftig för bebisar. Vi återkommer till det.

De produkter jag skrev om i förra veckan var alltså dessa:

Alla är märkta med påståendet no junk promise. Mina frågor var: Hur bra start på livet får små barn när de vid sju månaders ålder börjar äta snacks? För att sedan fortsätta med kakor vid tio månader och godis efter tolv månader? Och hur lever koncentrerad fruktjuice, ultraprocessad majs och upphettad yoghurt (ingredienser i Sempers barnmat) upp till Sempers vision om att med ”skonsam tillagning ta vara på det bästa från naturen”?

Svaret från Semper:
Hej Ann,

Tack för ditt mejl. Vi välkomnar ditt öppna brev till oss. För oss är dialogen med föräldrar som har frågor om våra produkter jätteviktig och vi svarar gärna på dina frågor. Om man har ytterligare frågor kring våra produkter, går det jättebra att kontakta konsumentkontakt så får man svar direkt: 020 – 62 20 00.

Inom produktserien från Organix säljer vi både finger foods men även burkar och klämpåsar med enbart frukt, grönt och gryner. De innehåller inget annat än ekologiska råvaror med naturlig smak, färg och konsistens så att barnen ska kunna lära känna och uppskatta riktig mat och nya smaker. I sortimentet finns också flera ovanligare råvaror för barn att utforska, såsom quinoa, sötpotatis och butternut pumpa.

Produktserien Finger Foods, som du hänvisar till, är utvecklad för att låta barn upptäcka olika smaker, former och texturer och för att uppmuntra dem till att själva plocka upp bitarna. De olika formerna bjuder också in till att utveckla finmotoriken i händer och fingrar. Självklart tycker vi inte att snacks och kakor ska ersätta mat, men i det fall familjen unnar sig något gott vill vi erbjuda alternativa produkter med innehåll, struktur och råvarukvalitet (barnmatskvalitet) anpassad för små barn.

Det som du inte nämner, men säkerligen känner till, är att all barnmat (förpackade matvaror för barn med en åldersangivelse 0–3 år) är strängt reglerad genom svensk lagstiftning. Det finns rekommendationer och gränsvärden om såväl sammansättning, näringsinnehåll och begränsning av icke önskvärda ämnen i barnmat. Barnmat får inte innehålla konserveringsmedel, färgämnen eller sötningsmedel. Dessutom är gränsen för bekämpningsmedel extra hård just för barnmat – likadana regler oavsett om varan är ekologisk eller ej. Det tycker vi är bra!

Exempelvis kan enbart ca 5 % av den svenska havren som skördas användas till barnmat. Detta mot bakgrund av de hårda krav som ställs på åkermarken som havren växer och skördas på, samt efterföljande hantering. Livsmedelsverket har hårda krav på frukter som produceras till barnmat. Visste du att en jordgubbe som säljs i butik exempelvis får innehålla 1000-gånger högre mögelhalter än de jordgubbar vi barnmatstillverkare använder till våra produkter?

Här kommer slutligen svar på din fråga om järn i välling och gröt. Eftersom det medfödda järnförrådet börjar ta slut vid 4–6 månaders ålder så måste det fyllas på genom maten. I den åldern har alla barn inte kommit så lång i sitt ätande än och därför är det oftast svårt att komma upp i rekommenderad nivå. Därför järnberikar vi vår gröt och välling med ett järn som kroppen lätt tar upp och på så sätt tillgodoser barnets behov. 

Om du har fler frågor så är du välkommen att besöka oss i Sundbyberg så kan vi berätta mer om hur vi arbetar med barnmatskvalité.

Mina kommentarer:
Innan vi går in på skrämselpropagandan kring havren och jordgubbarna, vill jag kommentera andra delar av Sempers svar. Det första är det motsägelsefulla i att kalla snacks och kakor för finger foods (fingermat) samtidigt som de poängterar att dessa produkter självklart inte ska ersätta mat. Antingen är något mat, och då kallar man det mat. Eller så är det inte mat, och då kallar man det för något annat. Till exempels snacks och kakor.

Sempers godis är sötare än vanligt godis
Som de skriver får man inte ha sötningsmedel i barnmat. Svensk lagstiftning reglerar dessvärre inte koncentrerad fruktjuice, vilket Semper använder i flera av sina produkter. Dessa godisar som de marknadsför till barn från ett års ålder…

…består mestadels av juicekoncentrat (som säljs till ett mycket högt pris, vi återkommer till det). Mängden sockerarter i jordgubbsvarianten ligger på 65 gram per 100 gram, vilket är mer än vad vanligt gelégodis brukar innehålla, och åtminstone sex gånger mer än vad äpplen och jordgubbar normalt innehåller. Semper säljer alltså extremt söt mat till småbarn, även om de inte använder sötningsmedel.

Mat för fingermotoriken behöver inte vara hälsosam
Den tredje saken jag vill kommentera är Sempers idé om att skräpmat kan utveckla barns fingermotorik. Om mat ska utveckla finmotoriken, krävs att den är hälsosam. Här är riktig fingermat:

Den fjärde saken handlar om det sista stycket i svaret och järnet. Jag ställde ingen fråga till Semper om järn, utan bad dem förtydliga detta påstående:

Järn från leverpastej tas upp mycket lättare av kroppen än järn från välling, och därför är Sempers jämförelse vilseledande. Jag har anmält den till Konsumentverket. Många föräldrar väljer bort välling, som är en mycket processad produkt, och berikar istället hemgjord gröt med till exempel paltbröd. Det går utmärkt bra.

Barn kan äta hemgjord havregrynsgröt
Så till det fetade stycket, där Semper menar att bara en liten andel av all havre kan användas i barnmat. Detta är också något de passar på att lyfta på sin sajt:

Vi skriver om denna form av skrämselpropaganda i Stora boken om barn och mat (kapitlet 6-12 månader). I sin marknadsföring utnyttjar flera barnmatsföretag att kraven är höga på råvaror till kommersiell barnmat. I en frågesport, barnmatskollen, som tidigare låg på Nestlés sajt, var flera frågor utformade för att skrämma föräldrar. En av frågorna var: Är grönsaker från butiken inte lika nyttiga som de i barnmat?

Nestlés svar: De kan vara lika nyttiga, men de har inte genomgått kontroller för barnmat gällande pesticidrester o. dyl.

På detta vis planterar de ett frö av oro hos föräldrar. För hur ska de veta om övrig mat i affären är tillräckligt bra?

Som tur är kontrollerar Livsmedelsverket halten bekämpningsmedel, tungmetaller, mögeltoxiner och annat i den mat som säljs. Under arbetet med Stora boken om barn och mat var jag i kontakt med dem för att höra hur illa ställt det egentligen är med svensk havre. Deras budskap var tydligt: kraven är extra höga på barnmat, men det ställs höga krav på all mat i Sverige och svensk mat håller generellt en hög standard. Du kan tryggt ge ditt barn både hemgjord havregrynsgröt och jordgubbar.

Under arbetet med boken bad jag också Semper om ett underlag för påståendet om havren. De svarade att de ”har erhållit uppgiften om havre från sin leverantör.” När jag frågade vem leverantören var blev svaret: ”Av konkurrensskäl berättar vi aldrig vilka leverantörer vi har. Men uppgiften kommer från den största leverantören av havre i Sverige.”

Jag gick aldrig vidare med detta, men nu har jag mejlat Lantmännen för att kontrollera Sempers påståenden.

Oetiskt av Semper av skrämma föräldrar
Avslutningsvis: Det är oetiskt att skrämma föräldrar från att ge barn vanlig mat. Barn behöver äta riktig mat under sitt första år i livet, både för att utveckla sina smaklökar och sin munmotorik (läs mer om det här).

Under arbetet med Stora boken om barn och mat har jag haft kontakt med allt från bvc-sköterskor till tandläkare och tandhygienister. De är frustrerade över all den skräpmat som nu letar sig in i barnmatshyllan. Små barn ska absolut inte äta kakor, snacks och godis. Men för globala livsmedelskoncerner som Hero, som Semper tillhör, är sådana produkter bra kassakor. Högprocessad mat kräver ingen kylning och har en enormt lång hållbarhet. Och vet ni vad kilopriset är för den skräpmat som Semper säljer till bebisar? Inte? Kolla här:

Man måste ändå beundra dem. Tänk att sälja mestadels koncentrerad äppeljuice för mer än 1000 kronor kilot. Inte ens maten i butikernas delikatessdiskar brukar nå upp till de nivåerna.

Ann Fernholm är författare av böckerna Ett sötare blodDet sötaste vi harSmakäventyret och nu senast Stora boken om barn och mat. Hon har också grundat Kostfonden, en ideell forskningsfond med målet att se till att maten används som medicin i vården. Då och då skriver hon här på Food Pharmacy. Åsikterna i krönikan är skribentens egna.



Dela

Kommentera

Ann Fernholm

Post image

Öppet brev till Semper: Varför säljer ni processad skräpmat till spädbarn?

Under arbetet med Stora boken om barn och mat fick jag titt som tätt tillfälle att besöka barnmatshyllan i affären. Där säljer numera företaget Semper kakor, snacks och godis till bebisar och små barn. Min slutsats är att de måste ha blivit grundlurade. Här är mitt öppna brev till dem.

Hej Semper,

Ni vet inte detta, men under många år var er välling mina barns sömnpiller och därmed min bäste vän. När vi under ett halvår skulle bo i San Francisco fick jag panik av tanken på att skiljas från vällingen. Så vi fyllde våra resväskor med så många vällingpaket vi bara kunde. För hur skulle vi annars klara oss?

Detta är ganska länge sedan. Numera sover mina barn gott utan välling och jag har inte haft så mycket kontakt med era produkter. Men när jag under förra året skrev Stora boken om barn och mat fick jag återigen anledning att botanisera bland barnmaten i affären. Och… oj!… vilken förändring den hyllan har genomgått! Bebisar måste vara riktigt bra kunder eftersom ni satsar så hårt på dem.

Semper har blivit grundlurade
Skälet till varför jag nu mejlar er är att jag tror att ni som företag har blivit grundlurade. Ert mål är, om jag har förstått saken rätt, att ”erbjuda hälsosamma, näringsriktiga, säkra och högkvalitativa produkter till era konsumenter.” Om mina misstankar stämmer har det brittiska företaget Organix lurat er hela vägen till Skåne (och kanske ännu längre…). På något vis har de fått er att erbjuda era kanske viktigaste konsumenter, bebisar och små barn, mat som är ungefär lika högkvalitativ som en borrmaskin för 49 kronor på Rusta. Vi pratar om detta:

Hoppas att ni inte tar illa upp, men när jag första gången insåg att man numera marknadsför snacks, kakor och godis till småbarn höll jag på att smälla av. Vem vill göra det?

Semper saluför Organix produkter i Sverige
Döm av min förvåning när jag hittade ett pressmeddelande där ni på Semper berättar att ni ska sälja och distribuera varumärket Organix i Norden.

Till en början undrade jag varför? Hur går Organix utbud ihop med er filosofi som är att tillhandahålla ”naturligt god mat utan konstiga tillsatser”? Men så läste jag texten där Organix VD säger:

– På Organix gör vi bra mat eftersom vi har en passionerad tro på att alla människor, oavsett hur unga, förtjänar att äta bra och vi vill ge barn den bästa starten i livet.

Sa han så till er också när ni förhandlade om ett samarbete?

Det låter som en karismatisk person. När någon pratar om en ”passionerad tro” kan det vara lätt att svepas med. Det visar inte minst erfarenheter från diverse olika sekter i världen. Ni är ju sprungna ur den svenska myllan (även om ni numera tillhör den internationella livsmedelskoncernen Hero) och som svensk vill man gärna tro andra om gott. Typ att en naiv svensk lätt kan bli förförd när man surfar in på Organix hemsida

…och tittar på filmen om deras ambitioner (inspirerad av Donald Trump?):

Jag är rädd att jag måste göra er desillusionerade. Till skillnad från er på Semper har många andra livsmedelsbolag ganska smutsigt mjöl i påsen, om man säger så. Jag vill ge er samma råd som vi ger till föräldrar i Stora boken om barn och mat: LÄS ALLTID INGREDIENSLISTAN PÅ ALLT NI KÖPER!

Semper köper grisen i säcken
När ni till exempel sitter där i styrelserummet på Organix och VD:n med stolthet visar fram kakorna till bebisar…

…ska ni inte blint lita på budskapet på förpackningen. De skriver ”no junk promise” för att få er att köpa grisen i säcken. Istället vänder ni på paketet och läser ingredienslistan:

En blandning av vetemjöl, juicekoncentrat och palmolja kvalar utan tvekan in under ordet ”junk”, framförallt om det ska ätas av bebisar. (Juicekoncentrat kan låta bra, men WHO menar att vi ska begränsa det. Många företag använder det numera istället för socker, så kan man påstå att maten är osötad, trots att man har sötat den). 

När VD:n sedan langar fram dessa…

…gäller samma sak. Budskapet ”Nothing unnecessary” är ett försäljningstrix. Koncentrerad juice i geléform är nämligen inget annat än…

När han till sist ber er att smaka på det som kallas ”fingermat”…

 … är det bra om ni har med er lite riktiga råvaror att jämföra med…

…så kan ni lättare bedöma hur väl en produkt lever upp till er filosofi om att med skonsam tillagning ta tillvara det bästa från naturen.

(I vår familj tyckte vi att Organix ”corn puffs with carrot” smakade som ett slags söt ostbåge. Vi undrar: hur många maskiner krävs det egentligen för att få majsen och moroten att anta så fluffig form?)

Har Sempers expertgrupp godkänt detta?
Ni skriver på er sajt: ”Vi är stolta över att vi vet en hel del om vad små barn behöver för att få en bra start. Vi har egna experter på barnhälsa, arbetar nära svenska forskare och kompromissar aldrig på kvalité och säkerhet.” 

En fråga: lät ni era experter granska produkterna från Organix innan ni slöt ert avtal? Håller de med om att kakor, snacks och godis ger en bra start på livet?

Om de gör det, borde de sätta sig in i den senaste statistiken från Organix hemland. I Storbritannien har 22,4 procent av alla barn övervikt eller fetma innan de ens har fyllt fem år, och i oktober konstaterade man att antalet barn med allvarlig fetma har nått rekordnivåer.

Leverpastej är en bättre källa till järn än välling
När jag ändå har er på tråden vill jag ta upp några andra småsaker. På er sajt ger ni denna information:


När jag själv hade småbarn och var trött som en stenad koalabjörn, hade jag läst detta som att välling skulle vara bättre för mitt barn än leverpastej. Och så hade jag begått misstaget att ge barnet välling på mackan, istället för leverpastej.

Jag vet. Självklart menar ni inte att föräldrar ska göra så, men jag tänker att det ändå hade varit bra om ni hade lagt till något i stil med: ”Men eftersom järnet i leverpastej tas upp mycket lättare av kroppen än järnet i välling, får barnet ändå i sig mer järn om du ger det leverpastej”.

(När vi skrev Stora boken om barn och mat hade vi kontakt med forskaren Michael Hoppe på Sahlgrenska, som minst sagt har järnkoll. Så här skrev han till mig:

”Om man jämför upptaget av en och samma mängd järn från leverpastej, respektive välling, så har den sistnämnda ett sämre utgångsläge eftersom det är baserat på sädesslag. De innehåller mycket fytater (ju mer fullkorn, ju mer fytater). Fytater binder till järnet i magtarmkanalen och hämmar därmed upptaget. Så barnet tar inte upp så mycket av järnet i vällingen, jämfört med järnet i leverpastej.”

Det där med järnupptag är komplext, om ni kontaktar Hoppe kan han säkert komma till er på Semper och hålla ett föredrag.)

Klämmisar fulla av bakterielik
Sist men inte minst. Ni skriver på er sajt att ni vill hjälpa föräldrar om ni kan. Mitt förslag är att ni ska göra det lättare för dem att förstå vad som döljer sig i era klämmisar. Så det ni kallar för gröt…

…kan ni kanske istället kalla ”Spätt juicekoncentrat med rismjöl, en gnutta havre och tillsatta vitaminer”?

Och denna upphettade och steriliserade produkt…

…kan ni förslagsvis döpa till kadaveryoghurt. Enligt Livsmedelsverkets föreskrifter får inte yoghurt värmebehandlas. Då dör alla de snälla och nyttiga mjölksyrebakterier som yoghurt ska innehålla och som kan stärka tarmfloran. Kallar ni det istället för ”kadaveryoghurt” blir det tydligt att det ni säljer rent tekniskt är en bakteriekyrkogård.

(Visste ni förresten att forskare från Nya Zeeland har hittat en koppling mellan att äta riktigt yoghurt – sådan som säljs i kyldisken – och en minskad risk för eksem hos bebisar? Ju mer bebisarna åt, desto lägre var risken.)

Lever ni på Semper upp till era ambitioner?
Detta blev långt! Jag vill avsluta med att berömma er för alla fina ord ni skriver på er sajt. Men frågan är hur bra start på livet små barn får när de vid sju månaders ålder börjar äta snacks? För att sedan fortsätta med kakor vid tio månader och godis efter tolv månader? Och hur lever koncentrerad fruktjuice, ultraprocessad majs och upphettad yoghurt upp till er vision om att med ”skonsam tillagning ta vara på det bästa från naturen”? 

Ni får gärna svara på detta. Jag publicerar svaret på min sajt. 

Glöm nu inte att ringa VD:n på Organix. Han behöver sig en ordentlig uppläxning. Bryt kontraktet och kräv skadestånd. Det är faktiskt fult att ljuga.

Vänliga hälsningar,

Ann Fernholm

Ps. Jag har skickat vidare detta brev till reklamombudsmannen tillsammans med en anmälan. Är lite nyfiken på vad hon tycker om er marknadsföring, och om den håller den höga etiska nivå som reklam bör göra. 

Till alla läsare: Vill ni också veta hur Semper resonerar? Mejla och fråga: anne.lindfeldt@semper.se. Tagga @semperbarnmat om ni gör inlägg i sociala medier, så ska det enligt Semper hamna på deras sajt.

Ann Fernholm är författare av böckerna Ett sötare blodDet sötaste vi harSmakäventyret och nu senast Stora boken om barn och mat. Hon har också grundat Kostfonden, en ideell forskningsfond med målet att se till att maten används som medicin i vården. Då och då skriver hon här på Food Pharmacy. Åsikterna i krönikan är skribentens egna.

Dela

Kommentera

Ann Fernholm

Post image

Seminarium om socker på riksdagen: Kostfonden uppmanar till kraftfulla åtgärder mot sockret

Idag lämnar vi över pennan till Kostfonden.

Inför ett nationellt mål för sockret: en maximal förbrukning om 25 kg socker per person och år. Det förslår Kostfonden i dag under ett lunchseminarium på riksdagen. Vi lämnar samtidigt över en rapport med totalt åtta förslag på vad regering och riksdag kan göra för att minska sockerkonsumtionen.

Halva den svenska vuxna befolkningen har nu övervikt eller fetma och  Sveriges regering och riksdag behöver agera för att vända utvecklingen. Förutom att fetma ökar risken för typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom, cancer och demens, kopplar numera vetenskapliga studier fetma och diabetes hos gravida till en ökad risk för att barnet ska ta skada, bland annat födas för tidigtfå medfödda hjärtproblem och utveckla autismcp-skada och epilepsi.

– Överkonsumtionen av socker är en viktig orsak till fetman. För att nästa generations barn inte ska ta skada behövs insatser lika kraftfulla som de som en gång minskade rökningen, säger Ann Fernholm, grundare av Kostfonden.

Rapport om socker överlämnas till riksdagen

Under vår kampanj #synasockret dukade Kostfonden i höstas upp den mängd sötsaker som varje år produceras åt en svensk tvåbarnsfamilj på Mynttorget vid riksdagen (bilden ovan). Genom detta fick vi kontakt med den socialdemokratiske riksdagsledamoten Mats Wiking. Tillsammans med Ulrika Jörgensen (M) bjuder han idag in till ett lunchseminarium om socker, där Kostfondens grundare Ann Fernholm ska delta tillsammans med Erik Hemmingsson, lektor med inriktning mot folkhälsa, GIH, och Susanna Almström, Hälsofrämjandet, som bland annat driver projektet En sockersmart skola.

I samband med seminariet lämnar Kostfonden över en rapport: Ett sockersmart Sverige: Hur minskar vi den skadliga överkonsumtionen av socker? Baserat på Livsmedelsverkets rekommendationer uppmanar vi riksdagen att införa ett nytt nationellt mål: att sockerförbrukningen i Sverige ska minskas till maximalt 25 kg socker per person och år, vilket är ungefär 15 kg mindre än vad vi förbrukar idag. Dessutom föreslår vi:

  • att mängden tillsatt socker ska anges på livsmedel
  • att kostråden kring socker ska följas i alla offentliga måltider
  • skatt på söt dryck och godis, subventionering av grönsaker
  • en översyn av förpackningsstorleken på söt dryck och godis
  • en reglering av marknadsföringen av sötsaker mot barn
  • avsättning av medel för informationskampanjer kring socker
  • forskning som utreder kunskapsluckor kring sockrets hälsoeffekter

Se seminariet i sin helhet här: https://www.facebook.com/SiFyrbodal/

Vill du hjälpa oss att förebygga livsstilssjukdomarna, så att färre drabbas av fetma, typ 2-diabetes, cancer, hjärt-kärlsjukdom och demens? Bli månadsgivareföretagsvän eller swisha en gåva på 123 900 42 43. Du kan följa vårt arbete på FacebookInstagrameller Twitter. Varmt tack!

Dela

Kommentera

0
0

No products in the cart.