Publicerat: 2022-05-12
Vetegroddar – en restprodukt från produktionen av vetemjöl – ser hyfsat menlösa ut. I dagsläget blir dessa gulbeige flingor ofta till djurfoder, men det är att slänga pärlor till svinen! Bakom den trista fasaden döljer sig nämligen mängder av näring. Dessutom innehåller vetegroddar ämnet spermidin, som i djurförsök har visat sig vara livsförlängande.
Cirkeln är sluten. Så kändes det när jag första gången smög ner lite vetegroddar i mina barns pannkakor, för min mormor var ett vetegrodds-fan. Hon hade det på sin morgonfil. Min gissning är att hon var inspirerad av frisksportaren Are Waerland, som redan på 1930-talet predikade att vi skulle ta hand om vår tarmflora och hälsa. Han förespråkade råkost: kål, morötter, rödbetor, grönkål och spenat. På filen skulle man ha kruskakli, linfrön och… vetegroddar.
Som barn tyckte jag inte att min mormors fil såg så värst god ut. Men nu är jag där själv. Jag strör vetegroddar i lite allt möjligt, för när jag skrev Fejkmaten fick jag två aha-upplevelser som båda handlade om vetegroddar.
Vetegroddar innehåller en stor del av vetets näring
Den första kom när jag filade på kapitlet om hur livsmedelsindustrin processar vetekorn och formar ingredienser som maltodextrin, glukossirap och druvsocker. I det första steget bryter industrin sönder de näringsrika kornen till sina beståndsdelar: frövita, kli och grodd. Frövitan – vetets energidepå – blir till vetemjöl. Kliet och grodden tas bort och blir ofta till djurfoder.
När jag skrev detta fick jag ett infall: att jämföra näringsinnehållet i vetemjöl, vetekli och vetegroddar. Sagt och gjort, jag letade upp dem i Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas. Resultatet blev iögonfallande:
Att vetemjöl är näringsfattig har jag länge vetat, men att typ 90 procent av vetets näring försvinner när man gör vetemjöl hade jag ingen aning om. Inte undra på att Livsmedelsverket tjatar om att vi ska äta fullkorn. Bilderna visar bara några av alla vitaminer och mineraler som vi behöver, men mönstret är detsamma för majoriteten av vetes alla näringsämnen. Det mesta återfinns i kliet och grodden, som i dagsläget alltså ofta blir djurfoder. Så vi äter energin. Djuren får näringen.
Vetegroddar i pannkakor – en hit
När jag såg skillnaden mindes jag den där gulbeige vetegroddshögen som min mormor hade på sin fil. Plötsligt förstod jag hur rätt hon hade. Så jag bestämde mig för att köpa hem lite vetegroddar, men de var inte lätta att hitta. Mindre butiker säljer dem sällan, i större butiker brukar de återfinnas bland olika mjölvarianter.
Mitt första test var att ha vetegroddar i mina hembakta frallor. I dem blandar jag lite olika mjölsorter, som durra, bovete och havre. Resultatet av experimentet: ett saftigare bröd. Efter det smög jag in vetegroddar i mina superkraftspannkakor.
Ingen märkte något. Här är receptet:
- 6 ägg
- 0,5 dl vetegroddar
- 0,5 dl bovete-, durra- eller teffmjöl
- 1 dl havregryn
- 1 dl vetemjöl
- 0,75 tsk salt
- 5 dl mjölk
- 75 gram smör + smör till stekning
Vispa ihop äggen med de torra ingredienserna till en jämn smet. Rör i mjölken. Smält smöret och vispa i. Om du har tid: låt smeten stå i 15-30 min. Då blir det lättare att steka pannkakorna. Använd en lite mindre stekpanna. Pannkakorna blir godast om du steker dem tunna!
Det intressanta var att vetegroddar inte förändrade smaken. De blev som ett omärkligt näringstillskott. Därför hällde jag också i en halv deciliter i de low-sugar high-spices pepparkakor som jag bakade till jul.
Lite skruvat, jag håller med, men ni ser själva på bilden. Det syns inte ett spår av vetegroddarna. Det fungerade faktiskt utmärkt.
Ämnet spermidin tycks förlänga livet
Så till nästa insikt. Den kom när jag läste Maneter åldras baklänges av Nicklas Brendborg, en grymt intressant bok som jag verkligen kan rekommendera. Han berättar bland annat om ämnet spermidin som vi tillverkar i vår egen kropp och som också finns i rikliga mängder i vetegroddar. Spermidin triggar något som kallas för autofagi; en process där våra celler börjar städa bort gammalt skadat material och som tycks skydda mot åldrande.
Detta fick mig att börja rota i forskningen om spermidin och det blev en faktaruta i Fejkmaten (som då egentligen var färdigskriven). I vetenskapliga experiment där flugor, maskar och möss har fått spermidin har man nämligen sett att deras liv har förlängts.
Dags för vetegroddens revival
Om spermidin även kan förlänga livet på oss människor står ännu skrivet i stjärnorna, men jag tycker ändå att det är dags för vetegroddens revival. Nyligen hade jag det också på min fil. Då kom Trille-troll plötsligt till mig. Det var en tokig liten figur som min mormor brukade berätta om. Jag har inte tänkt på honom på väldigt många år. Han ställde alltid till en massa bus. Som sagt, cirkeln är sluten.
Detta är ett gästinlägg. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.