fbpx

Äntligen!

Pangpris på nya High Speed Blender från Bosch

BESÖK SHOPPEN

ORDINATION

Det här är en blogg om tarmfloror, snälla bakterier, forskning och antiinflammatorisk mat. Ordineras till alla som vill äta sig till ett friskare liv. Går inte att överdosera.

Recept

Post image

Rosa rödbetspannkakor med avokado och cashewkräm

Vänner, det är fredag och vad betyder det mer än Fångarna på Fortet ikväll och sovmorgon i morgon? Jo, det betyder förstås att det är dags för ytterligare ett rosa recept.

Detta är det tredje i raden. Först ut var de rosa jordgubbsbollarna och en vecka senare täckte vi av en rosa hallon-, rödbets- och limesmoothie. Och idag ska vi alltså bjuda på … ja, låt oss kika!



Abrakadabra simsalabing …

… vad kan vi göra med dessa ting?

Svar: Rosa rödbetspannkisar!

Rödbetspannkakor
(ett gäng)

Pannkakssmet:
4 ägg

2 dl bovetemjöl
1 tsk salt
2 dl havremjölk
2 rödbetor

Mixa. Stek på låg värme med kokosolja.

Cashewkräm:
2 dl cashewnötter
1 vitlök
1 tsk chiliflakes
salt och nymalen svartpeppar
pressad citron efter smak
1/2 dl havremjölk

Blötlägg cashewnötterna. Häll av blötläggsningsvattnet och stavmixa allt.

Servera med avokado, rödlök, pumpafrön och krasse. Pimpa med chiliflakes!

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, lyssna på podden och handla vår första bok här och nya kokboken här.

Dela

Kommentera

FÖLJ OSS I VÅRA ANDRA HEM:

Recept

Post image

Riven fänkål med olivolja och havssalt (vårt bästa och enklaste mellanmål)

Gillar du lakrits så gillar du fänkål. Och gillar du fänkål så gillar du garanterat att skiva den tunt på mandolin och äta den med olivolja, salt och nymalen svartpeppar. Få saker är nämligen så gott som just detta. Gör sig strålande mol allena, eller som en trevlig liten överraskning bredvid middagen. Full av fibrer, vitamin C, folat och järn lär den inte göra någon besviken.

Kategoriserade just detta inlägg som ”recept” men frågan är om något så här enkelt ens kan räknas som ett recept? Fast å andra sidan, vad skulle det vara annars?


Är fänkål en kålsort?
Faktiskt inte! Namnet till trots har fänkålen absolut noll med kål att göra. Fänkålen tillhör i stället samma botaniska familj som morot, dill och persilja. Har du tänkt på att de gröna små bladen liknar just dill? De smakar också lakrits och är goda att klippa över den hyvlade fänkålen!

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, lyssna på podden och handla vår första bok här och nya kokboken här.

Dela

Kommentera

Recept, Therese Elgquist

Post image

Söta mandel- och havrescones med chia

I förra veckans avsnitt av Food Pharmacy-podden lovade vi att publicera Therese Elgquists recept på söta mandel- och havrescones med chia, och naturligtvis håller vi (nästan) alltid vad vi lovar. Testa att servera med avokado och groddar, eller varför inte kokosgrädde och mosade bär för en sötare variant?

Tack vare mandelmjölet blir de både krämiga, saftiga och knapriga. Om du vill vara extra snäll mot dina goda tarmbakterier bakar du dem på låg värme, runt 100 grader, och väntar 1 timme innan du tar ut dem från ugnen. Under tiden passar du på att läsa poesi eller vika strumpor.

Söta mandel- och havrescones med chia
(9 små scones)

2 dl mandelmjöl
4 dl havremjöl
1 dl havregryn (eller ytterligare 1/2 dl havremjöl)
1 msk potatismjöl
1 tsk bakpulver
1 tsk bikarbonat
2 msk chiafrön
1/2 tsk salt
1 näve torkad frukt eller bär, exempelvis ekologiska aprikoser eller mullbär
3/4 dl kallpressad kokosolja, smält
2 dl naturell växtyoghurt

Värm ugnen till 100 grader (gärna varmluft). Finhacka aprikoserna och blanda sedan alla torra ingredienser i en bunke. Häll i oljan och rör runt tills oljan fördelas och du får ett smul. Blanda ner växtyoghurt och aprikoser, och rör om till en kletig smet.

Klicka ut nio små scones på en bakplåt och baka mitt i ugnen i ca 1 timme (tills sconsen fått en krispig yta). Ät direkt som små kakor, servera till frukost eller tillsammans med en värmande soppa!


Tips!

Har du slut på havremjöl hemma? Ingen fara! Mixa bara vanliga havregryn (förutsatt att du har det såklart) till ett fint mjöl.

 

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, lyssna på podden och handla vår första bok här och nya kokboken här. Kolla också in Therese senaste bok The new green protein här.

Dela

Kommentera

Food Pharmacy, Therese Elgquist

Post image

Växtbaserat protein (del 2)

För några veckor sedan drog vi igång en ny följetong om växtbaserat protein här på bloggen. Kommer ni ihåg? Det är vår kära bloggkock och proteinexpert Therese Elgquist som håller i rodret och idag är det äntligen dags för del 2. Och ni som missade del 1 – klicka här.

Vad är protein?

Som du kanske vet består vi av ofantligt många celler som bygger upp allt från hud till muskler och organ. Protein är kroppens byggstenar och har som främsta uppgift att reparera och bygga upp alla de där cellerna, ett arbete som sker ständigt i hela kroppen. Dessutom ingår protein i exempelvis hormonsystemet, fungerar som enzymer och behövs för att vi ska ha ett välfungerande immunförsvar. Som du förstår rör det sig om många viktiga och livsavgörande funktioner i kroppen. Det handlar om så mycket mer än om att vi ska få stora och synliga muskler.

Eftersom det finns ett extra stort frågetecken när det gäller träning och protein passar jag på att ta det lite mer på djupet. Protein behövs som sagt för att reparera och bygga muskler. Och eftersom olika former av träning bryter ner muskelcellerna, som sedan behöver repareras till starkare och mer uthålliga varianter, behövs mer protein. Om du tränar mycket får du vanligtvis en ökad muskelmassa vilket – helt logiskt – innebär en större omsättning av muskelceller. Inte sällan blir du då mer hungrig, vilket leder till att du äter mer och får i dig en större mängd mat – och då även protein. Alltså brukar den biten lösa sig helt naturligt. Bra va?

Animaliskt vs. växtbaserat protein

Var hittar vi det livsviktiga proteinet då? Smart nog (slås gång på gång över hur OTROLIGT smart livet på den här planeten är) så finns protein, i olika stor mängd, i mer eller mindre allt vi äter – ja, i allt från avokado till linser. Här kommer en kort proteinskola – häng med!

Protein byggs upp av 20 olika så kallade aminosyror (tänk dig bokstäver som bygger upp ett ord – en aminosyra är lite som en bokstav). 9 av de här 20 aminosyrorna kan våra kroppar inte skapa själva och vi måste därför få i oss dem via maten vi äter. Dessa 9 kallas för essentiella aminosyror. I animaliskt protein (det vill säga protein från kött, fågel, fisk, skaldjur och mejerier) hittar vi samtliga essentiella aminosyror, alltså de 9 som vi måste få i oss via maten. Det brukar därför kallas för fullvärdigt protein. Här finns en viss skillnad mot många växtbaserade proteinkällor.

I många vegetabilier finns inte samtliga 9 essentiella aminosyror i tillräckligt stor mängd i ett och samma protein för att det ska räknas som fullvärdigt. MEN (och det här är viktigt att förstå), de här 9 aminosyrorna finns fördelade i olika vegetabilier, och när vi äter ett stort och varierat intag av vegetabiliska livsmedel samlas de livsnödvändiga aminosyrorna – enkelt förklarat – ihop.

Exempel på typer av växtbaserade protein som tillsammans blir fullvärdiga är ceralier/sädesslag (exempelvis havre eller ris) och baljväxter (bönor, linser, kikärtor). Tidigare trodde man att de olika proteinerna behövde ätas under samma måltid, men idag vet man att det räcker att de intas under samma dag. Resten sköter kroppen på egen hand!

På så vis kan även protein från växtbaserade källor bli fullvärdigt! Och det finns en hel värld av växtbaserade, naturliga livsmedel som innehåller allt protein vi behöver.

Kort om protein

  • Protein byggs upp av aminosyror i en specifik uppsättning.
  • Ett protein som innehåller alla de aminosyror vi behöver få i oss via maten, i tillräcklig mängd, kallas för fullvärdigt. Växtbaserat protein kan bli fullvärdigt när vi kombinerar olika typer av växtbaserade proteiner under samma dag.
  • Bovete, hampafrö, soja och quinoa är exempel på växtbaserade livsmedel som är fullvärdiga proteinkällor i sig själva.
  • Grundförutsättningen för att proteinet ska kunna användas som byggstenar är att du kommer upp i ditt grundläggande energibehov, det vill säga att du äter tillräckligt mycket kalorier per dag. Ligger du på ett underskott används proteinet som energi istället för att exempelvis bygga upp och reparera celler.


I del 3 tipsar Therese om ännu fler växtbaserade proteinkällor. 
Kolla också in Therese senaste bok The new green protein: 20 gröna proteinkällor och 60 enkla, läckra recept (Bonnier Fakta). I den får du veta mer om protein i allmänhet och växtbaserat protein i synnerhet. 

Dela

Kommentera