fbpx

Professor Stig

Post image

Frukost. Det minst viktiga målet.

Ikon_professorns_spalt

Så var det måndag igen. Hoppas du njöt ordentligt av frukosten i helgen, för i dag handlar Stig Bengmarks krönika om att skippa frukosten. Vi vet att det kan låta konstigt, men hälsofördelarna med periodisk fasta är många. Vad säger du, ska vi prova?

Det är en stor börda för kroppens organ att ta emot för stora mängder mat

Under många miljoner år levde våra förfäder som jägare och samlare. De åt med säsongen och så länge de stannade i Afrika var kosten för det mesta riklig och varierad. De åt mest blommor och blad, och rötter. Efter att man började ”bränna mat” försämrades ur hälsosynpunkt matens kvalitet en del, men det var först efter att man startade med jordbruk som maten försämrades dramatiskt – den blev mer tillgänglig och därmed lättare att missbruka och den blev också påtagligt mer ensidig. Riklig konsumtion av vete med gluten ledde till att människan under de första århundranden/årtusenden blev cirka 15 cm kortare, samt att sjukdom blev allt vanligare. Möjligheten till överätande ökade påtagligt och dess nackdelar var tydliga – frosseri kom att betecknas som en dödssynd och redan i Gamla testamentet framhålls måttfullhet som en dygd. Tidigt lärde man sig att begränsa ätandet till endast två gånger per dag – och så gör vissa folk fortfarande. Fasta blev en viktig ingrediens i kyrkoåret och dess fördelar ansedda som en viktig del av livet.

Akuta sjukdomar, inte minst stroke och hjärtinfarkt, inträffar ofta i samband med stora måltider och vid stora helger. I stora helger som jul, nyår och påsk stiger sjuklighet och dödlighet i taket och sjukhusens akutintag är överfyllda. Det är en stor börda för kroppens organ att ta emot stora mängder av socker, sockerlik mat och fett – våra kroppar är helt enkelt inte gjorda för det.

Många fördelar med fasta

En daglig period av fasta har faktiskt en mängd fördelar – det ger våra organ tillfälle att vila och återhämta sig – vilket leder till att:

* Fettnivåerna i kroppen och speciellt i blodomlopp och lever sjunker kraftigt
* Inflammationsgraden i kroppen sjunker
* Skador på kroppens proteiner, även DNA, och nyttiga membran-fetter minskar
* Vävnaderna får tid att repareras
* Känsligheten för hormonerna insulin och leptin förbättras – viktiga för att förebygga diabetes

Studier på försöksdjur visar hur viktigt det är med ett ”strukturerat ätande”. I en studie fick två grupper av möss precis lika många kalorier men den ena gruppen fick äta sin mat när de ville och den andra gruppen fick bara äta under mindre än halva dygnet (se bild nedan). De djur som hade fri tillgång till mat dygnet runt blev fetare och fetare och sjukare och sjukare, speciellt levern som aldrig fick vila blev sjuk. Mössen fick svårigheter att ta hand om socker (glukosintoleransen ökade) och deras muskelfunktion (motorisk koordination) och mättnadshormonet leptin tappade sin udd (leptinresistens). Den andra gruppen djur – de som hade en daglig fasteperiod – blev däremot smalare och smalare och friskare och friskare, trots att de åt precis samma mängd kalorier.

Fig_no_17_daglig_fasta-01

Näring lagras på tre olika sätt i kroppen;

1. Som socker i lever och muskler – kallas glykogen. Högst cirka 800 kalorier kan lagras på detta sätt.
2. Som bukfett (oftast omfattande hos män). Hos våra förfäder lagrades här mellan 250 och 500 kalorier men i dag har man uppmätt extrem fetma med ända upp till 6 kg bukfett motsvarande 54 000 kalorier. Detta fett är avsett att vara lätt mobiliserat vid akut situation och att sätta igång försvarsrektioner när sådan situation uppträder. Det är en stark risk för katastrof om man mobiliserar mer än kanske det dubbla lagret av bukfett (cirka 800-1000 kalorier).
3. Som underhudsfett. Hos en fet person som kanske väger 120 kg kan underhudsfettet vara upp till 60 kg (cirka 540 000 kalorier). Detta fett är inte lika farligt som bukfettet men likväl förenat med ohälsa; risk för förslitning av leder men också kroniska sjukdomar. I detta fett samlas mycket skräp – gifter, hormoner, läkemedelsrester, bakteriedelar och bakteriegifter – och bör därför omsättas.

The Fat Switch fyller en viktig funktion

Mycket talar för att omsättningen av kroppsfettet inte kommer igång förrän sockret/glykogenet tagit slut. Låt oss för skojs skull göra ett litet räkneexempel:

Låt oss utgå från att du äter ditt sista mål klockan 18 på kvällen och att du då har fyllt på glykogenet så att det är 800. Vid lätt kroppsarbete (läsa eller att sitta framför TV) förbrukar du cirka 85 kalorier i timmen vilket betyder att du, när du går och lägger dig vid 22.30-23.00, har förbrukat ungefär hälften av kalorierna. När du sedan sover går förbränningen ned till cirka 65 kalorier i timmen vilket betyder att ditt sockerlager är helt slut vid femtiden på morgonen. Först nu slår ”fettströmbrytaren” över från ”sugar mode” till ”fat mode” och kroppen börjar bränna fett i stället för kalorier. Från denna tidpunkt behövs cirka 6 timmar utan intag av kalorier för att kroppen ska hinna omsätta och förbränna åtminstone 5-600 fettkalorier.

Detta är anledningen till att man bör ifrågasätta betydelsen av frukost – en måltid vars betydelse faktiskt har ringa stöd i forskning. Jag återkommer ofta till Hunzafolket i Norra Pakistan. Hunzafolket går ut på fälten med tom mage vid klockan 5 på morgonen och kommer in för sitt huvudmål vid lunchtid för att sedan gå ut på fälten igen. Det intressanta är att detta folk klarar sig på mycket färre kalorier än vad myndigheterna i västvärlden rekommenderar, de blir sällan sjuka och har faktiskt bland den största tätheten av 100-åringar på jorden.

books

Nya tider – ny livsstil

Ett alternativ till 6/18 (6 timmars ätande och 18 timmars vila) , är så kallad calorie restriction (CR).  Det är en ätprincip som baseras på att man aldrig äter sig mätt utan alltid nöjer sig med att bara äta två tredjedelar av det man egentligen vill ha. CR ger precis samma hälsoeffekter och strålande resultat som 6/18.

Jag och min hustru föredrar sedan många år tillbaka den senare metoden. Vi börjar dagen med vätska (mest te), och intar vårt huvudmål vid lunchtid – en måltid som mest liknar det som fått heta 80/10/10 avsett att likna det våra förfäder åt – 80 % grönt, 10% växtfett (som avokado och olivolja) och 10% växtprotein (mest böner, ärtor, linser, quinoa, nötter, mandel och fröer), ofta kompletterad med lite djuphavsfisk tillredd på låg temperatur. Kvällsmålet intas vid sextiden och är antingen en sallad eller en smoothie enligt samma princip.

Enligt min mening har gamla modeller som livsmedelspyramiden och tallriksmodellen sedan länge tjänat ut. Det är hög tid för nya pedagogiska modeller, kanske något liknande 80/10/10? Så som människan ätit i många miljoner år och som våra gener anpassat sig till, innan jordbruket introducerades för några tusen år sedan. Med vår livsstil väljer vi alla omedvetet om vi vill var friska eller sjuka – och det är dags att alla blir medvetna om vad som gäller. Antalet kroniskt sjuka kommer i snitt att tredubblas fram till år 2050 och det kommer inget sjukvårdssystem i världen att kunna bära. I USA till exempel är Obama-care under stort hot – de som aktivt jobbar på sin hälsa (och de är många, faktiskt i majoritet) vill inte längre betala för dem som ”missbrukar” den. Vi måste, en gång för alla, lära oss att ta eget ansvar för vår hälsa.

 

 

Dela

Kommentarer

  1. Hej och tack återigen för en fantastisk krönika!
    Jag tror verkligen på periodisk fasta och CR, de gånger jag kört dessa metoder har jag inte upplevt något annat än positiva följer.
    Det jag dock haft svårt med är att få ihop det med träning. Det är svårt att varje dag få träningen utförd innan kvällsmålet, och det känns inte helt hundra att inte äta efter ett träningspass. Har ni något tips för detta, är det verkligen viktigt att äta efter träning eller kan man träna efter kl.18 och inte äta förrän kl.12 nästa dag? Och hur är det med morgonträning?

  2. Kristina skriver:

    Hej
    Hur är det med periodisk fasta och amning?
    Tack för bra artikel!

    1. Food Pharmacy skriver:

      Bra fråga! Vi vågar dock inte ge råd till gravida och ammande. Hoppas du hittar ett sätt som passar dig och din bebis. Lycka till!

  3. Emma Hå - emmahas.se skriver:

    Vill bara nämna ytterligare två fördelar med att hoppa frukosten! Först och främst sparar det tid energi att slippa laga många mål mat om dagen, och för de med problematiskt ätande kan det öka på besattheten att behöva käka var tredje timma dygnet runt, som många dieter säger. Det är helt enkelt psykologiskt fördelaktigt att äta hela dagsbehovet under en kortare period.

    Sen så har jag läst att man naturligt har en naturlig höjning av kortisolnivåerna ca 30 – 40 min efter man vaknat (annars skulle man typ inte vakna) och detta sammanfaller med de ofta kolhydratrika målet som folk käkar på morgonen, ger ett onormalt stort insulinpåslag och skapar hunger bara en timma efter intagen måltid (läste det här: http://www.leangains.com/2012/06/why-does-breakfast-make-me-hungry.html) och att man därför tenderar att överäta under resten av dagen, vilket leder till övervikt.

    mvh Emma Hå (emmahas.se)

  4. Hej!

    Tack för en intressant krönika. Ni skriver ofta om att förebygga diabetes men det finns många typer av diabetes, skulle ni kunna förtydliga vilken/vilka typer ni menar?

    1. Food Pharmacy skriver:

      Hej, Stig hälsar: ALLA, inklusive ”diabetes 3” d.v.s. Alzheimers sjukdom

  5. Madeleine skriver:

    Till Kristina! Jag ammar också och av erfarenhet brukar min mjölkproduktion gå ner när jag äter mindre, det som brukar hjälpa om jag känner mig hungrig är en smoothie med lite power i, med avokado, banan, havregryn etc. som någon av de här på foodpharmacys blogg. Och att dricka mer vatten 🙂 planerar att äta lite mer sparsamt när jag väl slutar med amningen!

  6. Hej! Supertack för er blogg. Väldigt intressant o helt i min smak! Just nu så äter jag bara knappa 1500 kalorier om dagen för min egen hälsa (jag är inte överviktig utan vill bara optimera förhållandet fett/muskler) och det är inga problem att bli mätt eller orka träna på det. Magen är svårare att hålla i schack, trots att jag i princip endast äter vegetariskt och ofta grova grönsaker. Tips?!

    Men de dagar jag testar periodisk fasta a la 5:2-metoden så är det mycket svårt att orka träna hårt. Uthållighet på lågintensiv träning (som nog våra förfäder gjorde mycket) är inga problem om jag bara får vatten att dricka, men högintensiv träning kräver helt klart mer mat både före och efter, vilket ju troligen även våra förfäders kroppar krävde vid en kraftansträngning som jakt eller tungt arbete. Hur tänker ni här? Jag är supernyfiken och länkar ofta från bloggen till mitt företag Näringsbolaget och numera även juice- och kaffebaren ”Juicekliniken” som jag snart öppnar i Malmö.

    1. Food Pharmacy skriver:

      Hej Annika, vi kommer att publicera inlägg om periodisk fasta och träning inom kort!

  7. Hej, intressant artikel. Men detta kan jag knappast tro kommer att passa om man tränar regelbundet då kroppen behöver energi. Skriv gärna lite tips!

    1. Food Pharmacy skriver:

      Hej Krille, vi kommer att skriva särskilt om detta inom kort!

  8. Hejsan,

    läste idag alla Stigs senaste blogginlägg och så även om hans GRÖNKÅL och AVOCADO han förvarar I FRYSEN och kan då inte låta bli att berätta om följande:

    – Ajurveda (vår 8000 år gamla helhetshälsolära framväxt på enbart erfarenheter) ”förbjuder” frysförvaring eftersom den lär släcka en stor del av matens nyttiga egenskaper.
    – För många år sedan såg jag i ett tyskt tv-program om alternativ medicin hur en ung läkare och forskare höll på med att mäta solstrålningshalten i maten och kom fram till följande: Ute på åkrarna var solstrålningshalten som högst i grödorna (logiskt), och strålningshalten i färskvara på hyllorna var fortfarande hög men sjönk ganska mycket under en vecka på hyllan (försvann dock ingalunda helt även efter två veckor), men när man lade varan i frysen, även direkt efter skörd, så var den ”stendöd” när man tog ut den igen, dvs ingen solstrålning fanns kvar i den …

    Borde göra oss fundersamma, eller hur?!
    Bästa hälsningar – Maja

    1. Food Pharmacy skriver:

      Hej Maja och tack för detta! Det råder delade meningar här. Vi ska försöka reda ut det på bloggen.

    2. Food Pharmacy skriver:

      Hej Maja, Stig läste din kommentar och svarar så här: Ayurveda är en tusenårig erfarenhet. Varken Ayerveda eller jag kan ha rätt i allt. Har stor respekt för Ayurveda men här har de fel. Studier visar att de flesta nyttigheter finns kvar intakta. Fördelen med frusna är att de fryses omedelbart, i närheten av fältet, förhoppningsvis, och inte är förvarat i rumstemperatur länge. Ett salladshuvud som skiljs från sin rot och förvaras i rumstemperatur har efter 30 minuter tappat ca halva antioxidantinnehållet. Frusna gröna ärtor är ett bra exempel på näringsrik nästan ideal mat. /Stig

  9. Hej och tack för svar ang. frysvaror och huruvida dessa tappar en del av sitt värde i form av solstrålningshalten som helt försvinner vid frysning! Nu vet ju antagligen ingen av oss hur pass viktigt solstrålningshalten är för kroppens förmåga att tillgodogöra sig grödornas övriga hälsosamma innehåll, varför vi som ni säger får reda ut det allt eftersom tillfället ges … Har i alla fall i mina 10åriga ajurvediska studier konstigt nog aldrig varit med om eller läst något om att ”Ajurveda har fel” som Stig säger i det här fallet – tvärtom, gång på gång bekräftas även Ajurvedas ibland till synes inte helt förståeliga insikter (som t ex att frysmat ska undvikas) av modern vetenskap … eftersom denna HELHETShälsolära uppenbarligen väger in allt, allt!

  10. Hej jag har testat utan frukost någon vecka nu. Fastetid mellan 2000 på kvällen och 1200 dagen efter. Det fungerar bra på så vis att jag känner mig inte sugen på något. Jag känner mig dock trött, svag, hjärtat klappar hårt, blir mer andfådd vid promenad, lite yr. Efter lunchen är jag fortsatt ganska utmattad. Jag arbetar ofta kväll men arbetar jag dag kommer jag äta frukost.

    Min fråga är: Är detta en övergångsperiod och kommer det kännas bättre efter ett tag? Hur lång tid tar det?

    1. Food Pharmacy skriver:

      Hej, våra erfarenheter skiljer sig lite åt men för båda två tog det 1-2 v till kroppen hade vant sig. Kämpa!

    2. Food Pharmacy skriver:

      Hej Runa, vi ser att vi missat att svara dig. Har du fortsatt och hur känns det i så fall nu?

  11. Till Maja:
    1. Vad menar du med solstrålningshalt? Vilken enhet mäter du den i, när du säger att ”solstrålningen” är borta efter frysning? Eller till och med ”stendöd”, vad det nu betyder.
    2. Har du någon annan källa på detta än ett tyskt tv-program du såg för många år sedan?
    3. Du har alltså under de 10 år du studerat Ayurveda aldrig stött på att ”Ayurveda har fel”? Jag har själv aldrig stött på en kunskapskälla som betraktats som helt felfri, och där inte ny information ibland ersätter gammal beroende på kunskapsläget. Men det är förstås intressant att veta att ayurveda alltså är immun mot denna väldigt basala vetenskapliga princip, och att dess kunskapsbas är helt statisk (eftersom den är 8000 år gammal?). Eller du kanske menade bara i fallet med ”solstrålningshalten”?

    Mvh Pehr, genuint nyfiken.

    1. Food Pharmacy skriver:

      Tack Pehr för att du startar en diskussion med en annan läsare. Det är kul tycker vi!

  12. Hej Pehr,

    jag menar med ”solstrålningshalten” precis det som jag skrev i mitt inlägg här uppe. Jag vet inte mera om detta förutom att jag för några dagar sedan vid min nya yogalektyr (”Hatha Yoga Pradipika”) plötsligt blev varse om att solstrålningshalten tycks vara precis det som de gamla vediska och yogiska skrifterna menar med ”prana”, för det sades där i boken att halten av ”prana” är orsaken till att en yogi ska äta enbart färsk mat (precis som rekommenderat i Ayurveda) för att säkerställa att tillräckligt med ”prana” (används synonymt med ”livsenergi”) finns kvar i den …

    Många tror att Ayurveda är något som hittats på och därför kan ha ”fel” precis som allt annat som hittats på, men denna helhetslära har faktiskt vaskats fram över alla årtusenden enbart genom erfarenheter … – Kan erfarenheter ”ha fel”? Jag vet inte, verkar inte riktigt logiskt – och jag har faktiskt aldrig kommit över ett ”fel” här ännu, sorry!

  13. Hej Maja, och tack för dina svar. Du har sått fröet till en mycket intressant epistemologisk diskussion, detta är kanske fel forum men låt mig kommentera något av det du skriver:

    Kan erfarenheter ”ha fel”? En erfarenhet kan vi definiera t ex som ”en observation man dragit lärdom av och lagt på minnet”. Som sådan kan en erfarenhet varken ha rätt eller fel. Däremot kan man förstås dra felaktiga slutsatser av sina erfarenheter. Jag har mångårig erfarenhet av att regn faller nedåt, men jag kan fortfarande dra felaktiga slutsatser om varför så är fallet.

    Extrapolerat till vår diskussion: kan tusentals personers mångtusenåriga erfarenheter leda till felaktiga slutsatser? Svar: ja. Naturligtvis. Varför skulle de inte kunna det? Historien är full av exempel på mångtusenårig erfarenhetsbaserad kunskap som visat sig vara fel. Att jorden är universums mittpunkt, att materia består av fyra element, att den finns troll och älvor etc etc.
    Att Ayruverda är en ”helhetslära” som ”vaskats” fram betyder dessvärre inte att den är immun mot fel. SÄRSKILT känslig för fel blir naturligtvis en lära där utövarna inte anser att fel ens kan existera, då upprepas ju felaktigheter från generation till generation utan kritiskt ifrågasättande. Jag ser ingen logisk konflikt i detta resonemang, som du verkar göra.

    Därtill: du säger att du ”aldrig kommit över ett ‘fel'”. Hur vet du det? Skulle du ens känna igen ett fel om du såg det? Om du inte ens kan köpa att det KAN FINNAS fel, hur ska du då kunna upptäcka dem? Att hävda att något är rätt bara för att det står i en gammal vedisk eller yogisk skrift – DÄR har vi ett logiskt felslut – det är ett cirkelresonemang, och med sådana kan man bevisa vad som helst.

    Låt oss ställa det ytterligare på sin spets: den här tyske forskaren som du nämnde – han bedrev alltså någon form av studier på växter. Om vi hypotetiskt antar att han hittade något som motsade det du sa om ”solstrålningshalt” – att den inte försvinner vid frysning, t ex – skulle det då inte betyda att tidigare Ayurvedisk kunskap var fel? Att bedriva studier på något betyder ju att man accepterar att tidigare kunskap i ämnet antingen bekräftas eller förkastas. Men erfarenheter kunde ju inte ha fel, eller…?

    Avslutningsvis vill jag säga att jag inte tror att Ayurveda är något som bara har hittats på. Jag har själv studiebesökt ayurvediska sjukhus i Indien och känner till lärans långa rötter. Det jag ifrågasätter – och gärna hör dina synpunkter på – är ditt antagande att Ayurveda inte kan ha fel. Det är i mina ögon en dogmatisk syn på kunskap, som i längden tyvärr kan bli farlig.

    Bästa hälsningar, och hopp om svar, från Pehr

  14. Hej Pehr,

    har precis skrivit en kommentar till dagens blogg (om mjölkintolerans) ur ayurvediskt perspektiv som du kan sätta tänderna i! Men du kommer att se att det inte är så lätt – om inte omöjligt för oss enskilda – att hitta felaktigheter i en helhetslära med, för att citera dig, ”så långa rötter” som Ayurveda (= ”Kunskapen om livet”) som ju ”väger in allt, allt”, som jag uttryckte det ovan! Det handlar alltså ingalunda om enskilda erfarenheter eller upptäckter som går att verifiera eller falsifiera utan om ett nästa oändligt stort sammanhang i vilket dessa erfarenheter har gjorts i varje enskilt fall (ta bara frågan om mjölkintoleransen t ex)!

    Jag är absolut inte kritiklöst ”troende”, men efter att ha botat mig från gallstenar alldeles själv på sex månader med hjälp av Ayurveda (trots att läkaren sa att det är omöjligt och förespråkade bortoperation av gallblåsan – och sedan skrev ett brev till mig för att gratulera mig till det ”smärre mirakel” som han trodde hade skett), tog mitt intresse i Ayurveda fart och jag började överhuvudtaget äta mera efter just min konstitution (”pitta” enligt Ayurveda) vilket bromsade upp hela min för ”pitta” typiska inflammationsbenägenhet som jag dragits med sedan barnsben … Åtminstone för min del tycker jag därför att Ayurvedas samlade erfarenhetsskatt fungerar!

    Bästa hälsningar – Maja

  15. […] Nyhetsmorgon i söndags åkte vi direkt till Broms på Karlavägen och bröt vår organvila tvärt med varsin chiapudding, grapefrukt och kaffe. TV-debuten var över och känslan var […]

Kommentera

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Vi har tyvärr inte tid att svara på alla frågor och kommentarer men uppmuntrar er läsare att tipsa och hjälpa varandra. Observera att du måste få en godkänd kommentar från en admin innan dina kommentarer visas.