Hur kan vår tarmflora påverka våra hjärnor?

Vi lever i en mikrobiell värld, i och på våra kroppar finns det trillioner av mikroorganismer, den så kallade mikrobiotan, som består av bakterier, virus, svamp och uråldriga livsformer som archea.

Som jag skrev i tidigare inlägg så ärver vi vår mikrobiota från våra mammor vid förlossningen och matas med bakterier genom modersmjölken och vår omgivning. Mikroberna har funnits på jorden långt innan människan. Det har aldrig funnits en tid då våra kroppar inte har varit värd för mikrobiotan. Vi bjuder på ett varmt hem fylld med ett smörgåsbord av mat och dryck, i gengäld skyddar mikroberna oss från infektioner, tränar vårt immunsystem, producerar livsviktiga vitaminer och hjälper oss att tillgodogöra oss mat och fibrer. Som en viktig del i samspelet mellan människan och mikrobiotan har dessutom en dubbelriktad kommunikation mellan tarmen och hjärnan utvecklats som vi forskare kallar för gut-brain axis. Man kan säga att genom denna förbindelse kan mikrobiotan i tarmen kommunicera med hjärnan och hjärnan kan kommunicera med tarmen.

Mikrobiotan i tarmen påverkar hjärnan på olika sätt som forskningen håller på att reda ut fortfarande. Vi vet idag att både immunologiska och endokrina mekanismer är involverade som hormonerna i stressaxeln (t.ex. kortisol och adrenalin) samt signalsubstanser som neurotransmittorer (t.ex. serotonin och dopamin). Det finns också en direkt förbindelse mellan tarmen och hjärnan genom kroppens längsta nerv som kallas för vagusnerven. De utgående nervfibrerna reglerar autonoma funktioner som vi inte kan påverka med vår vilja (t.ex. pulsen). Inåtledande fibrer, som utgör ca 80% av alla fibrer i vagusnerven, signalerar till hjärnan hur tillståndet är i tarmen och andra organ. 

Störningar i kommunikationen mellan hjärnan och tarmen är associerade med många olika sjukdomar, så som autism, ångest, depression, schizofreni och Parkinsons sjukdom. 

Verkar antidepressiva läkemedel genom att påverka tarmfloran?

Alla antidepressiva läkemedel påverkar en eller flera signalsubstanser i hjärnan. Det handlar framför allt om signalsubstanserna serotonin och noradrenalin. På 1990-talet började man använda SSRI-medlen i Sverige. SSRI står för selektiva serotoninåterupptagshämmare och verkar genom att öka tillgängligheten av serotonin i hjärnan. Men upp till 90% av serotonin i kroppen bildas i tarmen med hjälp av bakterierna, hur påverkas det av dessa läkemedel? Dessutom kan man genom direkt stimulering av vagusnerven med elektriska impulser framgångsrik behandla vissa svåra former av depression. 

I en nyligen publicerad studie har forskare visat en möjlig länk mellan SSRI-behandling, serotoninhalten i tarmen och att stimulering av vagusnerven ökar transporten av serotonin till hjärnan. Studien gjordes på möss och visar med väldigt eleganta experiment att effekten av behandlingen med SSRI försvinner om vagusnerven blockeras. Det återstår att studera detta i människor – om vagusnerven kan anses vara en direkt serotonin-ledning från tarmen till hjärnan.

Jag blir alldeles upprymd av dessa fynd, även om mycket forskning återstår innan vi kan vara säkra på att hypotesen stämmer. Det skulle betyda att nya och bättre läkemedel mot depression kan utvecklas som inte behöver verka direkt i hjärnan. Det innebär (troligen) också att vi genom vår diet eller olika kosttillskott med pre-biotika eller nyttiga bakterier kan påverka depressioner och andra psykiska tillstånd. Det pågår kliniska studier med olika stammar av laktobaciller och bifidobakterier. Innan jag kan rapportera om dessa resultat kan vi fortsätta att äta fermenterade livsmedel som yoghurt, kefir och surkål som innehåller levande bakterier av den sorten. 

Akvarell: Ina Schuppe Koistinen

Detta är ett gästinlägg. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.