Recept

Glutenfri birchermüsli gjord på havreyoghurt. Perfekt som frukost eller mellanmål!

Den observante minns att Stig nämnde i gårdagens krönika att han och Marianne brukar göra birchermüsli lite titt som tätt, och naturligtvis var vi inte sena med att be om receptet. Föga förvånande innehåller det inte vanlig yoghurt utan valfritt växtbaserat alternativ, och vårt val föll på havre den här gången. Tydligen är receptet över 100 år gammalt och härstammar från en gammal schweizare som hetter Bircher. Högst oklart om havreyoghurt fanns på den tiden, men c´est la vie cha cha cha.

bircher4

Nåväl. Du bör inte ha bråttom när suget på birchermüsli pockar på – minimum för att müslin ska hinna götta till sig är 30 min, men allra helst ska du låta den stå över natten. Då blir det mer som en klibbig gröt. Och det är klibbet du vill åt.

Mariannes birchermüsli
(2 portioner)

1 äpple
1 1/2 dl glutenfria havregryn
1/2 kaffekopp äppeljuice
1/2 kaffekopp växtbaserad yoghurt
1 nypa kanel eller mer
mandlar
pumpafrön
valnötter

Riv äpple. Blanda med havregrynen, äppeljuicen, yoghurten och kanelen. Låt stå i 30 minuter eller, allra helst, över natten. Hacka mandlar, pumpafrön och valnötter och strössla över müslin. Varsågod och ät.

bircher2

Ikon_science-08

Visste du att havre är vårt eget svenska super food? Utöver att det är fiberrikt så har det massa andra grymma superskills som t ex att bidra till att blodsockret höjs långsammare efter en måltid. Dessutom innehåller havren en kombo av proteiner, kolhydrater och hälsosamma omättade fettsyror i en naturlig balans. Heja havre!



Food Pharmacy

Varför kan inte våra barnbarn få njuta av varm choklad och hemmabakade kanelbullar? Sjögräskakor och rismjölk är ju inte jättekul.

I veckan dök det upp ett mejl i infomejlen som vi tänkte att vi skulle dela med oss av i dag.

Varför kan inte våra barnbarn få njuta av varm choklad och hemmabakade kanelbullar? Sjögräskakor och rismjölk är ju inte jättekul.

Med vänlig hälsning,
Gunilla

Den här frågan tror vi att rätt många har ställt sig. Varför måste man göra det så komplicerat? Varför kan man inte bara fortsätta som man alltid har gjort, det måste väl ändå vara det naturliga? Hur farligt kan det vara att äta en kanelbulle då och då?

Vi svarade i alla fall så här:

Hej Gunilla,

Intressant fråga det här! Jag själv resonerar att smak är något vi lär oss. Jag arbetade på international preschool när jag studerade. Det intressanta där var att barnen hade med sig egen lunchmatsäck varje dag. Barnen från USA hade alltid med sig donuts och liknande som efterrätter och när de asiatiska barnen fick smaka på detta ”goda” spottade de ut det. Helt enkelt eftersom ingen lärt dem att äta det. Vi tycker att det är bättre att lära våra barn (när vi ändå har chansen) att njuta av sådant som gör dem friska och starka än av saker som gör dem sjuka och svaga.

Alla gör som de vill och vi vill bara visa på möjligheten för de som är intresserade.
Ha en fin dag!
Lina

Självklart utsätts våra barn för både bullar och godis så gott som varje vecka, inte minst på kalas och när de är hemma hos kompisar, men just därför försöker vi i alla fall ta kontroll över mysstunderna hemma. Och sedan vi upptäckte hur mycket gott man faktiskt kan baka utan massa raffinerat socker så känns det faktiskt varken särskilt komplicerat eller som att vi uppoffrar något längre.

Jo, vi fick ju svar från Gunilla också. I hennes första mejl lät hon ju lite anti, men roligt nog visade hon sig vara helt öppen för att möta vårt resonemang trots att hon instinktivt kände att det var så jobbigt. Go Gunilla!

Håller med dig i sak Lina, bara svårt  att ta in och lära sig. Det är så många som tror/tycker/vet så mycket att man som lekman blir helt snurrig, och då är det lättare och mindre ångestframkallande att falla tillbaks i det som funnits i så många år. Trodde att människan skulle utvecklas till att tåla det som utvecklingen gett oss. Men så verkar inte vara fallet.

Lycka till, ni gör ett fantastiskt jobb.

Med vänlig hälsning,
Gunilla



Fredagsmys, Kids, Recept

Hallongrottor utan gluten, raffinerat socker och mjölkprodukter.

Ok, vi har en viktig sak att berätta. Vi har fått en ny favoritkaka. Inte som i ”väldigt god för att vara så nyttig”, utan helt enkelt som i ”väldigt god”. Den innehåller tre ingredienser och görs på lägsta temperaturen i ugnen så du slipper alla giftiga nysynteser.

Vidare kan vi berätta att den ser ut så här bredvid en kopp te:

syltkakor4

Och så här när den får agera ögon:

syltkakor2

Det är lätt att bli besviken när man inser att sylten i grottan inte alls är någon sylt utan bara ett vanligt hallon, men faktum är att det är just hallonet är halva grejen med kakan. Den söta cashew- och honungskakan gifter sig perfekt med det där hallonet. Resultatet? M a g i s k t.

Hallongrottor
(cirka 10 st)

400 g cashewnötter
3 msk honung
2 msk vatten
2 dl hallon

Mixa samman nötter, honung och vatten och forma degen till små kakor. Gör en grop mitt i varje kaka och lägg i hallon (som du pressat vätskan ur). Lägg på en plåt och kör på lägsta temperaturen i ugnen över natten (eller cirka 10 timmar).

syltkakor1

Plötsligt blev det väldigt lugnt och skönt i huset. I fem minuter, sedan var oordningen återställd. Happy Friday!

Recept: Erica Palmcrantz Aziz



Debatt, Food Pharmacy

Riskakor. Nu med arsenik!

Ok, i ärlighetens namn vi är lite trötta på alla larmrapporter om gifter i mat som dagligen haglar över oss men den senaste larmrapporten kändes bara för mycket i magen. Riktigt ruggigt att läsa att 6 av 10 laboratorieanalyser av de risprodukter som  SVT Nyheter låtit göra innehöll ett av världens farligaste grundämnen.

”Arsenik är ett av de mest potenta cancerframkallande ämnena vi har i vår miljö och mat och arsenik är väldigt toxisk. Den påverkar cellerna på alla möjliga sätt. Förutom cancer påverkar den immunförsvaret, den ger effekter på lungorna, njurarna och levern”, säger Marie Vahter, professor på institutet för miljömedicin på Karolinska Institutet till SVT Nyheter.

Enligt Marie Vahter räcker det att få i sig en liten dos varje dag för att risken för cancer ska öka och risken blir större desto mindre du väger. Detta är extra skrämmande eftersom många små barn äter stora mängder ris. SVT Nyheter ger exempel på att ett treårigt barn som väger 15 kilo och äter Rice Krispies till frukost, ris till både lunch och middag och tre riskakor till mellanmål hamnar på mycket höga nivåer arsenik per dag. Barnet får i sig tre gånger mer arsenik än det riskbedömningsvärde som tagits fram av EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, EFSA.

Visst är det sjukt? Miljögifterna och matfusket gör att det känns mer och mer som att navigera på minfält när vi köper livsmedel. Så otroligt utmattande! Det låter ju som ett dåligt skämt, men kanske dags för ett #riskakorstopp?



Food Pharmacy

Charmen med tarmen.

Vi gillar ju Benny Andersson. Och vi gillar Alice Bah. Men när forskaren och författaren Guila Enders plötsligt slog sig ned i Skavlans soffa i fredags, tappade vi hakan. Guila är nämligen inte bara världens mest välformulerade charmprick, hon har dessutom haft den goda smaken att snöa in fullständigt på tarmarna. Vi älskar ju folk som snöar in. Och när de, som i det här fallet, snöar in på tarmarna, ja då är gåshuden ett faktum.

Redan i förordet av  sin bok ”Charmen med tarmen” sätter Guila huvudet på spiken:

”Under mina studier upptäckte jag hur styvmoderligt det här området blir behandlat inom medicinen. Den utgör två tredjedelar av immunsystemet, hämtar energi från småfrallor eller tofukorv och producerar mer än tjugo egna hormoner. Många läkare lär sig mycket lite om det under sin utbildning. När jag i maj 2013 var på konferensen ”Microbiome and Health” (tarmbakterier och hälsa) i Lissabon var antalet deltagare lätt räknande”.

Vi har än så länge bara hunnit halvvägs in i boken, men nog verkar den lovande. Och på samma sätt som vi med vår blogg försöker förmedla forskning på ett lätt och charmigt sätt, är Guilas mål med boken att avdramatisera det hela så att kunskapen blir mer tillgänglig och sprida det som forskare skriver i sina forskningsrapporter och diskuterar bakom stänga konferensdörrar – samtidigt som människor söker svar. Guila sammanfattar:

”Hur magen och tarmarna fungerar har långt större betydelse för hur vi mår än vi tidigare trott. Många av våra välfärdssjukdomar orsakas av obalans i tarmfloran.”

Precis som vi lärt oss av professor Bengmark, ju! Läs gärna hans viktiga krönika om tarmbakterier här.