Recept

Grönsaksjuice på grönkål, päron och ingefära. Come. To. Mama.

Jo, vi har ju gått och funderat på det här med periodisk fasta ett tag nu. Men så vi fick ju som bekant ett ryck efter Stigs senaste krönika i måndags och bestämde oss för att löpa hela linan ut. Periodisk fasta. Vi upprepar: p-e-r-io-d-i-s-k f-a-s-t-a. Vad har vi gett oss in på?

För att inte gå miste om någon näring tänker vi göra en klorofyllstinn grönsaksjuice i dag. ”Grönsaksjuice… ” tänker du nu (vi kan läsa tankar), ”vad är det skillnad på det och en grönsakssmoothie?”. Jo du, det kan vi berätta för dig: en grönsakssmoothie är en flytande sallad. En grönsaksjuice däremot innehåller inte några fibrer, vilket gör att näringen blir lättare för kroppen att ta upp samt att du slipper lägga massa energi på matsmältning. Perfekt ju! Vi brukar dricka juice när vi behöver en extra energi- och näringsboost.

smoothie4

När man juicar behöver man en sk råsaftscentrifug. Vi har den här (längst upp till höger) lilla rymdfarkosten.

Kale Devil
(5 dl)

6 grönkålsblad
6 selleristjälkar
1 päron
3 cm ingefära
1 citron

Skölj ingredienserna noggrant, skär bort yttersta skalet på citronen och juica.

smoothie3

Rookie_200x200px-03Juica för rookies:

Få nu inte panik om du inte älskar smaken första gången. Det här vet vi av erfarenhet: när man börjar äta en ”renare” kost tar det ett tag för smaklökarna att vänja sig vid de naturliga smakerna. Alla älskar faktiskt inte flytande grönkål, spenat och broccoli från start. Mjukstarta gärna med mer frukt än grönsaker, kanske två päron i stället för ett och halvera mängden grönkål och selleristjälkar.

Recept: ”Juice power and detox” av Renée Voltaire.



Recept

En 99% raw och väldigt vegan jordärtskockssoppa (som gör dina tarmbakterier glada).

I kväll tänker vi äta en värmande och näringsrik soppa gjord på jordärtskockor. En traditionell jordärtskockssoppa innehåller ju ofta grädde och vitt vin, men den här är minst lika god. I originalreceptet var alla grönsakerna kokta, men eftersom vi försöker hålla oss på en armlängds avstånd från höga temperaturer provade vi att mixa grönsakerna råa i stället, och det blev minst lika bra.

Att inte äta en alltför tung måltid på kvällen är ju alltid klokt eftersom kroppen tar lite längre tid på sig att förbruka glykogenet på natten. Egentligen borde man väl göra som Stig och ersätta middagen med en smoothie, men det känns lite överkurs och dessutom vill vi ha något varmt i dag pga vad som pågår utanför fönstret. Därav soppan.

soppa3

Viktig info om jordärtskocka:

Jordärtskocka har en hög halt av, koncentrera dig nu, fruktooligosackarider (oh, låt oss kalla dem för FOS framöver) som forskning visar gynnar tillväxten av de nyttiga tarmbakterierna i tarmen. FOS fungerar helt enkelt som mat för de snälla tarmbakteriena bifidobakterierna (läxförhör på stavningen i morgon) och för vissa lactobaciller, t ex acidofilus. När bifidobakterierna och lactobacillerna ökar i mängd knuffar de undan de ogynnsamma bakterierna i tarmen, vilket är toppen då de har den dåliga smaken att producera massa giftiga ämnen i tarmen om de får härja fritt.

soppa1

Puh, nu över till soppan:

99% raw jordärtskockssoppa
(2 portioner)

300 g jordärtskockor
200 g blomkål

1 päron
2 schalottenlökar
1 msk lantbuljongspulver
5 dl vatten
en skvätt havregrädde (frivilligt)
2-3 msk olivolja
havssalt
kokosflagor eller hampafrön

Skala jordärtskockorna och löken och skär dem, blomkålen och päronet i bitar. Koka upp vatten med lantbuljongen och låt dem puttra en liten stund med löken. Ta av buljongen från plattan och låt den svalna lite innan du häller över den i en blender tillsammans med grönsakerna och olivoljan. Mixa soppan slät. Vrom vrom. Smaka av med havssalt och nymalen svartpeppar och tillsätt lite havregrädde om du vill ha soppan ännu krämigare. Häll upp soppan i två stora skålar och toppa med kokosflagor eller hampafrön. Bon appetit!

PS Inte provat att göra soppan med rå lök pga att vi inbillade oss att den kanske skulle bli lite för skarp i smaken då, men prova gärna!

Inspiration till recept: thedailygood.se.



Food Pharmacy

Du dör inte av att vara lite hungrig. Tvärtom, du lever lite längre.

Första gången vi stötte på uttrycket ”periodisk fasta” var för något år sedan på Vetenskapens Värld. Må hända att vi var sist på bollen, men sedan dess har vi i alla fall noterat fenomenet allt oftare i medicinska sammanhang. Periodisk fasta innebär alltså att du begränsar antalet timmar på dygnet då du äter, oftast 16:8 (dvs du fastar 16 timmar och äter 8). Och helt ärligt verkar det ge rätt svårslagna resultat – inte bara för vikten utan också för hälsan. Kombon gå ned i vikt + minska risken för kroniska sjukdomar = allmänt poppis.

Stig ägnade en hel krönika åt det i går (scrolla ned ett inlägg om du missade den), och så sent som förra veckan berättade läkaren bakom en av världens största hälsosajter att han själv har testat massa olika dieter och landat på att 16:8 är det bästa för honom. Han väljer ett ätfönster på 8 timmar och Stig begränsar sig till 6, men principen är exakt densamma: de låter organen vila den större delen av dygnet. De första åtta timmarna utan mat bränner kroppen kalorier men sedan, när glykogenet är slut och man inte fyllt på med ny mat, slår kroppen över från ”sugar mode” till ”fat mode” och börjar bränna fett i stället.

Forskning visar att periodisk fasta bidrar till:

Fig_no_18_skippafrukost-01

Det här låter ju inte helt coco bananas. Tvärtom, det låter inte ett dugg coco bananas. Och om det nu är så att vi kan äta exakt lika många kalorier som vi brukar fast under en begränsad tid på dygnet och på så sätt vinna massa hälsofördelar, så vill vi faktiskt prova. Så from i morgon kommer vi att skippa frukosten, göra lunch till det första målet på dagen och låta bli att äta efter 19.

Det borde vi väl klara, eller?

Rookie_200x200px-03Periodisk fasta för rookies:

Hör på nu för det här är viktigt: lyssna alltid på din kropp och gå alltid långsamt framåt. Om ditt normala ätfönster hittills har varit mellan 06 och 22, ja då ska du inte gå direkt på 16:8. Börja med 14:10  i stället kanske? Annars är risken tyvärr överhängande att du slutar lika fort som du började. Babysteps är tricket!



Fredagsmys, Kids, Recept

Vänta lite nu, får man popcornlunga av mikropop?

ÄNTLIGEN fredag och i dag ska vi göra något som vi verkligen älskar nämligen… tadam tadam… popcorn! Det råder ju lite delade meningar om mikropopcornens vara eller icke vara, så pass delade (upptäckte vi när vi började googla) att vi lovar att snarast gå till botten med vad som verkligen gäller. Bland annat stötte vi på begreppet ”popcornlunga” – en lunga som en man i Colorado hävdar att han utvecklat efter att ha andats in enorma mängder syntetisk smör från mikropopcorn under flera års tid (note to self: inte boffa popcorn).

popcorn4

En annan sak som vi upptäckte är att många mikropopcorn tyvärr innehåller palmolja, vilket man ju alltid bör undvika. Palmoljeodlingarna är kraftigt besprutade och odlingarna skövlar stora mängder skog varje år. Inte alls särskilt bra för miljön, och inte speciellt bra för kroppen heller. Palmoljan innehåller stora mängder omega-6 som triggar inflammationen i kroppen (vilket ju i sin tur är en gemensam nämnare för många sjukdomar). Kvoten mellan omega-6 och omega-3 bör ligga på under 5, men i palmoljan är den 46:1.

popcorn3

Så, i dag utesluter vi mikropopcornen helt (tur, för vi har ingen mikro) och poppar vanliga popcorn i en hederlig kastrull. Vad vi använder i stället för smör? Kokosolja så klart! Full av härliga fetter, antiinflammatorisk så att det tjuter om det och så tål den höga temperaturer. Finns med eller utan smak, och bägge varianterna blir awesome (men gillar du kokos så kan vi verkligen rekommendera att prova MED smak).

Popcorn
(en bunke)

Ekologiska popcorn
2 msk kokosolja
Lite havssalt

Smält kokosoljan i en rostfri kastrull och häll i popcorn så att de täcker botten. Lägg på locket och invänta det härliga smattret. Ta av kastrullen så fort ljudet börjar avta, vi vill inte ha några brända små stackare här inte. Salta efter tycke och smak.

popcorn2 kopiera

Happy Friday!



Debatt, Food Pharmacy

Säg inte att du missade förra årets viktigaste händelse?

Det har kommit till vår kännedom att du kan ha missat förra årets främsta happening: att vår och Stig Bengmarks debattartikel om antibiotikaresistens satt i Expressen på juldagen. Närå, riktigt så viktig var den kanske inte, men vi vill ändå passa på att berätta vad artikeln handlade om.

En dag precis före jul hörde Stig av sig och berättade att regeringen i Storbritannien hade satt en oberoende kommission att studera konsekvenserna av vår tids missbruk av antibiotika samt vad de multiresistenta bakterier som ingen antibiotika biter på kommer att kosta samhället. Och resultatet? Alldeles nattsvart. Eller, låt oss förresten citera ordföranden för kommissionen, Jim O´Neill: ”Resistenta bakterier är ett mer säkert hot än klimatförändringen.”

Håll i dig nu:

2050 beräknas antibiotikaresistens (AMR) vara den ledande dödsorsaken på planeten jorden – före cancer. Antalet invånare har reducerats med upp till en fjärdedel i speciellt utsatta länder, särskilt de som redan i dag kämpar med resistent malaria. Ett årligt globalt produktionsbortfall motsvarande 100 billioner dollar. Och, vårt globala bnp är kraftigt reducerat.

Det är hög tid att vi tänker om. Och det är verkligen på tiden att vi börjar fokusera på att FÖREBYGGA sjukdomar i den mån det går. Som att boosta immunförsvaret med probiotika, till exempel.

Tillsammans med forskarkolleger över hela världen är Stig övertygad om att probiotika är både riskfritt och superduperbra för immunförsvaret. Användande av probiotika riskerar inte, till skillnad från antibiotikan, att skapa resistens, ger inga bieffekter och går i princip inte att överdosera. Myndigheterna i USA har redan registrerat probiotika som GRAS (Generally Regarded As Safe) och en större användning av probiotika hade fört med sig enorma besparingar inom hälso- och sjukvårdsbudgeten – med en fungerande tarmflora skulle folk helt enkelt inte bli sjuka i samma utsträckning.

Själva har vi faktiskt just köpt hem varsin burk probiotika på prov, och time will tell om vi klarar oss undan förkylningar och annat jox i vinter. Mia åkte på halsfluss TRE gånger förra året och Lina fick kräkis TVÅ gånger, så det kan i alla fall inte bli sämre, tänker vi.

Här har du vårt lilla mästerverk i sin helhet: http://www.expressen.se/debatt/antibiotikamissbruket-farligare-an-klimathot/