normalkonsumtion av soja kelpnudlar sojabönor
Food Pharmacy

Läsarfråga: Vad är normalkonsumtion av soja?

I måndags publicerade vi del 2 i vår följetong av soja, och fick en mycket intressant följdfråga av en läsare som undrade angående definitionen ”normalkonsumtion av soja”. Normalt för vem? Den köttätande genomsnittssvensken äter soja i form av sås till sushin och några stänk i en gryta då och då, medan vegetarianer och veganer äter betydligt mer i form av tofu, tofubaserade pålägg och gröna bönor. Japaner äter ännu mer sojabaserad föda men får också i sig mer jod genom att äta alger. Frågan kvarstår, vad är normalkonsumtion?

Så, vi passade frågan vidare till Anki.

Anki, vad innebär normalkonsumtion av soja?

– Vad ”normalkonsumtion” beror på vem man pratar om. Det jag (Anki) menar här är en konsumtion av soja som inte är överdriven – pratar vi om soja som livsmedel och inte kosttillskott i extrema mängder, så går den konsumtionen inom ramen för vad vi kan betrakta som normalt ur ett fysiologiskt perspektiv.

Innebär det alltså att man kan vara vegan, ersätta yoghurt med sojaghurt och kött med tofu varje dag och ändå vara på den ”säkra sidan”?

– Med avseende på fytoöstrogenerna och för friska människor, ja.

Här kan du läsa del 1 och 2 i vår följetong om soja:

https://foodpharmacy.se/2017/06/soja-del-2/

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår bok här. Och köp professor Bengmarks synbiotika här.



podcast speakingofstories selmastories
Food Pharmacy

Podcast.

I går tryckte vi in oss i en pytteliten (och väldigt varm!) cell på Acast, satte på oss hörlurarna och spelade in ett avsnitt för en podcast som heter Speaking of Stories. Otroligt kul! Pratade oss hesa om inflammation, Kebnekaisetoppar och lovordade vår lasagne som finns i kokboken. Avsnittet släpps i ungefär samma veva som kokboken i augusti, och vi lovar att påminna så fort det finns ute.

Men, när vi väl kom ut i solskenet på Kungsgatan igen så slog det oss:

Ska inte vi slå slag i saken och dra igång en pod en gång för alla? Vi menar – vad väntar vi på egentligen?

Vi bestämde oss för att ägna de kommande sommarveckorna åt att fila lite på idén, och har du någon värdefull input eller tanke eller förslag så får du hemskt gärna spela in det antingen här nedanför eller på info@foodpharmacy.se.

Eller om du vill sponsra detta lilla ”rädda folkhälsan”-projekt. Då får du också gärna höra av dig, hehe.

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår bok här. Och köp professor Bengmarks synbiotika här.



kokosglass gröna bananer bekämpningsmedel
Food Pharmacy

Bekämpningsmedel i våra fruktkorgar.

På sommaren äter vi mer frukt och grönt än någonsin. Och det är ju bra, men så länge du inte plockar bananerna och apelsinerna direkt från din egna trädgård bör du vara noggrann med att välja eko – i alla fall om du inte vill få i dig bekämpningsmedel.

Enligt Naturskyddsföreningen är kemikalievärstingarna vindruvor, citrusfrukter (apelsiner, mandarin, satsumas, clementiner, citroner, grapefrukt, pomelo och tangelo), äpplen, päron och bananer. När man 2011 testade en ”vanlig” oekologisk fruktkorg så hittades rester av bekämpningsmedel i nästan 9 av 10 frukter.

Äpple till exempel är en av de allra populäraste frukterna i Sverige och konsumtionen ligger på cirka 15 kg per person och år, men av de äpplen som vi åt i Sverige 2011 var 80 procent importerade. Och trots ett vi har ett så bra klimat för päronodling här i Sverige så kommer endast fyra procent av de som säljs i Sverige härifrån.

När det kommer till ekologisk frukt och grönt är det däremot väldigt ovanligt att det finns rester av bekämpningsmedel i den.

Så, go bananas but always go eko!

Läs mer här:

http://m.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/kampanjmaterial/Bekampningsmedelsrester_i_vara_fruktkorgar_faktablad.pdf

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår bok här. Och köp professor Bengmarks synbiotika här.



soja sojabönor
Food Pharmacy

Följetong om soja (del 2).

Bör vi undvika att äta soja? Påverkar den hormonbalansen negativt? Eller är det precis tvärtom? Är fermenterad soja bättre än icke-fermenterad? Bidrar man till skövling av regnskog om man äter den? Och hur är det med GMO? Varmt välkommen till del 2 i vår följetong om … ja, exakt: soja.

Vår käre praktikant Sebastian som pluggar till kostrådgivare har gjort det igen – ställt smarta frågor om soja till Anki Sundin, nutritionist och näringsfysiolog. Och precis som förra gången så handlar det här samtalet om själva sojabönan och produkter som framställs av den, till exempel sojasås, tofu och sojamjölk.

– Har sojan en negativ inverkan på hormonbalansen hos gravida kvinnor?

– Nej, absolut inte. Under förutsättning att vi pratar om konsumtion i rimliga portionsmängder och friska kvinnor utan sköldkörtelbesvär

– I soja finns det fytinsyra. Som jag har förstått det så hämmar den upptaget av mineraler. Är det något vi bör bry oss om?

– Den upptagshämmande effekten behöver vi bara ta hänsyn till om vi redan har låga järnvärden. Om du vet med dig att du har låga värden, så är det bra att tänka på vad du kombinerar med vad i din kost. Då kanske du alltså inte ska kombinera framför allt vegetabiliska, järnrika livsmedel som t.ex. en böngryta med livsmedel som innehåller mycket fytinsyra, eftersom du behöver hjälpa kroppen att ta upp så mycket järn som möjligt.

– Fungerar fytinsyra som en antioxidant?

– Ja.

– Är soja dåligt för sköldkörteln?

– Jag skulle i dagsläget inte vilja sälla mig till den gruppen som säger att det skulle vara dåligt för en frisk sköldkörtel. Däremot bör människor som lider av nedsatt produktion av sköldkörtelhormoner vara uppmärksamma på sitt sojaintag. Det finns nämligen en interaktion mellan sojaprotein och läkemedlet levaxin som används vid för låg sköldkörtelfunktion. Så i det fallet kan det finnas anledning att vara uppmärksam om man äter sojarika livsmedel (se: https://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Lakemedel-A-O/Levaxin). Men jag vill verkligen poängtera att det inte är farligt för de som inte har låga sköldkörtelnivåer att äta soja.

– Stämmer det att ett högt intag av soja kan öka behovet av jod, eftersom isoflavonerna (en typ av fytoöstrogen) i sojan binder jod och därmed hämmar produktionen av tyreoideahormon (som reglerar ämnesomsättningen)?

– Ja, det är en förslagen mekanism. Men det som ligger bakom just interaktionen mellan levaxin och soja är att soja minskar upptaget av levaxin i tarmen.

– Men behöver vi se till att få i oss mer jod om vi äter mycket soja?

– Det finns inga allmänna näringsrekommendationer som stimulerar det och jag har just nu svårt att se att en normalkonsumtion av soja skulle öka behovet i så måtto att vi behöver vara extra noga med jodintaget. Men en föreslagen mekanism för interaktion mellan soja och jod är att fytoöstrogenerna i soja binder till sig jod och hindrar upptaget. Jod behövs för produktionen av skölskörtelhormoner och en fråga i förlängningen av det resonemanget blir alltså om den som äter soja som stapelvara skulle behöva kompensera för det genom att äta mer jod också. Men hur mycket soja som i så fall skulle kräva extra jod, och hur mycket extra jod det i sin tur skulle handla om är oklart.

– Jag uppfattar det som att du generellt sett inte är motståndare till soja, så länge vi pratar om normal konsumtion. Stämmer det?

– Ja. Jag är absolut inte motståndare till soja som livsmedel till normalpopulationen. Men jag ifrågasätter den enorma produktionen som går till djurfoder, ur ett etiskt- och hållbarhetsperspektiv.

Och med det tackar vi Sebastian för denna intervju och ser emot fler framöver! Fortsättning följer.

Del 1 i vår följetong om soja:

Ny följetong om soja.

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår bok här. Och köp professor Bengmarks synbiotika här.



Food Pharmacy

Glad midsommar!

Hoppas du får en finfin midsommar, med inlagd aubergine, midsommartårta deluxe och massa kall färskpotatis!

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår bok här. Och just nu får du 15 % rabatt på professor Bengmarks synbiotika om du anger koden ”sommar17” här.