Debatt

Grönsaker kan faktiskt förebygga sjukdom

När man börjar intressera sig för hur maten påverkar vår hälsa är det lätt att gå vilse. Vid första anblicken ser det nästan ut som att forskarna är oense om allt?

Ena dagen läser vi att mjölk är farligt för oss och att Livsmedelsverket har ändrat sina rekommendationer, andra dagen om hur mycket bra näringsämnen mjölk innehåller för våra kroppar.

Många forskare ger rådet att utesluta gluten, medan andra experter hävdar att den glutenfria trenden bara är en fluga som saknar förankring i vetenskapen. Och så där håller det på.

Men betyder de skilda åsikterna i debatten på SVT Opinion att, som Giles Yeo säger: ”Mat som medicin”-påståendet är baserat på pseudovetenskap som degraderar sanning och fakta? Svaret är nej. Det handlar inte om pseudovetenskap.

Även om forskarna inte är överens om ”detaljerna” så är de nämligen eniga på ett övergripande plan – att ett stort varierat intag av grönsaker varje dag är viktigt för vår hälsa och, faktiskt, kan förebygga sjukdom.

Det finns en mängd talande forskning på området. En extra intressant studie är en ny studie från Imperial College London som visar att 800 gram frukt och grönt om dagen kan minska riskerna för att dö i förtid.

Enligt studien kan 7,8 miljoner dödsfall förhindras per år om du äter 10 frukter och/eller grönsaker om dagen.

Studien visar hur hälsan förbättras ju närmare 800 gram man kommer – jämfört med att inte äta några frukter eller grönsaker alls menar studien att man genom att äta 200 gram per dag minskar risken för hjärt-kärlsjukdomar med 13 procent, medan man genom att äta 800 gram frukt och grönt per dag minskar risken med 28 procent.

Ett viktigt resultat av att äta mycket frukt och grönt är att både kolesterol och blodtryck sänks, och enligt studien kan vissa frukter och grönsaker till och med reducera skador på DNA och minska risken för cancer.

Risken med en medierapportering där bara ”blåbär kan bota cancer”-anhängarna och ”mat som medicin”-skeptikerna får komma till tals är att när det blir fokus på detaljerna där man är oenig glömmer att understryka att man ändå är överens om att det finns ett direkt positivt samband mellan en till stora delar växtbaserad kost och hälsa.

Det är viktigt att forskarna fortsätter att debattera och kommer fram till de exakta sambanden, men om inte rapporteringen sker på rätt sätt riskerar vi att få bilden av att forskarna är oense om allt och att det inte finns några belägg alls för att det vi äter påverkar oss både fysiskt och psykiskt.

Och det vore ju väldigt synd, inte minst för vår hälsas skull.

Ovanstående text publicerades på SVT Opinion i dag.



Food Pharmacy-podden
Food Pharmacy

Låt det onda komma ut

Det är tisdag och vi har släppt ett nytt avsnitt av Food Pharmacy-podden. I dagens avsnitt får vi en läsarfråga om IBS – en tarmsjukdom som 15-20 procent (!) av Sveriges befolkning lider av – och vi djupdyker i akuta bukar, tarmproblem, FODMAP, svåra fibrer, bakterier, stress och oro. Men man får väl ändå säga att avsnittet når sitt crescendo när Mia släpper sargen och avslöjar hur ofta hon själv släpper väder.

Välkommen att lyssna här eller här.

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår första bok här och nya kokboken här. Och lyssna på senaste avsnittet av Food Pharmacy-podden här. Och köp professor Bengmarks synbiotika här.



socker Riksdagen Ann Fernholm
Debatt

Samtal om socker på Riksdagen

Borde livsmedelsföretagen märka ut mängden tillsatta socker i maten de producerar? Ska Sverige ha samma rekommendationer kring socker som WHO? Det är ett par av de frågor som lyftes när riksdagsledamoten Niclas Malmberg (MP) i onsdags bjöd till ett frukostmöte om socker på Riksdagen. Undertecknad var medbjuden för att presentera En liten broschyr om socker

Under frukostmötet var fyra riksdagsledamöter närvarande (MP, S, L och KD) och alla de som du ser på bilden ovan: Hans Göransson, förbundsordförande Sveriges tandläkarförbund, Inger Ros, förbundsordförande Riksförbundet HjärtLung, Thomas Magnusson, förbundsordförande Diabetesorganisationen i Sverige (DiOS), undertecknad, och Anders Dahlqvist, förbundsstyrelseledamot Sveriges läkarförbund.

Niclas Malmberg (MP), som var värd, hade även bjudit in branschorganisationen Livsmedelsföretagen, som bland annat representerades av nutritionsansvarige Elisabeth Rytter.

Under mötet lyftes frågan om Sverige borde ha samma rekommendationer kring socker som WHO, vars hälsomål är att vi bara ska få 5 procent av våra kalorier från fritt socker. Ett annat förslag var att att mängden tillsatt socker i maten borde märkas ut ungefär på samma vis som FDA har föreslagit i USA (se min understrykning med rött):

Elisabeth Rytter från Livsmedelsföretagen menade att det räcker att Livsmedelsverkets förklarar hur konsumenter kan ta reda på ungefär hur mycket socker som är tillsatt i maten på sin sajt. Här protesterade dock en riksdagsledamot eftersom det är alldeles för krångligt och sådant ökar hälsoklyftorna samhället.

Ett annat argument som Rytter hade emot att märka ut mängden tillsatt socker var att EU bestämmer hur näringsdeklarationerna ska se ut och att det är svårt att få EU att ändra sig. När jag pratade med Niclas Malmberg efteråt sa han att juristerna var oense. Vissa menade att Sverige kan införa en märkning av tillsatt socker utan EU:s godkännande, andra inte. Han tyckte att Sverige skulle testa gränserna.

Personligen tänker jag att Livsmedelsföretagen kunde märka ut mängden tillsatt socker frivilligt, som ett led i att hjälpa sina konsumenter att välja bra mat. Men jag gissar att det skulle kunna minska försäljningen radikalt av vissa produkter. Hur många vet exempelvis att en påse gelégodis, typ Gott och Blandat, innehåller ungefär 200 procent av den maximala dagsransonen av socker för en vuxen person? Eller att en halv deciliter teriyakisås på riset till middagen ger runt 40 procent av det maximala dagsintaget?

Niclas Malmberg har lagt flera motioner i Riksdagen om sockermärkning av mat och skatt på läsk. De har röstats ner, men om jag förstod saken rätt så är han envis och tänker inte ge upp. Heja honom!

Ann Fernholm driver bloggen annfernholm.se och har även gett ut den bästsäljande boken ”Ett sötare blod”, ”Det sötaste vi har” och ”Smakäventyret”. Då och då skriver hon här på Food Pharmacy.



Food Pharmacy

Happy Food

När vi föreläser och poddar återkommer vi ofta till ett namn som börjar på Henrik och slutar på Ennart. Henrik Enbart är vetenskapsjournalist och författare, och har precis kommit ut med vad som verkar vara en riktigt pigg och glad bok om vår tarmflora och dess betydelse för vår psykiska hälsa. Boken heter ”Happy Food … om hur mat och lycka hänger ihop” och inget gör oss lyckligare denna regniga fredag än 1) det faktum att det snart är helg förstås, och 2) tanken på att det kommit en hel bok om hur man kan både bota och skydda sig mot psykisk sjukdom genom att tänka på vilken mat man stoppar i munnen.

I en intervju i tidningen Må Bra hittar vi följande uttalande från herr Ennart:

– I några av de största studierna i världen kan man se att det finns tydliga kopplingar mellan psykisk ohälsa och dålig mat som innehåller socker, dåliga fetter, höga GI-värden och lite frukt och grönt.

När man i studier kan se att 30-40 procent av deltagarna blir i princip symptomfria från sin depression och ångest skulle det vara totalt ansvarslöst att sopa den nya kunskapen under mattan.

– Det är dags nu att inse att huvudet hänger ihop med kroppen.

Vi har själva precis beställt den på Adlibris! Och medan du också klickar hem den glada boken här så kan du ju passa på att lyssna på vårt makalöst intressanta poddavsnitt om matens inverkan på psykisk hälsa (och ohälsa).

Ha en fin och inte minst glad fredag!

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår första bok här och nya kokboken här. Och lyssna på senaste avsnittet av Food Pharmacy-podden här. Och köp professor Bengmarks synbiotika här.


Food Pharmacy

Konsten att komma igång

Vi får ofta frågan hur man kommer igång. Och vi tröttnar aldrig på den eftersom vi anser oss ha ett gäng bra svar på lager. För du ska veta att vi inte varit tarmflorans bästa barn tidigare. Alltså tvärtom, vi levde bara på sådant som lämnade våra goda bakterier i sticket och gav fritt spelrum åt våra onda bakterier. Du vet socker, näringsfattig bukfylla (à la spagetti med ketchup, vita frallor med hushållsost och pizza) och processad färdigmat full med tillsatser.

Så, kan vi komma igång så kan du. Och för att vi skulle klara det så krävdes först och främst:

1. Kunskap. I vårt fall var det tveklöst all spännande forskning som finns på matens påverkan på vår hälsa som inspirerade oss. Grotta ner dig ordentligt här.

2. Att tänka att man ska lägga till saker i stället för att ta bort. Vi är inga taskiga personer som inte vill unna oss goda saker i livet. Tvärtom – vi älskar att äta, gärna mycket, alltid gott.

3. Hitta små genvägar. Byt inte ut alla vanor över en natt utan nöj dig med att lägga till en klick mjölksyrade grönsaker bredvid varje måltid (mjölksyrat innehåller massa goda bakterier och sänker blodsockret), blanda alltid tre färger i en sallad (ökar antioxidantinnehållet) eller drick en grön smoothie per dag. Enkla små förändringar som funkar i vardagen!

4. Rensa ut skafferiet, kylskåpet, kylen, handväskan, skrivbordslådorna … Minimera antalet fällor hemma.

Dessa tips + massa fakta + en hel del fniss får du i veckans avsnitt av Food Pharmacy-podden som du hittar här och här.

PS Receptet på de oemotståndliga bollarna på bilden hittar du här.

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår första bok här och nya kokboken här. Och lyssna på senaste avsnittet av Food Pharmacy-podden här. Och köp professor Bengmarks synbiotika här.