Varför blir invånarna i Cilento så hiskeligt gamla?
Hur kommer det sig att människorna som lever i Cilento, ett bergigt kustområde precis söder om Salernobukten i södra Italien, blir så hiskeligt gamla? Till råga på allt är de ovanligt klara i huvudet och drabbas av färre hjärtsjukdomar än oss andra.
I höst leder jag – tillsammans med superproffsiga hälsocoachen och yoga-instruktören Charlotte Fredriksson – en resa med Go Active Travel till den lilla byn Acciaroli där mer än var tionde invånare är över hundra år gammal.
Enligt den italienska statistikmyndigheten ISTAT:s senaste beräkningar (för år 2016) lever det 183 hundraåringar i området, 143 kvinnor och 40 män. Snittåldern i Cilento var smått makalösa 92 år för kvinnor och 85 år för män. Bara i byn Acciaroli fanns det 81 hundraåringar på en befolkning på 700. Den noteringen kan jämföras med det svenska genomsnittet på ungefär 20 hundraåringar per 100 000 invånare. Tro nu inte att detta bara beror på att alla unga flyttat därifrån eller på att Acciaroli skulle vara något slags lyxghetto för rika pensionärer. De som bor där har levt större delen av sina liv som fattiga fiskare och tvingats betala med svett för varje intjänad lire.
De senaste åren har forskare från hela världen dragits till Cilento och Acciaroli för att försöka förstå hemligheten bakom det friska åldrandet som gör att området snabbt är på väg att kvala in som en vetenskapligt bekräftad blå zon, vid sidan av den japanska ön Okinawa, Nicoyahalvön i Costa Rica, Ogliastra på östra Sardinien och den grekiska ön Ikaria. Liksom i övriga blå zoner finns det knappast bara en förklaring till att så många blir över 100 år. För ett långt liv behövs utan tvekan en kombination av hälsosam mat, fysisk aktivitet, stabila sociala nätverk och en känsla av mening med livet.
Allt detta präglar livet i Acciaroli men ändå är det maten som sticker ut. Cilento är uråldrig kulturmark som sedan länge pekats ut som Medelhavskostens vagga. Många har säkert hört talas om den amerikanske biologen och nutritionisten Ancel Keys. På senare år har han ofta ifrågasatts och kritiserats för sin roll när det gällde att på 1960-talet peka ut fett och kolesterol som den stora hälsofaran medan han ville tona ned riskerna med socker. Den analysen känns idag till stora delar fel, förenklad och har övergetts, men det ska inte fördunkla Keys kanske viktigaste bidrag som var att sätta den traditionella Medelhavskosten på kartan.
Avstampet tog han just här i Cilento på 1950-talet efter att redan då ha slagits av den höga andelen hundraåringar. Efter pensioneringen levde han sedan 28 år i Pioppi, en grannby till Acciaroli som Ancel Keys lagom till sin 100-årsdag lämnade för att flytta hem till Minneapolis där han avled ett år senare, strax före sin 101-årsdag. Så visst kan man diskutera en del av hans slutsatser, men långlivad blev Ancel Keys i alla fall efter att länge ha ätit Medelhavskust och envist odlat egna grönsaker i sin trädgård.
Vid sidan av de traditionella ingredienserna i Medelhavskosten som grönsaker, baljväxter, frukt, fullkorn, frön, fisk, olivolja och en del rött vin är det örterna som tilldragit sig mest intresse i Cilento. Precis som på den grekiska ön Ikaria växer de vilt i bergen och en kartläggning har visat att människorna traditionellt plockade på sig av ett 90-tal varav minst 40 hade medicinsk verkan och användes flitigt i matlagningen. Inte minst har rosmarin pekats ut eftersom det växer särskilt ymnigt i bergen runt Acciaroli. På senare år har forskare upptäckt att friska 100-åringar i Cilento utmärks av en mycket god blodcirkulation. Det är intressant eftersom kroppens förmåga att balansera flödet i de många mil av mikroskopiska blodkärl som genomkorsar oss spelar en helt central roll för att reglera blodtrycket men även vår förmåga att jämna ut kroppstemperaturen, hålla huden spänstig, läka sår, motverka tumörer och göra oss av med giftiga slaggämnen.
Intressanta fynd tyder nu på att bioaktiva ämnen i rosmarin och andra örter skulle kunna vara en viktig förklaring som bidrar till en god och balanserad mikrocirkulation. Se där! Ett väldans bra skäl att åka till Acciaroli för att lära sig mer! Cilento är för övrigt en för många nordbor lite bortglömd del av Italien, beläget några stenkast söder om den populära Amalfikusten, men här i omgivningarna hittar vi tempelruiner som inte står Akropolis långt efter.
Dånet från historiens vingslag är smått bedövande. Det var här Roms grundare Aeneas sägs ha gjort sitt första strandhugg i västra Italien efter slaget vid Troja, och det lär vara härifrån kusten som sirenerna kallade på Odysseus med sin sång och tvingade honom att låta sig surras vid sin mast för att inte förföras. Om det är maten, örterna eller generna må vara osagt, men lustan tycks leva kvar för märkligt nog kan forskare än idag rapportera om ett ovanligt aktivt sexliv långt upp i åren bland de gamla i Cilento.
PS. Är du sugen på att få veta lite mer eller kanske rent av haka på Henrik Ennarts kommande resa till Acciaroli, klicka här.
Detta är ett gästinlägg. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.