fbpx

Ann Fernholm

Post image

Om bebisar, riktig yoghurt och barnmatsföretagens vilseledande marknadsföring

Låt mig få presentera veckans fredagsmysbebis: Tilja. Hon äter syrlig naturell yoghurt fylld av levande mjölksyrebakterier. Få föräldrar tänker på att barnmatsföretagens yoghurtklämmisar bara innehåller döda bakterier. Det strider egentligen mot livsmedelsföreskrifterna. Nu utreder livsmedelsinspektörer om företagen kanske måste ändra på detta. 

Innan vi kommer in på bakterier i yoghurt, vill jag berätta en annan god nyhet: Semper har blivit tvungna att ta bort vissa vilseledande påståenden på sin barnmat. De saluför varumärket Organix i Sverige, och på förpackningarna med ultraprocessade majssnacks och kakor såg det tidigare ut så här:

Men nu är det felaktiga budskapet borta. Kolla här:

I våras skrev jag ett öppet brev till Semper och frågade varför de säljer skräpmat till bebisar. I samband med det anmälde jag dem för sex olika former av vilseledande marknadsföring. Om du klickar på denna länk kan du läsa brevet som gick till miljö- och bygglovsenheten i Sundbyberg stad, där Semper har sitt huvudkontor. Via denna länk kan du också läsa en komplettering. 

Barnmatsföretag säljer yoghurt med döda bakterier

Det är Sundbybergs roll att granska att Semper sköter sig. För ett par veckor sedan ringde livsmedelsinspektören och berättade att de jobbar med flera av frågorna i min anmälan. En av de saker som de håller på att granska är dessa:

Semper påstår att klämmisen innehåller yoghurt, men eftersom den är upphettad är mjölksyrebakterierna döda. Enligt Livsmedelsverkets föreskrifter ska de nyttiga bakterierna vara kvar i yoghurten. Är den värmebehandlad ska det tydligt framgå på förpackningen. 

Semper är knappast ensamma om denna missvisande marknadsföring. Många barnmatsföretag saluför yoghurtklämmisar utan att berätta att de endast innehåller bakterielik. Livsmedelsinspektören i Sundbyberg har nu kontaktat kommunerna där Nestlé och Hipp är registrerade, för att utreda om de ska kräva av företagen att skriver att yoghurten är värmebehandlad. Så fortsättning följer!

Bebisar gillar olika smaker

Förutom att yoghurtklämmisar är värmebehandlade, är de ofta hiskeligt söta. Som så många andra tror barnmatsföretagen att bebismaten måste vara söt, men det är en fördom. I Stora boken om barn och mat skriver vi om den forskning som visar att majoriteten av alla bebisar är kan vänja sig vid syrliga, beska och kryddiga smaker, bara de får en chans. 

Veckans fredagsmysbebis, Tilja, bekräftar denna regel. Utan en enda grimas tuggar hon nämligen på citron. Här äter hon naturell yoghurt: 

Tiljas mamma, Karolin Karlsson, skriver: 

😍

Var bara tvungen att delge detta och säga tack för bra böcker. Vi började tidigt, från 4 månader, att ge henne smaksensationer och nu är hon så öppen för att prova nya smaker och testa. Lyckligtvis tycker även vi själva om broccoli, blomkål, kålpudding, kryddigt osv. Hon älskar även rökt makrill, tonfiskröra och linspasta osv. Tuggar i sig trots sina enbart två undertänder. Fyller ett år om en vecka.

Yoghurten är vanlig naturell yoghurt med normal fetthalt. Satsumas är också en favorit, så får hon danskt grovt surdegsbröd för den beska smakens träning. 

🙈
😂

Hon äter inte riktigt med sked ännu så det blir kladdigt. Men hon är nyfiken så det får gå ”namnamnam” hör vi iallafall. 

Barn vill äta själva

Många föräldrar upplever att deras bebisar inte alls vill smaka på mat. Så var det för mig. Men jag skulle ha gjort som Karolin: låtit barnen äta själva. Jag vet, man får tvätta massor! Men ju mer matglädje barnen får uppleva, desto roligare blir det kring matbordet. Och fint bordsskick lär de sig så småningom. När vi skrev Stora boken om barn och mat hittade Kajsa en studie som visar att det i genomsnitt tar sex veckor för bebisar att lära sig äta med sked. Men tiden varierade från två till tio veckor. 

Så bort med döda klämmisar. In med citron och naturell yoghurt. Njut av livet, och ta ett bad som fredagsmys så går kladdet bort. Trevlig helg!

Detta är ett gästinlägg. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna. 

Dela

Kommentarer

  1. Tack för att ni stärker mig i mitt beslut att rata färdigmaten till min bebis! (Även om det då och då slinker ned någon pga tidsbrist)
    Hade så gärna gett min bebis (7 mån) vanlig yoghurt som mellanmål för det är ju både gott och ganska hälsosamt, och smidigt mellanmål till alla i familjen, tyvärr verkar det ju inte så bra pga lågt järninnehåll? Eller kan man slänga i något som gör den bättre för bebisen?

  2. Johanna skriver:

    Jag är ingen expert men har två barn, 4,5 år och 1,5 år. Har gjort egen välling (havremjölk, bovetemjöl, havregryn, vatten, kanel), vanlig havregrynsgröt o typ bara gett samma mat som vi vuxna ätit. Aldrig järnberikat något men lagar mycket mat i gjutjärnspanna. Min 4,5 åring är nästan aldrig sjuk och har aldrig påvisat några tecken på ex järnbrist. Om jag vore du hade jag kört på med yoghurt som variation och inte brytt mig så mycket. Jag tänker alltid, hur gjorde mamma o mormor? Var det någon som pratade om järn för 50 år sedan? Nä, o de blev vuxna människor av dom barnen också 😀

  3. Ann Fernholm skriver:

    Jag kan inte ge personliga rekommendationer. Men enligt de offentliga rekommendationerna ska man inte ge för mycket mjölkprodukter eftersom de är järnfattiga och dessutom hämmar järnupptaget. Men lite yoghurt då och då är okej. När vi intervjuade Michael Hoppe som är expert på bebisars järnupptag för “Stora boken om barn och mat” menade han också att det bästa egentligen är att strö lite krossat paltbröd på vanlig mat. Då blir järnupptaget som bäst. När man blandar järnet med spannmål eller mjölk, hämmas järnupptaget lite. Men läs i “Stora boken om barn och mat”, där finns mer info.

Kommentera

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Vi har tyvärr inte tid att svara på alla frågor och kommentarer men uppmuntrar er läsare att tipsa och hjälpa varandra. Observera att du måste få en godkänd kommentar från en admin innan dina kommentarer visas.

0
0

Du har inga produkter i varukorgen.