Publicerat: 2018-09-24
För två år sedan dog 110-åriga Maria Francisca Castillo Carrillo, ett lite långt och krångligt namn så alla kallade henne för Panchita. Några månader tidigare träffade jag henne när jag besökte den blå zonen på Nicoyahalvön i Costa Rica.
Blå zoner är om du undrar de platser där chansen att bli över 100 år är störst i världen. Andra sådana zoner ligger på den japanska ön Okinawa, den grekiska ön Ikaria och i östra Sardiniens bergsområde.
Jag har besökt alla de här blå zonerna, intervjuat både forskare och gamlingar och slagits av hur människorna som lever där inte bara blir långlivade utan dessutom otroligt pigga långt upp i åren. Och piggast av dem alla var Panchita. Hon levde sedan 60 år i ett skjul av hopspikade bräder inne i den tropiska skogen. I huset bodde också äldste sonen Pablo, 93, som snart skulle flytta ut eftersom han träffat en ny flickvän.
Andra i 110-årsåldern har ofta lite problem med syn och hörsel och blir trötta efter en liten stunds konversation, men när jag träffade Panchita sprudlade hon av energi som en rask 75-åring. Hon kunde lätt sitta en timme och berätta om hur livet var förr, men kom också gärna in på politik där det visade sig att Panchita var en stenhård feminist som aldrig gift sig eftersom hon föraktat macho-kulturen i Costa Rica. “Männen är mycket bättre nu för tiden”, förklarade hon med stål i blicken.
För att slippa inordna sig i en struktur där kvinnan blev mannens egendom hade hon nöjt sig med att ha älskare som blivit fäder till hennes fem barn. Exakt hur många ättlingar hon hade visste hon inte. Sist någon räknade fick man det till 165 barn, barnbarn, ja, till och med barnbarns barnbarns barn.
Panchita hade också fungerat som byns läkekvinna. Det var till henne människor gick när de blev sjuka och hon rekommenderade olika örter som hon samlade i naturen. En kunskap som gått i arv i generationer.
Så vad åt hon själv till frukost, frågade jag? Här är Panchitas hälsofrukost. Tyvärr är ju inte ingredienserna alltid så lätta att komma över i Sverige, och definitivt inte i den form som de växer vilt i Costa Rica. Men, men.
• 2 apelsiner• Sweet lemon (jag får det till att det som mest liknar costaricansk sweet lemon i vår del av världen är bergamot som odlas i Frankrike och norra Italien)• Te på zapotillo (även sapodilla) – te kan göras på de gröna frukterna, barken och bladen, och används mot allt från hosta till magbesvär. Verkar kunna köpas på nätet.• Lite jordgubbsyoghurt. Hemgjord.
I boken Den blå maten som jag och Niklas Ekstedt skrev för några år sedan berättar vi om de blå zonerna och hemligheterna bakom människornas goda hälsa. Nej, det är inte enbart maten det hänger på utan även fysisk aktivitet, sociala nätverk och en i kulturen inbyggd känsla av mål och mening. Boken har länge varit slutsåld men nu finns Den blå maten i nytryck med nytt förord. Läs gärna!
Detta är ett gästinlägg. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.