Vi är känslovarelser. Samtidigt lever många av oss våra liv nästan helt och hållet utifrån tankarna. Vi fastnar i funderingar om dåtid och oro för framtiden. Vi analyserar och försöker förstå. Vi projicerar vår interna smärta gentemot andra helt enkelt för att det är lättare att skjuta undan smärtan än att känna den. Och vi TÄNKER våra känslor, istället för att KÄNNA dem.

Vi har mycket att vinna på att utveckla vår förmåga att känna känslor på ett hälsosamt sätt, istället för att trycka undan, projicera eller bara tänka och analysera. Det hjälper oss att snabbare komma ner i det parasympatiska nervsystemet (lugn-och-ro.responsen) efter en känsloreaktion. Det gör oss till mer medkännande människor (när vi själva vågar möta det som gör ont har vi mer medkänsla för andra som går igenom smärta). Det hjälper oss att snabbare transformera energin och hämta hem lektionen som känslan bär på.

Dr Joe Dispenza beskriver processen, när känslor fastnar i vårt system och blir en del av oss, på ett så tydligt sätt. En känsla som fastnar, säg irritation, blir med tiden mer ett humör än en enkel känsla. Säg att du störde dig på din kollega på måndagsmötet och fortfarande går omkring och är irriterad på eftermiddagen, då har du kommit in i ett humör av irritation, helt enkelt för att du inte hanterade känslan och lät den släppa taget när den först dök upp.

Om månaderna går och du fortfarande håller fast i känslan har den blivit ett temperament. Du ackumulerar allt som finns att störa sig på hos andra, kanske tänker du ofta ”vad är det för fel på folk” och du har nu blivit en person med ett irriterat temperament.

Om det här fortgår kommer din initiala känsla, som med tiden har matats, att bli ett personlighetsdrag. Du är nu helt enkelt en person som stör sig mycket på andra. Och det är varken särskilt härligt eller konstruktivt. Samma sak kan hända med alla känslor som får byggas upp över tid, du loopar helt enkelt djupare och djupare in i känslotillståndet och det fastnar i dig.  

Vi behöver lära oss att känna känslan när den dyker upp så att den kan röra sig igenom oss, vilket är dess funktion, och vi kan gå vidare, lätta igen. Det är en viktig del av den emotionella intelligensen. Samtidigt är vi alla människor, och det är inte alltid så lätt att vara klok när vi är triggade. Men, vi kan öva. Och med tiden, kan vi gå från att komma ihåg vad vi behöver göra och faktiskt göra det en gång på 100 till en gång på 50 till en gång på 10. Ju mer vi övar desto bättre blir vi desto lugnare blir vårt nervsystem och bättre vår livskvalitet.

De här 5 stegen brukar jag använda när jag övar på att KÄNNA en triggande känsla:

1. Vilken är känslan? Här är det viktigt att vara ganska generell och inte gå in för mycket i nyanserna, för då är det lätt att börja analysera och tänka känslan. Börja helt enkelt med att känna in om det sorg, ilska, skam eller rädsla du känner.
2. Var i kroppen känner du känslan? För att hjälpa mina klienter med detta brukar jag helt enkelt fråga: Hur vet du att du känner x känsla? Om vi tar bort tankesnurret så finns det en förnimmelse någonstans i din kropp. Var? Ofta sitter känslan någonstans runt hjärta, mage eller hals men det kan lika gärna vara i stortån.
3. Vad gör känslan? Sticker, pulserar, hugger, känns kall, stum, varm, trummar…
4. Nu när du har identifierat en plats i kroppen och hur det känns där, så tillåt. Tillåt känslan att få kännas. Bara acceptera att den är där. Var öppen och nyfiken och tillåt den att finnas. Du behöver inte ändra något, eller förstå, bara andas och uppmärksamma. De allra flesta känslovågor går över inom 90 sekunder. Behöver den mer tid så ge den det.
5. Det sista steget behöver komma sist för det finns en risk att tankarna börjar mala här, men försök att låta intuitionen eller magkänslan tala först: Vad vill känslan säga mig? Om känslan hade en röst, vad skulle den säga då?

Känslor har en funktion och är budbärare av något. Kanske säger rösten att du behöver sätta upp en gräns, eller så behöver du bara vila lite, dricka ett glas vatten och röra på dig för att få stagnerad energi att börja röra sig igen.

Känslor är inte farliga och de har en funktion. Vi behöver öva på att hantera dem på hälsosamma sätt för att de inte ska ta över våra liv och med tiden bli till obehagliga karaktärsdrag och en ihärdig del av oss. Känn på känslan och släpp den fri. Du behöver inte bära den mer, om du bara låter den få röra sig igenom dig.

Berätta gärna om din upplevelse av den här övningen om den var ny för dig. Hur kändes det att känna på känslan?

Detta är ett gästinlägg. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.