Den 7 juni publicerades en artikel i Svenska Dagbladet med rubriken “Experternas råd: Skippa solkräm så ofta du kan”. Sedan artikeln har publicerats så har det varit full aktivitet på sociala medier angående artikeln med både hejarop och motstånd. Det är ett område som har blivit alltmer polariserat och där det finns väldigt många olika åsikter – åsikter som inte alltid har vetenskaplig grund.

Det är helt klart ett område som är komplext och där det hela tiden kommer ny forskning och det är inte alltid lätt att tolka vad dessa forskningsstudier säger. Sen handlar mycket om kemi och biologi på en hög nivå, vilket inte heller är så lätt att förstå. 

Min kollega Ulf Åkerström på www.skinome.com och jag har arbetat med huden, solens effekter på huden och solskyddsutveckling i mer än 20 år. Här kommer våra svar på några av de viktiga frågor som tas upp i artikeln. Som alltid utgår vi ifrån den senaste forskningen och studier i ämnet.(länk till artikeln) Det finns många benämningar på de två olika typerna av UV-filter, vi använder oss av benämningarna mineralfilter för de som även ofta kallas för fysikaliska filter och organiska filter för de som även ofta kallas för kemiska filter. 

Kan kemikalierna/UV-filtren i sig vara farliga?

I artikeln betonar ekotoxikologen, professor Christina Rudén den negativa aspekten med solskydd gällande innehållet av hormonstörande UV-filter. ”Det är inte ovanligt att solkrämer innehåller ämnen som är hormonstörande eller misstänkt hormonstörande. Sådana ämnen kan vara skadliga framför allt för barns hälsa eftersom de kan störa hormonsystemen i kroppen”, säger Christina Rudén.

Detta skriver vi också under på. Många solskydd på marknaden (alltför många enligt vår mening) innehåller hormonstörande eller misstänkt hormonstörande UV-filter. Ethylhexyl salicylate, homosalate och olika cinnamater som misstänks ha hormonstörande effekt används fortfarande mycket frekvent i solskyddsprodukter som säljs på den svenska marknaden. En av de i vår mening värsta, Oxybenzone (Benzophenone 3), ser man som tur är inte så ofta i svenska produkter. Däremot används det fortfarande frekvent i produkter utvecklade för den amerikanska marknaden.

Det saknas dock fortfarande studier på detta område och man vet därför ännu inte hur stor påverkan de här hormonstörande eller potentiellt hormonstörande ämnena har när de används i solkrämer. Men, eftersom det finns moderna kemiska/organiska filter som inte har hormonstörande effekt och som har så stora molekyler så att de inte penetrerar huden, till skillnad mot de äldre varianterna, så är vår rekommendation att du främst använder produkter med dessa nya moderna UV-filter: https://www.skinome.com/blogs/skin-academy/amnen-att-halla-koll-pa-i-solskyddsprodukter

Är särskilda solkrämer för barn ett bättre alternativ?

Solkrämer för barn skall vara utvecklade och ha ett innehåll som är både anpassat och lämpligt att använda på personersom är extra känsliga. Det innebär oftast att de har ett innehåll som är bättre och mer anpassat jämfört med produkter från samma varumärke som endast är utvecklat för vuxna. Produkter för barn har också ofta ett högt skydd, vilket är bra. I slutändan är det dock alltid vilka ämnen som finns i produkten som man måste utgå ifrån vid valet, förutom den skyddsfaktor som produkten ger. 

Vår rekommendation vid valet av solskyddsprodukt till barn är att främst använda oparfymerade produkter som innehåller moderna organiska UV-filter med stor molekylstorlek som inte är hormonstörande, misstänkt hormonstörande eller förknippade med allergi https://www.skinome.com/blogs/skin-academy/amnen-att-halla-koll-pa-i-solskyddsprodukter och med fördel i kombination med mineralfilter. Det ger ett tryggt och säkert skydd. Sen är det såklart viktigt att se solskyddskrämer som ett komplement till att barnen även skyddas på annat sätt via kläder, keps eller hatt och att de inte vistas ute i solen för länge under den tiden på dagen då UV-index är som högst. 

Är mineralfilter bättre än organiska filter? 

En stor fördel med mineralfilter är att de är partiklar som är så stora att de stannar på utsidan av huden, där de absorberar och reflekterar solens UV-ljus. Även nanopartiklar av mineralfiltren är så stora och otympliga att de inte tränger igenom hudbarriären, vilket innebär att man inte behöver oroa sig för att använda solskydd som innehåller nanopartiklar av mineralfiltren. Nackdelen med mineralfiltren är dock, speciellt de som inte har nanostorlek, att de kan ge en vitaktig hinna vid applicering, vilket gör att man tenderar att smörja ett tunnare lager vilket väsentligt försämrar skyddet. En annan nackdel är också att produkter med enbart mineralfilter ofta blir lite mer kladdiga och svåra att applicera på huden. 

SVD:s artikel lyfter även negativa miljöegenskaper för zinkoxid. Både för människokroppen och andra organismer är zink livsnödvändigt, dvs utan zink klarar vi oss inte, men för höga doser eller halter kan vara skadligt även för oss människor. Vår syn på nuvarande användning av zinkoxid i solskyddsprodukter är att det bidrar med små mängder av zink till miljön, vilket inte är skadligt på varken kort eller lång sikt. Nyttan överväger helt enkelt nackdelen.

Det pågår även diskussioner runt titandioxid och riskerna om man får i sig ämnet via munnen. Solskyddsprodukter ska användas på utsidan av kroppen, men även om man får i sig produkt via munnen så finns det inget som pekar på att det utgör en reell risk i de små mängder det innebär.

Vår syn är sammantaget att mineralfilter är mycket trygga och säkra val. Med de nya moderna organiska filtren med stor molekylstorlek som finns är vår syn att de bästa produkterna innehåller en kombination av mineralfilter och moderna organiska filter https://www.skinome.com/blogs/skin-academy/amnen-att-halla-koll-pa-i-solskyddsprodukter.

Det ger det bästa och mest säkra skyddet.

Ökar användning av solkrämer risken att få cancer? 

Det finns inga studier som visar att solskyddskrämer i sig ökar risken för cancer. Det finns dock precis som Christina Rudénpoängterar i SVD:s artikel en risk för att man kan invaggas i en falsk trygghet när man använder solkräm, vilket gör att man i slutändan exponerar sig för mer solstrålning medsolskydd än utan. I en svensk studie har man visat att de som angav att de smörjde sig med solkräm för att kunna vara ute längre i solen hade en nästan tiofaldigt ökad risk för att få melanom. Problemet är därför snarare att man inte smörjer in sig tillräckligt eller använder solskyddsprodukter med för lågt eller ofullständigt UVB- och UVA-skydd och därmed exponerar sig för mer sol än man annars hade gjort, vilket är skadligt.

Slutsatsen vi drar är att man inte ska använda solkräm för att stanna ute längre i solen, utan använda det som ettkompletterade skydd, till t ex kläder, för att ytterligare minska risken för överexponering. Det är viktigt att använda ett högt och bra skydd, med ett balanserat UVA- och UVB-skydd.  De flesta människor applicerar ett tunt lager av solkräm på morgonen och tror att effekten håller i sig hela dagen. Tvärtom så behöver man både applicera rikligt, återapplicera flera gånger under dagen samt även efter bad för att få ett fullgott skydd av sin solkräm och detta är det tyvärr få människor som gör. 

Kan man vara ute i solen för länge med solkrämer, d v s finns det en risk att man ”översolar” med bra solskyddsprodukter?

De solskyddsprodukter som fanns tidigare hade ofta ett sämre UVA-skydd än de produkter som finns idag. Det fanns alltså en risk att produkterna som användes skyddade mot UVB som ger rodnad men inte mot UVA som också orsakar mycket solskador. Produkterna gav också ett lägre skydd, och var instabila i solljus, dvs de bröts ner och tappade sin effekt, vilket gjorde att man hade större risk att bränna sig trots användning av solskydd. Kopplat till detta fanns det därförförmodligen en större risk för överexponering vid användning av dåliga solskyddsprodukter förr.

Nya moderna solskyddsprodukter med bättre UV-filter, högre solskyddsfaktorer och bättre UVA-skydd torde ge väsentligt minskad risk för överexponering, men det slutliga svaret på detta ser vi tyvärr först om flera decennier. Solskyddskrämer skall dock alltid användas som komplement till övrigt skydd, och skall inte användas för att kunna vara ute längre i solen.

Är solen nyttig för oss och får det oss att må bra? 

Pelle Lindqvist, professor i klinisk epidemiologi vid Karolinska institutet, Södersjukhuset, har också ett intressant inspel i artikeln eftersom han har lett studier som visar på positiva hälsoeffekter av solning. Detta har även Professor Richard Weller i Edinburgh visat. 

Forskningen visar att solen påverkar hjärtat och blodcirkulationen positivt. Det finns en klar överrepresentation av hjärtkärlsjukdom i solfattiga länder som de skandinaviska, England och Skottland, kopplad till just brist på solbestrålning. Även risken för diabetes typ 2 minskar samt man har en förbättrad prognos om man får cancer vid en ökad solexponering.  

Vi vet därför att solen är nyttig för oss i lagom mängder, och att det är farligt att helt undvika solen. Om vi människor inte får någon solbestrålning alls så blir vi sjuka. Vistas i solenmed förstånd är därför det råd vi ger och undvik att bränna eller överexponera dig. Det behövs heller inte så mycket exponering för att få positiva effekter av solen, lite direkt solljus på morgonen eller eftermiddagen är tillräckligt. Vi får även tillräckligt med UV-bestrålning av att vara i skugga, ungefär hälften av det du får i direkt solljus. 

Hur ska man skydda sig och när behövs solkrämer? Skyddar kläder tillräckligt?

Du skall använda solkrämer som komplement till annat skydd och det behövs när man exponerar otäckta hudområden. 

Mörka, löst sittande kläder med tjockare tyg (bäst är tjocka tätt vävda tyg som t ex jeanstyg) ger bäst skydd och högre UV-skydd än alla solskyddskrämer i världen. Att kläder faktiskt skyddar bra kan vara en anledning till att incidensen av hudcancer ökar mest på solutsatta områden (som hårbotten, ansikte, dekolletage och underben). 

Du skall alltid skydda exponerade hudområden vid solbadning, eller när man vistas utomhus i stark sol, och närUV-index är högre än 2-3 vilket det normalt är under månaderna mellan mars/april till september/oktober i Sverige .På vinterhalvåret när UV-index ligger närmare 0 så behövs normalt inget solskydd på våra breddgrader. Det är därför onödigt att smörja sig dagkrämer med UV-skydd under vinterhalvåret, det behövs inte eftersom solen inte är så stark. 

Vi uppmanar däremot till mer försiktighet under de första månaderna med stark sol, då huden är som mest känslig. 

Fungerar ansiktskrämer med SPF och naturliga oljor lika bra som solskydd? Kan man göra sitt solskydd själv?

Det enkla svaret är nej! En solskyddsprodukt skall vara testad enligt de krav som ställs på solskyddsprodukter och ge ett bra och balanserat UVA- och UVB-skydd. Dessa krav finns inte på ansiktskrämer. Risken är därför att du får ett för lågt skydd och ett sämre UVA-skydd med en ansiktsprodukt med SPFjämfört med en solskyddsprodukt. 

Studier har även visat att naturliga oljor som marknadsförs och lyfts fram som att de ger ett skydd knappt ger något skydd alls. Produkten måste dessutom vara testad enligt kraven på solskyddsprodukter, och ge ett bra UVB- och UVA-skydd. Dessutom får du endast använda godkända UV-filter i en solskyddsprodukt, och ingen av de naturliga oljorna finns upptagna som godkända UV-filter. 

Du kan göra ditt solskydd själv, men det är inget vi rekommenderar. Du måste säkerställa att produkten ger ett bra skydd genom standardiserade tester, vilket är kostsamt, och använda godkända UV-filter. Risken med att ta fram ett solskydd själv är därför att du får ett för dåligt skydd mot solen. 

Våra tips för ett bättre för en god (hud)hälsa i solen:

1. Använd inte produkter som innehåller UV-filter under vinterhalvåret när UV-index är under 2 (i Sverige ca oktober-mars). UV-filter behövs för att skydda mot sol men inte när solen är såpass svag.
2. Var försiktig och anpassa vistelse i solen efter din hudtyp under sommarhalvåret.
3. Skydda med kläder och komplettera med solskydd på otäckta områden.
4. Välj ett solskydd med bra UVA- och UVB-filter som är trygga och säkra att använda.
5. Välj bort UV-filter med hormonstörande effekter eller med allergirisk (oftast äldre, lågmolekylära UV-filter (se rödmarkerat enligt tabell).
6. Undvik att vistas en längre tid i direkt solljus mellan kl 11-15 under sommaren.
7. Förlita dig inte på att solskyddskrämen håller hela dagen. Återapplicera ofta, upp till varannan timmeom du svettas eller krämen nöts bort på annat sättoch alltid efter bad eller träning.
8. Sola säkert! Huden ska aldrig klia eller bränna vid vistelse i sol eller skugga.
9. Täck med kläder, helst löst sittande mörka kläder med tjockare tyg (denim).
10. Huden runt ögon är tunn! Skydda med solskyddskrämoch solglasögon.