Äntligen!

Pangpris på nya High Speed Blender från Bosch

BESÖK SHOPPEN

ORDINATION

Det här är en blogg om tarmfloror, snälla bakterier, forskning och antiinflammatorisk mat. Ordineras till alla som vill äta sig till ett friskare liv. Går inte att överdosera.

#sjukmat, Debatt, Food Pharmacy

Post image

Vi fokuserar på lösningen istället för problemet – #sjukmat blir #friskmat

I januari lanserade vi som bekant ett upprop under hasthtaggen #sjukmat. Det var många kantstötta pusselbitar som låg bakom uppropet, och #sjukmat är ett initiativ med målet att Sveriges beslutsfattare ska börja ta sitt ansvar över att den skattefinansierade maten som serveras på sjukhus, skolor, förskolor och i äldreomsorgen gör oss friska och inte sjuka.

Fyra månader har gått sedan dess och gensvaret har varit enormt. Vår första milstolpe var att få 10 000 följare att öppet stödja uppropet på vår Facebook-sida och samma dag som vi nådde det målet kontaktade vi Sveriges socialminister Annika Strandhäll för att uppmärksamma henne på uppropet. I måndags var det äntligen dags att få komma in på Socialdepartementet och intervjua henne till vår podd. Det blev ett riktigt intressant poddavsnitt som du hittar HÄR (och som du måste lyssna på omedelbums för det är typ vårt bästa och viktigaste avsnitt hittills).

#sjukmat

När man lyssnar på podden (avsnitt 33 – när #sjukmat blir #friskmat) står det klart att det inte råder någon som helst tvekan om att både ministern och även alla andra politiska partier tycker att folkhälsofrågan ska prioriteras mer. Annika var ärlig och sa att frågor där man måste jobba långsiktigt tenderar att hamna i skymundan för politikerna, men höll samtidigt med om att vi måste börja arbeta med förebyggande åtgärder för att bromsa ökningen av livsstilsrelaterade sjukdomar.

I poddavsnittet berättar vi för Annika att #sjukmat nu kommer att byta fokus från att lyfta problemet till att jobba med lösningen. #sjukmat byter därmed namn till #friskmat. Vår definition av frisk mat är mat som lever upp till de nordiska näringsrekommendationerna, smakar gott och ser aptitlig ut. Framöver kommer vi fokusera på de offentliga kök som redan idag serverar god och näringsrik mat och samla inspiration från dem och se till att den sprids till andra storkök där ute. Lite som ett Tasteline för storkök, skulle man kunna säga.

Men, till detta behöver vi din hjälp igen! Har du en berättelse om – eller är du själv – en fantastisk förskolekock, ett inspirerande hemtjänstkök, ett föredömlig sjukhuskök eller en eldsjäl som serverar våra äldre näringsrik och god mat? Skicka i så fall ditt tips till friskmat@foodpharmacy.seVi är övertygade om att många små bidrag från er runt om i landet kan göra stor skillnad. Så sprid, dela och tipsa så att vår samlingsplats för storköksinspiration kan bli verklighet.

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår första bok här och nya kokboken här.

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

Dela

Kommentera

Food Pharmacy, Press

Post image

Årets godaste och nyttigaste vattenmelontårta

Den här texten publicerades först i SvD Perfect Guide.

Vi delar inte bara en faiblesse för antiinflammatorisk mat, sedan sju månader tillbaka delar vi dessutom terapeut. Många skrattar när de hör det, men faktum är att det är riktigt praktiskt. Inte minst för att vi kan ta varandras tider om någon av oss skulle få förhinder, men framför allt för att det ger oss en ömsesidig förståelse för mycket. Vi talar så att säga samma språk, vilket hjälper oss otroligt mycket i vårt arbete.

Som så många andra strävar vi efter inre ro. Tänk vad skönt det vore att få uppleva det en vacker dag! Enligt vår terapeut finns det förstås många olika sätt att nå dit, men ett av dem är att inte ha orimligt högt ställda förväntningar.

Ta till exempel tårtan här ovanför. Säger du “nu blir det TÅRTA” och serverar en vattenmelon med grädde och bär så spelar det ingen roll hur gott det är – mottagaren kommer ändå att bli besviken. Vänder du däremot på steken och säger “nu blir det MELON” och sedan kommer in med en tårta, ja då är succén ett faktum.

Vår terapeut kanske har rätt, att en del av sinnesro handlar om just rimliga förväntningar? Ett annat sätt att nå snabb sinnerso är förstås tårta. Och ja, vi delar även tandläkare och gynekolog.

Vattenmelontårta

1 liten vattenmelon
1 paket kokosgrädde
1-2 dl mandelspån
1 kiwi
valfria färska bär

Skär av toppen och botten av vattenmelonen. Skala den med en kniv samtidigt som du passar på att forma den till en rund tårta. Vispa grädden och täck vattenmelonen med grädde. Strö ut mandelspån på kanterna och toppa med kiwi och färska bär. Skrik “nu blir det melon!” och förbered dig på applåder.

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår första bok här och nya kokboken här.

Dela

Kommentera

Food Pharmacy

Post image

Kultursorter – ursprungliga spannmål från jordbrukets början

För ett tag sedan fick vi ett mejl från Kerstin Fredlund, läkare och medicine doktor i livsmedelsvetenskap. Hon är expert på allt som har med kultursorter att göra och eftersom vi är a) mycket intresserade av att lära oss mer och b) relativt okunniga, bad vi Kerstin att upplysa oss. Och oj, vad hon levererade. Kultursorter alltså, vilken grej. Kom ihåg att det var här du hörde det först.

– Vad är kultursorter?

Alla spannmål kommer ursprungligen från vilda gräsarter – de mest primitiva uppstod redan för 6 miljoner år sedan. Själva odlingen av spannmål började man med för ca 12 000 år sedan i den så kallade bördiga halvmånen i Mellanöstern. Dessförinnan hade människor minst lika länge samlat och gjort urval av sorter vilket bidrog till att den så kallade domesticeringen gick fort. Kultursorter, eller kulturveten, är ursprungliga, äldre sorter från jordbrukets början som inte är växtförädlade, så som enkornsvete, emmervete och speltvete (dinkel). Enkornsvete, det mest primitiva spannmålet, har endast 14 kromosomer, en så kallad diploid genuppsättning. Det är rikt på protein och karotenoider som lutein och lykopen vilket gör mjölet gult. Råg, havre och korn var till en början ”ogräs” men domesticerades och blev till kultursorter. Andra kultursorter är så kallade namnsorter, t.ex. Hansa, Olympia, Solhavre, Ingridkorn, Eddakorn, Stålråg och Schmidtråg. Vi har också lantvetesorter som Ölandsvete, Hallandsvete och Dalavete.

Enkornsvete är mycket litet studerat men torde med sin diploida genuppsättning (14 kromosomer mot 42 kromosomer i brödvete) innehålla mycket litet gluten. Emmervete och andra vetesorter med 28 kromosomer, t.ex. durumvete och Khorosanvete (Kamut), innehåller mycket mindre så kallade glutenepitoper än modernt vete – ner till en tiondel så mycket. Glutenepitoper kan ge upphov till inflammation genom att binda till en vävnadstyp som minst 25% av befolkningen i Sverige har. Speltvete (dinkel) innehåller lika mycket skadliga glutenepitoper som moderna brödveten.

– Finns det en koppling mellan den ökade konsumtionen av moderna vetesorter och glutenintolerans?

I västvärlden har man under de senaste 100 åren gått över till att äta så gott som enbart moderna vetesorter. Dessa har förädlats för att ge hög avkastning, något som också resulterat i hög glutenhalt. Det är ett gigantiskt experiment utan kontrollgrupp. Dessutom finns det helt klara samband med gluteninnehållet i barnmat och insjuknandet i glutenintolerans. Sverige har högst insjuknande i världen.

– Och hur är det med näringen?

Spannmål (t.ex. vete, ris och majs) utgör 50% av kaloriintaget i världen. Ris konsumeras i huvudsak som polerat och vete som siktat, vilket innebär att upp till 75% av vitaminer, mineraler och andra vitalämnen har försvunnit. Det moderna, förädlade vetet har och förtjänar ett dåligt rykte. Men det tyder på dåliga kunskaper när man förkastar alla spannmål. Kultursorter och fullkornsspannmål är till exempel en mycket bra källa till näringsämnen. Fullkornsspannmål är dessutom en viktig källa till fiber, som har betydelse för glukos- och fettmetabolismen, samt förebygger tarmcancer och många vällevnadssjukdomar.

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår första bok här och nya kokboken här.

Dela

Kommentera

FÖLJ OSS I VÅRA ANDRA HEM:

Recept

Post image

Chokladhummus – när du inte vill välja mellan hummus och choklad

Det är äntligen fredag, dammkornen dansar jenka i majsolen och istället för att göra något åt det så tänker vi ägna oss åt något så vågat som att sno ihop en chokladhummus. Vi veeet – choklad och hummus är typ som Tom & Jerry. Men lova att inte sluta läsa nu, okej?

Chokladhummus innehåller nämligen precis som vanlig hummus kikärtor, men där upphör också likheterna. Till skillnad från vanlig hummus påminner chokladhummus snarare om chokladig kaksmet. Tänk att kaksmet kan innehålla så mycket protein, mineraler och kostfiber!

Till vår chokladhummus skippar vi föga förvånande morotsstavarna och skivar upp jordgubbar och äppelskivor i stället. Perfekt som fredagsmys!

Chokladhummus
(1 skål)

1 paket förkokta kikärtor
1 grön banan
2 msk raw kakao
3 dadlar

1 dl kokosgrädde

Mixa, lägg upp i en skål och servera med skivad frukt (alternativ servera som chokladmousse i små portionsskålar).

Sugen på att öka näringen ytterligare några snäpp?
Nu snackar vi, vilken näringsjägare du börjar bli! Låt oss då föreslå att du groddar kikärtorna i några dagar i stället för att koka dem. Kom ihåg bara att förvälla de groddade kikärtorna innan du äter dem. Detta gör du enkelt genom att sänka ner dem i uppkokat vatten och låta dem ligga där i cirka 5 minuter.

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår första bok här och nya kokboken här.

Dela

Kommentera