Publicerat: 2019-10-24
Ibland kan tystnad vara öronbedövande. Som när det gäller klorpyrifos. Klorpyri-vaddå, kanske du tänker? Ja, ganska få känner till insektsmedlet trots att det är ett av de vanligaste bekämpningsmedlen som används på frukt och grönsaker.
Klorpyrifos har kallats det farligaste bekämpningsmedlet som du inte känner till.
Antagligen är det därför som myndigheter, företag och även den svenska regeringen nu väljer att sticka huvudet i sanden. Eller för att överlasta med ytterligare en bild från djurens värld: om de likt de tre aporna varken ser något, hör något eller säger något så kanske det onda försvinner av sig själv.
Det är nämligen två ytterst obehagliga faktum som plötsligt dykt upp. Det första skälet till oro är att EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet i juli slog fast att det inte finns någon säker nivå alls för insektsmedlet klorpyrifos. Vid alla nivåer, även de allra lägsta, anses det kunna skada hjärnans utveckling hos foster och små barn.
Hoppsan! Ingen säker nivå alls! Klorpyrifos får visserligen inte användas vid odling i Sverige men när prover togs på kvinnor i Skåne hade alla spår av det i blodet. Skälet är att det är fritt fram att bespruta i 20 andra EU-länder, för att inte tala om i resten av världen. Och vi importerar massiva mängder med frukt och grönt. Det går bra så länge halterna ligger under EU:s gränsvärde för vad som är säkert, men som alltså nu inte längre är säkert alls.
Så vad händer nu? Jo, EU-kommissionen har gett besked, bland annat till den svenska regeringen att de rekommenderar medlemsländerna att inte förnya godkännandet för medlet då det löper ut den 31 januari 2020.
Men under tiden då? Här har vi ett ämne som vid provtagningar påträffades på var femte frukt odlad i Spanien, inklusive 40 procent av apelsinerna och 35 procent av mandarinerna. Det är ett av de 15 vanligaste medlen som även i Sverige påträffas på många olika sorters frukter och grönsaker, men allra mest på citrusfrukter. Och det kan enligt EU:s främsta experter skada hjärnan hos barn, i hur låg dos som helst. Obehagligt är ett understatement.
Det är nu alla sticker huvudet i sanden. Om vi inte låtsas höra något, inte ser något och inte säger något så kan vi fortsätta att sälja detta till våra ovetande konsumenter i ytterligare ett halvår. Det här medlet är ju så vanligt att det är krångligt att få bort och det här har ändå pågått sedan medlet introducerades 1965, verkar de tänka.
De enda som meddelat att de tänker börja fasa ut klorpyrifos från sina hyllor är Coop. Inte helt fasa ut genast, var de noga med att påpeka, utan börja. Övriga matkedjor meddelar att de följer utvecklingen inom EU.
Men det finns alternativ. Själv tänker jag fram till förbudet träder i kraft den 31 januari bara köpa svenskodlat och ekologiskt, särskilt när det importeras.
Det var det ena obehagliga faktumet. Nu kommer det andra, som jag kan vara ännu allvarligare.
Anledningen till att EFSA:s experter plötsligt bytt fot är att två svenska forskare, Axel Mie på Karolinska institutet och Christina Rudén vid Stockholms universitet, tillsammans med Philippe Grandjean vid Syddansk universitet, gått på djupet och analyserat de studier som industrin levererat och som i många år legat till grund för godkännandet.
De upptäckte då att även industrin sett nervskador i sina djurförsök men valt att inte redovisa detta. När jag själv kontaktade Efsa fick jag beskedet att just den här nya insikten legat till grund för omsvängningen.
Här har vi alltså ett av de vanligaste bekämpningsmedlen som nu enligt EU:s egna experter kan ge nervskador på barn och foster i alla doser, och som i åratal, enligt EU:s egna experter, godkänts på falska grunder. Vilka hälsoproblem detta orsakat kan jag inte överblicka.
Dagens system för att pröva om olika kemikalier är säkra bygger på förtroende mellan industrin och myndigheter. Underlag ska inte fejkas. Punkt. Nu blir det plötsligt väldigt tydligt att sådant tycks förekomma och att det dessutom saknas bra rutiner för att upptäcka fusk. Och vad blir konsekvensen om någon bryter mot spelreglerna? Ställs någon till svars? Av vem? Dessutom väcks åter den många gånger diskuterade frågan om de experter som sitter – och kanske i ännu högre grad har suttit – i EU:s kommittéer och godkänt olika kemikalier varit oberoende och opartiska?
Kort sagt. Det kan vara en systemkris under uppsegling. För om det kunde gå så fel med klorpyrifos, hur är det då ställt med andra medel?
Själv kan jag inte låta bli att dra mig till minnes reaktionerna då jag för fem år sedan skrev om en rapport där Naturskyddsföreningen lyfte fram att det fanns spår av bekämpningsmedel i nio av tio frukter. Ett av de värstingämnen som fokus riktades mot var just klorpyrifos. Det tyckte inte Livsmedelsverkets expert om och gick ut och intygade att de halter som förekommer oftast ligger långt under EU:s gränsvärde och inte innebär några risker.
När jag nu skrev om Efsa:s ställningstagande fick jag beskedet från Livsmedelsverket att myndigheten följer utvecklingen men självklart kommer att anpassa sig till de beslut som fattas inom EU.
Jag kan bara dra slutsatsen att gränsvärden är en färskvara och att det behövs extra breda säkerhetsmarginaler när forskare, som i fallet med klorpyrifos, inte varit överens.
Vill du läsa mer?
(SvD) Skulle skydda maten – var farligt nervgift
(SvD) Livsmedelsverket: Säkert med frukt
Detta är ett gästinlägg. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.