fbpx

#sjukmat #friskmat, Press

Post image

Förbättra folkhälsan genom ökade krav på de skattefinansierade måltiderna

Den här texten publicerades igår på Debattsidan i SvD.

Tankeövning – som svensk löper du en risk på 0,000025% att dö i en trafikolycka varje år. Och för att hålla siffran nere investerar samhället enorma resurser. Det är därför häpnadsväckande när man läser att svenska Socialstyrelsen går ut med en varning om att 25% av oss riskerar att dö i förtid på grund av fel kost, men förebyggande insatser lyser med sin frånvaro. Vi kan inte blunda för statistiken längre. Vi frågar oss därför – kan den offentliga måltiden vara ett verktyg för att bekämpa denna utveckling?

Idag, den 14 november, är det världsdiabetesdagen. Varje år sedan 1991 har den stora ökningen av diabetes runt om i hela världen uppmärksammats just idag. Tar man hänsyn till befolkningsökningen har antalet diagnostiserade mer än fördubblats de senaste 40 åren. Sedan den 20 december 2006 är FN en del av initiativet kring denna dag, då man antog en resolution som klassade diabetes som ett hot mot den globala hälsan. Detta är unikt, då det är första gången en sådan utfärdas i koppling till en icke-smittsam sjukdom, och innebär en uppmaning till alla nationer att agera för att bromsa den pandemiska utbredningen av sjukdomen.

85-90% av de ungefär 500 000 svenskar som har diabetes är drabbade av typ 2, den typ som kan bromsas och förbättras av sunda kostvanor och motion, och räknas därför i hög grad som en livsstilsrelaterad sjukdom. Förekomsten av livsstilsrelaterade sjukdomar har generellt ökat kraftigt de senaste åren och prognoserna visar tyvärr att utvecklingen kommer fortsätta i samma riktning. Vår livsstil utgörs av många faktorer så som mat, sömn, stress och motion – men enligt WHO är dålig mat och ett högt blodtryck numera den största riskfaktorn för att dö i förtid i Sverige. Enligt Socialstyrelsen har en fjärdedel av alla svenskar så dåliga matvanor att de riskerar att bli sjuka och dö i förtid. Exempelvis äter bara två av tio svenskar den dagliga mängd frukt och grönt som Livsmedelsverket rekommenderar. Samtidigt kommer det mer och mer forskning som visar att maten vi äter kan förebygga några av våra största folksjukdomar, såsom diabetes typ 2 – sjukdomar som i dag inte bara leder till enormt mycket lidande utan också till stora kostnader, både för den enskilda individen och för samhället.

Ökningen av livsstilssjukdomar är störst i socioekonomiskt utsatta områden, vår hälsa påverkas i större utsträckning än vad de flesta tror av utbildningsnivå, ekonomiska förutsättningar och bostadsort. I många områden med goda socioekonomiska förutsättningar i Stockholm, såsom Danderyd, är man friskare än någonsin, men tar man tunnelbanan därifrån till Vårby Gård har livslängden rasat med 4 år. Tankeövning – hur går detta ihop med att det svenska skattefinansierade sjukvårdssystemet vilar på värderingar om att alla medborgare har rätt till jämlik hälsa?

Samtidigt spenderar vi i Sverige över 8 miljarder av skattebetalarnas pengar om året på råvaror till de 3 miljoner måltider som serveras dagligen i offentlig regi. Det finns också gott om rekommendationer för hur den offentliga måltiden bör utformas, men trots det lever majoriteten av institutionerna inte upp till dessa – och det finns inte heller någon uppföljning eller kontroll av vad våra gemensamma pengar faktiskt spenderas på.

På alldeles för många håll serveras det idag måltider i offentlig regi som bidrar till att höja blodsockret drastiskt. Det medför att kroppen tvingas producera höga mängder insulin för att sänka blodsockret. Detta är inga problem om våra kroppar utsätts för det då och då men när det blir en regel snarare än ett undantag ökar det risken för att drabbas av förstadie till diabetes typ 2, och även andra livsstilsrelaterade sjukdomar.

En av de viktigaste anledningarna till att vi äter fel idag är okunskap. Vi måste därför se möjligheten i att använda den offentliga måltiden som en utbildningsinsats. Genom att höja kvaliteten på de måltider som serveras i offentlig regi är vi övertygade om att vi kan förebygga ohälsa genom att vi skapar ringar på vattnet i form av både direkta och indirekta resultat. Barn som tidigt lär sig att äta nyttigt i skolan tar med sig detta hem till sin familj. Vuxna som serveras bra mat i kontakt med exempelvis vården får referenser på hur man bör äta för att följa de kostråd som bidrar till att hålla oss friska.

Vi måste använda alla tillgängliga resurser för att bromsa den rådande utvecklingen av typ 2 diabetes och andra livsstilsrelaterade sjukdomar om vårt samhälle ska ha råd att bära kostnaden för vården i framtiden. Den offentliga måltiden ser vi som en självklar del i detta arbete. Vi uppmanar regering och landsting att ta vara på all den fantastiska kompetens och de rekommendationer som finns genom att skapa förutsättningar för att de efterlevs. Utöver det föreslår vi tre konkreta åtgärder som kan hjälpa till att höja kvalitén på de offentliga måltiderna:

  1. Att instifta en kontrollfunktion likt den som finns kopplad till livsmedelshygien, men kopplad till matens näringsriktighet. Då säkerställs att den skattefinansierade maten håller hög kvalitet i hela landet, oavsett vart man bor.
  2. Att det liknande skollagen inrättas lagkrav på matens näringsriktighet inom vård och omsorg. All mat som lagas i offentlig regi borde anses lika viktig i lagens mening.
  3. Att kunskapsutbyte mellan olika offentliga instanser främjas, till exempel genom digitala verktyg. Idag finns det många föredömliga kök runt om i landet vars kunskap bör värnas och spridas vidare till de som behöver den.

Tankeövning. När förutsättningarna finns, när frisk mat inte behöver kosta mer och i längden leder till stora samhälleliga besparingar genom en avsevärt bättre folkhälsa. Borde vi då inte kunna kräva en bättre offentlig måltid?

Anna Lindelöw Mannheimer, styrelseordförande i föreningen Frisk mat

Den ideella föreningen Frisk mat är ett initiativ från Food Pharmacy som startades med uppropet #sjukmat i januari 2018. Föreningen arbetar för att den skattefinansierade maten inom vård, skola och omsorg ska vara näringsrik och aptitlig.

Dela

Kommentera

FÖLJ OSS I VÅRA ANDRA HEM:

#sjukmat #friskmat, Interview

Post image

Intervju med kostchefen och skolmatsexperten Sara Jervfors

När vi besökte Almedalsveckan i somras träffade vi Sara Jervfors som är kostchef i Södertälje och Gnesta kommun. Eftersom Sara är lite av en expert när det kommer till skolmat (och vi som bekant kämpar för att den skattefinansierade maten ska vara både god och näringsrik) frågade vi snällt om vi inte kunde få intervjua henne för bloggen.

Sagt och gjort, förra veckan träffades vi i en skolmatsal i Södertälje och blev bjudna på både fröknäcke, bönröror och rawbollar med choklad och apelsin. Sara hade så mycket intressant att berätta att vi passade på att spela in ett helt avsnitt av Food Pharmacy-podden tillsammans med henne. Helt klart värt att vänta på! Och vi lovar naturligtvis att säga till när det släpps.

Den kostenhet som Sara är chef för ansvarar för alla offentliga måltider i Södertälje kommuns skolor och förskolor. Maten lagas efter ett hållbart matkoncept och målet är att all mat som serveras ska vara både god och hälsosam, ekologiskt producerad, samt innehålla mindre kött till förmån för mer grönsaker och baljväxter. Tro det eller ej, men nästan 65% av alla livsmedel som används i köken är ekologiskt producerade. Dessutom ska råvarorna i så stor utsträckning som möjligt vara närproducerade och anpassade efter säsong. Fantastiskt, eller hur?

– Vad behövs för att skolan ska kunna lägga grunden för sundare kostvanor?

Det måste finnas en styrande måltidspolicy som sätter en ram, men också ger verktyg för hur man ska arbeta när det kommer till skolmaten. I måltidspolicyn ska det också framgå att det ligger i skolans uppdrag att servera hållbara och näringsrika måltider, samt att lära barnen att både uppskatta och äta näringsriktig och hållbar mat. Utifrån denna måltidspolicy utformar skolan sedan sina egna konkreta och mätbara mål.

– Frihet under ansvar, med andra ord?

Det finns ju en nationell lagstiftning på att maten ska vara näringsriktig, men man behöver definiera vad hälsosam och hållbar mat på den egna skolan är. Detta borde vara en självklarhet i alla skolor med tanke på att maten är finansierad med skattemedel.

– På vilket sätt bör skolrestaurangerna arbeta för en miljömässigt hållbar utveckling?

Idag är vardagsmaten både i skolor och i hemmen generellt inte baserad på råvaror som går att odla här i Sverige, utan sådant som odlas långt ifrån oss och därför kräver långa transportsträckor. Jag anser att skolmåltiden är ett utmärkt forum för att lära våra barn och ungdomar att uppskatta och välja livsmedel som inte kräver så långa transporter. På så sätt blir våra matvanor mer hållbara för framtiden. Det är också viktigt att arbeta för ett minskat matsvinn.

– Kan du ge exempel på några råvaror som ofta serveras i skolan och som ur ett hållbarhetsperspektiv kanske borde bytas ut?

Ris, bulgur och pasta är sådana exempel. Ris odlas framför allt i Asien, medan det durumvete som används i pasta och bulgur växer i Sydeuropa. Livsmedel som vi enkelt kan ersätta dessa med är till exempel svenskt matvete, matråg, kornkross och helt korn. Numera serverar vi ofta korn istället för ris i våra restauranger, och så länge det tillagas på rätt sätt går det hem hos nästan alla.

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår första bok här och nya kokboken här

Dela

Kommentera

#sjukmat #friskmat, Food Pharmacy

Post image

10.000 likes!!!

A while ago, we started a food revolution. In memory of our graphic designer Anna’s husband, we launched a hashtag called #sjukmat and posted a manifesto about the food in Swedish hospitals. Some of you might have wondered what happened? Well, last week we reached our goal of 10.000 likes. And now, we would like to offer our sincere thanks to everyone who has participated in this debate so far.

Over the last couple of months, you have been sending in photos of pitiful hospital dinners and food served in residential aged care. No matter what some will say, pictures don’t lie. Unfortunately, the food served in Swedish hospitals, preschools, schools and elderly care is loaded with sugars and empty calories. It stands to reason that the Swedish Government should spend their money on healthy and nutritious food that will help us stay healthy, and not the other way around.

We promised that when the #sjukmat Facebook page reached 10.000 likes, we would visit the office of the Minister for Health and Social Affairs in Sweden. We’ve been waiting for this day to come, and now it’s here. We will keep our promise.

Thank you for all the love and support. Thank you for telling your stories, for helping us spread the word and for inspiring others to take action. Together we can make a change for the better.

You’re more than welcome to follow us on Facebook and Instagram

Dela

Kommentera

#sjukmat #friskmat, Press

Post image

Tidningen Kurera: Lina och Mia bakom uppropet #sjukmat

I går var vi med i tidningen Kurera och berättade för journalisten Nina Törmark om uppropet #sjukmat. Om varför vi initierade det, vad det är för fel på sjukhusmaten i dag och vad vi tror om chanserna att få till en förändring (spoiler alert: vi ser ljust på framtiden).

Läs intervjun här och visa ditt stöd genom att gilla uppropets Facebooksida. Förhoppningen är att bidra till en förändring mot att en mer näringsrik och hälsosam kost serveras inom offentlig sektor. När vi fått in 10 000 berättelser kommer vi personligen överlämna dem till socialministern som är ansvarig för frågor rörande folkhälsan.

Vi samlar alla inlägg som görs på vår Facebook-vägg eller under hashtaggen #sjukmat på sjukmat.se. Vi är så glada och tacksamma för all uppmärksamhet som uppropet får!

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår första bok här och nya kokboken här.

 

Dela

Kommentera

0
0

No products in the cart.