fbpx

Henrik Ennart

Post image

Frukost eller inte frukost?

Det är frågan som allt fler forskare ställt sig de senaste åren? Nu kan det visa sig att svaret är – både och. En del av oss är frukostmänniskor medan andra är skippa-frukost-människor.

Hur du tar reda på vilket? Ja, än så länge är det bästa sättet att prova.

Här på Food Pharmacy slog Stig Bengmark redan för flera år sedan ett slag för att skippa frukosten, vilket fick frukostälskarna Lina och Mia att lägga sig på golvet och böla. Tills de kom på några smarta smygsätt att ändå få i sig lite frukost.

För en tid sedan skrev jag en liten artikelserie om det snabbt växande forskningsfältet kring fasta och med särskilt fokus på ätfönstret. Ja, alltså inte köksfönstret utan den tid på dygnet som går mellan första och sista tuggan.

Där berättade jag bland annat att mäktiga American heart association för första gången lyft fram att NÄR man äter är nästan men inte riktigt lika viktigt som VAD man äter. Alla verkar vara överens om att det är klokt att inte äta all vaken tid, men placeringen av ätfönstret har vållat viss debatt.

American heart associations och andra forskares råd att åtminstone de flesta fortfarande bör satsa sina slantar på frukosten fick rejält med utrymme. Men nu verkar det som att jag kanske får äta upp min hatt – eller åtminstone halva – på den sistnämnda punkten. Frukosten tycks inte vara fullt så helig som vi lärt oss.

Många har säkert testat 16/8-dieten som går ut på att man äter under åtta av dygnets timmar, och vilar kroppen resten. Det utlöser en massa positiva effekter i kroppen som plötsligt på cellnivå går från ett ”slösa” till ett ”spara”-läge där cellen hushållar bättre med sina resurser i väntan på bättre tider. Det är säkert ett arv från våra förfäder. Säker tillgång på mat är en nyhet för mänskligheten och gäller ju inte ens alla i våra dagar.

Men för de flesta har 16/8 en helt annan innebörd, nämligen att de (även jag tidigare) äter det första de gör på morgonen och sedan avrundar kvällen sent med kanske en tallrik yoghurt. Alltså: äta 16 timmar och vila kroppen åtta. Inte så bra.

Bland de nya intressanta rön som rapporterats den senaste tid märks att:

• Redan en minskning av det egna ätfönstret med tre timmar ger en mätbar hälsokick, oavsett nivån. Om du brukar äta under 13 timmar så är det en poäng att gå ner till tio.

• Allt mer talar för att det inte innebär några nackdelar att skippa frukosten (det har ju varit motargumentet), men fördelarna är inte lika stora för alla. Några mår bra av det och går ner i vikt, men inte alla. En färsk forskningsgenomgång tyder på att det saknas fördelar med att äta frukost för den som vill gå ner i vikt.

• Allt mer talar för att det går att förlägga sitt ätfönster mot den tid på dygnet som passar bäst. Det senare är ju inte så dumt eftersom en del säkert vill prioritera att äta med familjen. Fortfarande är det dock en bra idé att inte äta på minst ett par timmar innan man går och lägger sig. Det är också en bra idé att ha sina egna fasta rutiner för när man äter. Hipp som happ funkar dåligt.

Ett vanligt råd – ja, inte bara råd, utan starkt uttalat önskemål från myndigheter och dietister – har varit att absolut inte försumma frukosten. Jag har alltså själv och ganska nyligen till och med spridit tanken att man ska äta frukost som en kung, lunch som en prins och middag som en fattig. Men de nya rönen besvarar den annars ganska knepiga frågan varför de omvittnat kvällsätande och frukost-skippande spanjorerna kan rusa iväg mot att bli världens mest långlivade folk. Båda modellerna går bra.

Det ljusnar alltså en aning på Linas och Mias frukost-himmel!

Nyligen läste jag ett debattinlägg av Tim Spector och Jeff Leach, två världsledande experter på tarmflora, där de lyfte just den här frågan, och det var då jag kom att tänka på mina egna efterforskningar.

De här herrarna spenderade härom året några dagar tillsammans med ett av jordens sista naturfolk, Hadza som lever i Tanzania, i Great rift valley, det som kallas mänsklighetens vagga. I sitt inlägg berättar de nu att Hadza-folket för det första inte äter någon frukost alls, och för det andra inte ens har något ord för frukost.

Direkt när de vaknade så gav sig männen på tom mage ut på jakt och för att samla ätbara växter. Möjligen stoppade de i sig några bär några timmar senare. De som stannade i lägret brukade stärka sig med lite baobabgröt eller honung sen förmiddag eller till och med tidig eftermiddag. Brunch alltså, och sedan åt alla ett större mål mat på kvällen.

Så slutsatsen? Försök begränsa ditt dagliga ätfönster. Även en måttlig krympning till 10 eller 12 timmar kan spela roll. Det tycks inte vara någon fara med att skippa frukosten men nyttan varierar individuellt. Ätfönstrets storlek tycks vara viktigare än när på dygnet det placeras.

Men sista ordet är garanterat inte sagt i den här frågan.

Nya forskningsgenomgången:
https://www.bmj.com/content/364/bmj.l42

Tidigare forskningsgenomgång som inte heller såg tydliga fördelar med frukost:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27292940

Serien om ätfönstret i SvD: (OBS scrolla flera artiklar)

https://www.svd.se/tre-timmar-kortare-attid-om-dagen-gav-lagre-vikt/om/maltidstajming

Henrik Ennart är tillsammans med Niklas Ekstedt författare till den nyligen utkomna boken Happy Food 2.0. Du hittar boken här. Åsikterna i krönikan är skribentens egna.

Dela

Kommentarer

  1. Sofie Eriksson skriver:

    Frukost går utmärkt att äta vid 11-tiden, smakar bättre vid den tiden. Sista målet mellan 6-7. Det har blivit min melodi!

  2. Johanna skriver:

    Intressant, och jag håller med om mycket; brukar äta frukost på jobbet vid 9.30 och äter middag vid 18.00.

    Däremot tror jag det är superviktigt att poängtera att detta gäller för vuxna med stabil ämnesomsättning och utan “matnojor”.
    För barn kan jag inte tänka mig att det är vettigt att skippa frukosten?! Är jag hemma med barnen äter jag alltid frukost med dem (och inte bara en zlatan shot) just för att inte sätta griller i en 11årig tjejs huvud.

  3. Det med barn är intressant och något jag gärna skulle vilja veta mer om. Som vi gör nu är att jag inte nojjar så mycket över om barnen faktiskt inte vill äta något mål, då brukar nästa mål slinka ner med bättre aptit. Alternativt ett tidigare mellanmål vid behov, inte mer komplicerat än frukt/grönsak och lite nötter. Och att vi pratar om att äta för att ge kroppen näring, det är huvudsyftet.
    Det är som att vi föräldrar (mig inklusive) är så rädda för att barnen inte ska få i sig tillräckligt och undertrycker barnens naturliga rytm och känsla för hunger. Handen på hjärtat – det är inte som att mina barn riskerar att svälta på riktigt. Och om det är någon som petar i maten desto viktigare att prioritera mat med hög näringstäthet.

Kommentera

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Vi har tyvärr inte tid att svara på alla frågor och kommentarer men uppmuntrar er läsare att tipsa och hjälpa varandra. Observera att du måste få en godkänd kommentar från en admin innan dina kommentarer visas.

0
0

Du har inga produkter i varukorgen.