Food Pharmacy

Följetong om soja – del 3.

Hur är det egentligen med sojafoder till boskap i Sverige? Kommer den sojan från områden i världen där det skövlas regnskog för sojaproduktionens skull? Vår praktikant Sebastian ringde upp Mikaela Patel på Sveriges Lantbrukaruniversitet och ställde några frågor.

Vad jobbar du med på SLU (Sveriges Lantbrukaruniversitet)?

– Min titel är husdjursagronom. På SLU är jag forskare och arbetar framförallt med utfodring och skötsel av mjölkkor. Jag jobbar för att djuren ska bli skötta på ett bra sätt och att de utfodras på ett sätt som de kräver, med tanke på hur mycket de producerar.

Jag har ju i förhand skickat några frågor till dig (se nedan). Tycker du att det är relevanta frågor?

– Ja, de behandlar saker som livsmedelskonsumenterna inte känner till. När man följer medierapporteringen så är det inte lätt att se skillnaden mellan hur det är globalt och i Sverige. Här i Sverige har vi ganska strikta regler kring produktionen av animaliska livsmedel, som man inte har i många andra länder. Ibland upplever jag att det inte framgår tydligt att skillnaden är stor mellan produktionen i Sverige och t.ex. USA eller Sydamerika.

Använder sig svenska bönder av foder med sojaprotein importerat från områden i världen där det skövlas regnskog för att kunna odla soja?

– Sojan har ju expanderat något enormt de senaste 50 åren och odlas på marker som regnskogen har skövlats på. Man har tagit bort regnskogen och låtit betesdjur beta och sedan odlat upp marken för soja. Men i takt med att miljörörelsen har blivit starkare och uppmärksamheten kring klimatförändringarna har ökat, så har de svenska lantbruksorganisationerna bestämt sig för att inte vara med på det här, utan valt att bara använda soja som är certifierad. Därför så kan man väl säga båda ja och nej, det är klart att regnskogen har skövlats för att den här sojan skulle kunna odlas. Men samtidigt är det så att den sojan som svenska bönder använder idag är certifierad och då ska det vara en schysst produktion.

Varifrån världen importeras sojan till Sverige?

– Framförallt från Brasilien. En stor del av KRAV-märkt soja kommer ifrån Italien och där har man ju inte problemet med skövling av regnskog.

Och där i Brasilien finns alltså både certifierade och icke certifierade odlingar?

– Ja precis. Det finns två certifieringar: Round table on responsible soy, vilket är den vanligaste, och så finns det en som heter ProTerra som bara certifierar GMO-fri soja.

Så den soja som importeras till Sverige har alltså någon av dessa certifieringar?

– Ja. Och i Sverige får vi inte använda GMO-soja. Det finns något som heter Den svenska sojadialogen som innefattar ca 30 svenska företag, t.ex. ICA, Coop, Lantmännen och Arla. De har skrivit under på att vi i Sverige inte vill använda GMO i vår produktion. Så det finns starka krafter i Sverige mot att använda GMO.

Med andra ord så är svensk köttproduktion fri från icke-certifierad soja?

– Ja. Svenskt kött ska vara okej.

Men om man köper kött som är producerat i andra länder så har man inte den garantin?

– Nej, precis. Man ska också komma ihåg att svenska lantbrukare i många fall försöker minska sojaanvändningen och använda inhemska foder istället. Till mjölkkor består ungefär 5 procent av fodret av soja, men till grisar och höns/kyckling är andelen större eftersom de har ett annat matsmältningssystem som gör att de behöver protein av ungefär samma kvalitet som människor.

Följetong om soja – del 1: https://foodpharmacy.se/2017/06/soja/

Följetong om soja – del 2: https://foodpharmacy.se/2017/06/soja-del-2/

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår första bok här och nya kokboken här. Och köp professor Bengmarks synbiotika här.



Food Pharmacy

Nu stärker vi Hollands och Finlands tarmflora!

Och tydligen även Koreas också fick vi just reda på. Och därmed har vi glädjen att kunna meddela att vår första bok, Food Pharmacy – En berättelse om tarmfloror, goda bakterier, forskning och antiinflammatorisk mat, inom snar framtid kommer att finnas på följande språk:

Norska (släpptes i våras)
Danska (släpptes i våras)
Polska (släpptes i våras)
Tyska (släpptes i våras)
Holländska (släpptes i somras)
Finska (släpps i morgon)
Estniska (kommer i höst)
Portugisiska (kommer i höst)
Italienska (kommer i höst)
Franska (kommer i höst)
Ryska (kommer i höst)
Engelska (kommer i vinter)
Koreanska (kommer i vinter)

Vänligen sprid ryktet bland alla era utländska vänner – tillsammans kan vi stärka tarmfloror på löpande band!

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår första bok här och nya kokboken här. Och köp professor Bengmarks synbiotika här.



vegansk kost kött
Food Pharmacy

Svenskar äter mer kött än någonsin.

Efter en lång sommar är vi äntligen tillbaka på kontoret. Och på vårt skrivbord ligger en rapport som University of Oxford presenterade på, gäller att hålla tungan rätt i mun här, 20th Annual Conference on Global Economic Analysis.

Rapporten visar att en särskild skatt på kött och chark skulle leda till stora vinster för folkhälsan och miljön. Det är ju ingen nyhet att vi bör äta mindre kött för vår hälsas men framför allt för miljöns skull – köttindustrin är en enorm miljöbov och de globala hälsorelaterade kostnaderna för rött kött och chark beräknas uppgå till 300 miljarder dollar (!) år 2020.

Ändå äter vi svenskar mer kött än någonsin. Trots det växande intresset för vegansk och vegetarisk kost ökar köttkonsumtionen stadigt, och förra året slog vi deppigt nog rekord på 87,7 kg kött per person och år.

Ett rekord som vi inte är ett dugg stolta över och en trend som vi måste vända. Snälla riksdagen, kan ni inte beskatta livsmedel som leder till ohälsa och subventionera livsmedel som bidrar till att hålla oss friska en gång för alla?

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår första bok här och nya kokboken här. Och köp professor Bengmarks synbiotika här.



Food Pharmacy

En halvtimmes intervju med Piff & Puff.

Sitter på Snickarbacken 7, dricker kaffe med en stor skvätt havremjölk och lyssnar på en intervju med … well … oss själva. Och konstaterar härmed följande:

1. Den handlar om alla våra favoritämnen: goda bakterier, kronisk inflammation, Kebnekaisesmoothies och ”fartichokes” (som vi just kom på att man kan översätta till JORDFJÄRTSKOCKOR på svenska, haha).

2. Balansen mellan allvar och garv är precis lagom.

3. Lina är stundtals imponerande pedagogisk.

4. Mia tappar tråden fullständigt när vi når fram till att förklara Kebnekaisetoppar.

5. Lina avslöjar att hon inte spolar efter sig när hon varit på toaletten.

6. Intervjun är bara en halvtimme lång så alla borde lyssna.

Klicka här så kommer du direkt till intervjun.

Förlåt, men kan inte riktigt släppa det här med jordfjärtskockorna. Tusan också, vi borde döpt vår psykosoppa i nya kokboken till jordfjärtskockssoppa i stället. Alltså gud. Haha. Nästa bok!

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår första bok här och nya kokboken här. Och köp professor Bengmarks synbiotika här.



blåbärspaj
Recept

Blåbärspaj, trumpeter och fanfarer!

I dag äter vi blåbärspaj och firar att vår kokbok äntligen finns i bokhandeln! Vi har inte hunnit förbi Akademiebokhandeln än pga jobb, barn, fix och trix, men ska försöka hinna med en snabbis i eftermiddag. Det är en väldigt speciell känsla att se boken på plats första gången och det känns smått svindlande att den äntligen är klar. Och extra kul är det förstås att den gör sig så fint bredvid vår första bok. Som Piff och Puff – precis som vi hade hoppats på.

Men nog om våra känslor. Nu är det dags att bjuda på ett recept på en helt magisk blåbärspaj som bokens formgivare, världens bästa Anna, tipsade oss om i helgen. Receptet kommer ursprungligen härifrån.

Blåbärspaj att fira med
(1 paj)

Pajdeg:
2,5 dl (200 g) blötlagda cashewnötter
2,5 dl (100 g) kokosflingor
4 färska dadlar
1 nypa salt

Blåbärssmet:
1 paket frysta (tinade) blåbär
1 st äpple
5 färska dadlar
saften från 1/2 citron
1 tsk vaniljpulver
1 1/2 msk fiberhusk

Blötlägg nötterna i cirka 1 timme. Mixa ingredienserna till pajdegen och tryck ut den på bakplåtspapper i en bröd- eller pajform. Mixa ingredienserna till fyllningen och täck botten. Låt stå i kylen cirka en halvtimme före servering.

blåbärspaj

Men det var då värst vad svår pajen var att fotografera. Den ser ju nästan svart ut på bild. Gör den sig kanske bättre i vardagsrumsmiljö? Värt ett försök.

blåbärspaj

Nähäpp, det blev ju inte ett dugg bättre. Men du är ju smart så du förstår ju vad som väntar dig – en nötig botten med magisk blåbärsfyllning som, tack vare fiberhusken, blir precis lagom fast. Mums!

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår första bok här och nya kokboken här. Och köp professor Bengmarks synbiotika här.