Publicerat: 2015-05-18
Förra veckan fick vi möjlighet att prata lite med Catharina Lavebratt, docent i medicinsk genetik vid KI, som leder studien om sambandet mellan tarmfloran och ADHD som sätter igång på på KI i höst. Ett mycket intressant samtal, och extra kul var det förstås att höra varför de har valt ut just Stigs synbiotika (probiotika+fibrer) som preparat till studien.
– Så, vem är du och vad har du för professionell erfarenhet av ADHD?
– Jag är docent i medicinsk genetik vid KI sedan 13 år, och har de senaste sju åren försökt bidra till kunskapen om miljömässiga och ärftliga faktorer bakom psykisk ohälsa hos vuxna. Min professionella erfarenhet av ADHD är minimal. Erfarenheten om ADHD bidrar andra i projektet med, framförallt MaiBritt Giacobini som i egenskap av specialistläkare i barnpsykiatri möter många barn och ungdomar med ADHD.
– Kan du kort berätta om studien ni drar igång i höst?
– Barn och ungdomar med ADHD och/eller autismspektrumstörning (ASD) har ofta mag/tarm-problem och förhöjda inflammatoriska markörer i blodet. Mag/tarm-symptom förvärrar ofta de psykiska symptomen. Tarmens bakterieflora, mikrobiotan, är viktigt för balansen i tarmen. En dåligt fungerande tarmflora kan ge upphov till inflammation. Syftet med denna studie är att undersöka 1) om antibiotikabehandling första åren efter födseln (då tarmen är omogen och mer påverkbar) påverkar risken för psykisk sjukdom i barndomen, 2) om tarmfloran är inflammatorisk och bakterieprodukter finns i blodet hos barn och ungdomar med ADHD och 3) om psykiska symptom och mag/tarm-problem hos barn och ungdomar med ADHD förbättras av behandling med probiotika känt för att ha antiinflammatoriska effekter.
– Vanligtvis när man läser om ADHD handlar det om huruvida föräldrar ska ge starka mediciner som Ritalin till sina barn eller inte. När det nu ska forskas i samband mellan tarmbakterier och ADHD känns det lite väl enkelt eftersom dåliga tarmbakterier till stor del kan regleras med kost. Kan det vara så enkelt att dåliga tarmbakterier kan vara en av orsakerna ADHD?
– Det finns flera samverkande orsaker till ADHD och deras betydelse varierar sannolikt mellan individer. Det biologiska arvet (generna) är en känd bidragande faktor till ADHD. Det kom dock nyligen ut en finsk studie där nyfödda som behandlats med probiotika under de första 6 månaderna uppvisade minskad förekomst av ADHD upp till åldern 13 år (Pärtty A et al). Det kan vara så att tarmfloran kan vara skyddande även vid genetisk sårbarhet för ADHD. För de som utvecklar ADHD kan problem med magen förvärra de psykiska symptomen. Det vore jättebra om kost/probiotika skulle kunna användas som en tilläggsbehandling till andra läkemedel.
– Varför valde ni just Super synbiotics synbiotika som preparat för forskningen?
– Pga dess goda antiinflammatoriska egenskaper.
– Är det något annat du tycker skulle vara intressant att berätta i anslutning till ovan och som du tror att gemene man inte känner till?
– Lite extra bakgrund: Tarmen, och även bakterierna i sig, kommunicerar med det centrala nervsystemet och påverkar därigenom kroppslig stress och beteende. Unga, och speciellt små barn, är extra känsliga för påfrestningar på tarmfloran, av t.ex. antibiotika. En dåligt fungerande mikrobiota, som ofta har många gram-negativa bakterier, orsakar inflammation i tarmen, vilket kan resultera i läckage av bakterieprodukter till blodet, vilket i sin tur ger upphov till inflammation. Flera egenskaper hos mikrobiotan bidrar till inflammation. Till exempel kan de gram-negativa bakterierna endotoxin (LPS) som starkt aktiverar immunsystemet, och en dålig mikrobiota ge förändring i gallsyra-omsättningen vilket bidrar till inflammation. Dessutom kan jäsningsprodukten propionat från tarmen via blodet passera till hjärnan och vid höga nivåer bidra till inflammation i hjärnan.