Press

Strunta i hur du ser ut och tänk på hur maten får dig att må i stället

I senaste ELLE finns det en intervju med Mia om bland annat hennes syn på hälsa och inspirationskällor. Den handlar om hur det är att byta riktning mitt i livet och starta ett företag med sin bästa vän. Förhoppningsvis lite peppigt för den som går och drömmer men som inte riktigt vågar hoppa?

Noterar dock att alla svaren inte fick plats i intervjun, bl a Mias svaghet för savasana (den där sista avslappningen i yoga när man ligger platt på rygg på yogamattan och yogainstruktören kommer och killar en i nacken), vad som finns i hennes träningsväska (kvarglömd fuktig handduk som luktar skunk) och framtidsplaner (den där stora romanen som hon vill skriva).

Och framför allt så sörjer vi att frågan där Mia kallar Lina för ”guru” inte fick plats. Att ha en puff/dumle/dupont att hålla i handen i den berg- och dalbana som det innebär att starta eget har varit A och O för oss. Evigt tacksamma över att vi har varandra!

Och när vi ändå har din uppmärksamhet vill vi passa på att meddela att veckans podd-avsnitt tyvärr inte kommer förrän nästa vecka. Kombon boklansering i Polen + två bohemiska bloggare + livet gjorde att vi inte fick ihop det den här veckan. Men ännu roligare att lyssna nästa vecka, eller hur?!

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår första bok här och nya kokboken här. Och lyssna på senaste avsnittet av Food Pharmacy-podden här. Och köp professor Bengmarks synbiotika här.



Food Pharmacy

Bra tarmbakterier kan öka chansen att överleva cancer

Så löd rubriken på SVT Nyheter i veckan. Nu visar ny forskning nämligen att en varierad tarmflora ökar chansen att behandling mot cancer fungerar.

I en ny studie undersökte forskare patienter med hud-, lung- eller njurcancer (http://science.sciencemag.org/content/early/2017/11/01/science.aan4236) där den vanligaste behandlingsformen är immunterapi (dvs immunförsvaret aktiveras för att bekämpa tumörerna), eftersom man ville ta reda på varför en så stor andel inte blev hjälpta av behandlingen. Studien visar att de patienter som inte blev hjälpta av immunterapi saknade flera av våra goda bakterier i tarmfloran.

– Skillnaden i tarmfloran mellan de som blev friskare och de som blev sjukare var som natt och dag, säger cancerforskaren Jennifer Wargo.

Vi är inte förvånade. En rik och varierad tarmflora har visat sig vara ett effektivt vapen mot många kroniska sjukdomar och nu verkar det alltså som att den även har en positiv påverkan vid behandlingen av några av våra vanligaste cancerformer. (Passar på att understryka att de främsta forskarna i Sverige menar att forskningen på tarmfloran är i sin linda och att vi därför ska vara försiktiga med att dra för långtgående slutsatser, men de poängterar ändå vikten av en varierad tarmflora.)

Så, vad är då en varierad tarmflora? Jo, det är en tarmflora som innehåller många goda bakterier av olika stammar.

På våra föreläsningar visar vi alltid ett diagram som jämför tarmfloran i vår del av världen med ursprungsbefolkningarnas (i vårt diagrams fall Yanomami som lever i Amazonas). Diagrammet visar att vi, i vår del av världen, har tappat cirka 40 % av vår tarmflora jämfört med ursprungsbefolkningen. Det intressanta är att medan de kroniska (även kallade livsstilsrelaterade) sjukdomarna skjuter i höjden och kryper ner i åldrarna i vår del av världen, så förekommer knappt dessa sjukdomar alls hos Yanomami. Yanomami är förstås inte odödliga, men risken att de dör av ett insektsbett är förmodligen betydligt större än att de dör av diabetes typ 2.

För att få en rik tarmflora behöver vi äta mycket växtfibrer. Växtfibrer är helt enkelt våra goda bakteriers viktigaste föda. Och tyvärr räcker det inte bara att vi får i oss stora mängder fibrer, det är minst lika viktigt att vi får i oss många olika sorters fibrer vilket vi får genom att äta en varierad kost.

På jorden finns det omkring 300.000 ätliga växtarter men i västvärlden använder vi max 200 av dem. Trots att vi möts av tusentals olika produkter i mataffären innehåller de flesta av dem tyvärr samma råvaror: vete, socker och majs. Dessutom är majoriteten av dem processade vilket gör dem ännu mer fattiga på fibrer. Hos urbefolkningarna är det precis tvärtom – de har knappt en enda processad produkt men oändliga mängder av olika råvaror fulla av fibrer av alla de sorter.

Så, måste vi ta vårt pick och pack och flytta till Amazonas nu? Nej, det är nog att dra det hela lite väl långt (även om tanken är kittlande).

Däremot bör du överväga att låta större delar av grönsaksdisken flytta in i ditt kök. I alla fall om du är mån om en rik och varierad tarmflora.

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår första bok här och nya kokboken här. Och lyssna på senaste avsnittet av Food Pharmacy-podden här. Och köp professor Bengmarks synbiotika här.



Debatt

Socker – ett gödsel som gör att vi växer mer

Nämen – är det sant? Så tänkte jag i förra veckan när jag upptäckte att det är fem år sedan Ett sötare blod kom ut och jag började blogga. Fem år! Och det finns fortfarande så mycket viktigt att skriva om, till exempel ny forskning som stärker den del av Ett sötare blod som handlar om att snabba kolhydrater fungerar som…

…ett gödsel för kroppen och cancerceller

Jo, så är det. Mycket talar för att vi växer mer när vi äter mycket socker, vetemjöl och andra raffinerade kolhydrater. När blodsockret stiger snabbt får vi en hög insulintopp som i sin tur kickar igång kroppens tillväxtsystem. (Exakt hur det går till kan du läsa om i Ett sötare blod eller Det sötaste vi har)

Faktum är att dagliga insulintoppar kan förklara en hel rad (o)hälsotrender: bebisar är större redan när de föds, barn med fetma växer på längden tidigare under livet, barns pubertet kommer tidigare och allt fler får cancer. Nyligen kom en rapport från USA som visar att 40 procent av alla fall av cancer i USA är cancerformer som är kopplade till fetma. Fetmarelaterad cancer ökade med 7 procent mellan 2005 och 2014. Det är helt galet.

I september kom en översiktsartikel som handlade om cancercellers unika ämnesomsättning, hur den påverkas av fetma och hur höga insulinnivåer i blodet triggar tumörtillväxt. Det är verkligen något som vi borde snacka mer om. En amerikansk vetenskapsjournalist skrev nyligen om just insulinets roll vid cancer i LA Times: It’s getting clearer — the diet-cancer connection points to sugar and carbs.

Växer mer redan under fosterstadiet

Höga insulintoppar i gravida kvinnors blod är sannolikt också en förklaring till varför övervikt och/eller graviditetsdiabetes gör att barn generellt växer mer under fosterlivet. Antalet barn som väger över fem kilo när de föds har fördubblats sedan 1970-talet, vilket ökar risken för komplikationer under förlossningen. I somras skrev jag en artikel för SvD där forskare trodde att förlossningskomplikationer kan förklara varför allvarlig fetma hos mamman ökar risken att barnet ska få epilepsi eller en CP-skada.

Det verkar också som att bebisar kan präglas av mammans fetma, så att de fortsätter att växa i en snabbare takt även efter födseln. Vissa djurstudier tyder på detta och forskare i Singapore har nu visat på ett samband mellan mammans sockerintag och bebisens tillväxttakt under första året i livet. Ju mer kakor, desserter, glass och sötade drycker mamman konsumerade under graviditeten, desto snabbare växte bebisen och desto högre bmi fick barnet under sitt första år.

En svaghet i studien var att man bara kartlade vad mammorna åt under en enda av graviditetens alla dagar. Det behövs mer forskning för att verkligen spika detta samband, men det finns verkligen skäl att misstänka att en hög konsumtion av socker och snabba kolhydrater påverkar barn redan under tiden i magen.

Så alla ni gravida mammor där ute: gör inte som jag gjorde under min första graviditet. Låt bli den sötade äppeldrycken till lunch och släng ut allt förbaskat smågodis ur ert liv (det fick mig att explodera i vikt). Gör istället som jag gjorde under min andra graviditet: ät mat med lågt glykemiskt index och njut av en god ost eller lite mörk choklad då och då. Riktig och näringsrik mat är både ni och era blivande barn värda.

Om jag önskar mig något i jubileumspresent? Självklart. Kostfondens swishnummer är 123 900 42 43. Ett bidrag dit kommer att uppmuntra mig att blogga i minst fem år till.

Vetenskapsjournalisten och författaren Ann Fernholm driver bloggen annfernholm.se. Då och då skriver hon här på Food Pharmacy.



Fredagsmys, Recept

Den enda receptet du behöver till Halloween

Okej, håll i dig för här kommer världens roligaste idé till Halloween. Du behöver följande:

en pumpa
en kniv
grönsakssavar
en riktigt vass guacca
gärna några vänner

Sedan skär du helt enkelt bara av toppen av pumpan, gräver ur innanmätet och låter fantasin flöda. Fyller den med grönsaksstavarna och guaccamolen och betraktar ditt samtida konstverk som om det platsade på Fondation Maeght.

Och den vassa guaccan? Ja den gör du förslagsvis så här:

3 avokados
1/2 kruka koriander
en handfull coctailtomater
1 hackad vitlöksklyfta
1 msk limejuice
salt & svartpeppar

Hacka tomaterna och vitlöksklyftan och mosa ihop med avokadon. Pressa ner limejuicen. Salta och peppra. Hacka koriandern och vänd ner. Färdigt!

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår första bok här och nya kokboken här. Och lyssna på senaste avsnittet av Food Pharmacy-podden här. Och köp professor Bengmarks synbiotika här.



Food Pharmacy

Synbiotika mot ADHD

Som du kanske kommer ihåg valdes professor Stig Bengmarks synbiotika ut till en studie på Karolinska Institutet om behandling för barn med adhd förra hösten. I samband med detta intervjuade vi Catharina Lavebratt, ansvarig för studien på KI, om varför hon hade valt ut just Stigs synbiotika, varpå hon svarade att det var på grund av att den visat sig ha antiinflammatoriska egenskaper och att det är just dessa egenskaper man vill studera.

Och nu fick vi precis ett mejl från Stig där han berättar att den pågående ADHD-studien på Karolinska är med i ett norskt TV-program om tarmflorans betydelse för olika sjukdomar som till exempel astma, övervikt och psykisk hälsa. Så spännande!

Ett överlag mycket intressant program, som givetvis peakar ungefär tretton minuter in i programmet när Catharina och Stigs synbiotika gör entré.

Här kan du se hela programmet:

https://tv.nrk.no/serie/viten-og-vilje/DMTV23002117/sesong-1/episode-1

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår första bok här och nya kokboken här. Och lyssna på senaste avsnittet av Food Pharmacy-podden här. Och köp professor Bengmarks synbiotika här.