Publicerat: 2019-06-17
Hur stor del av din vikt kan du själv bestämma? Frågar man allmänheten, speciellt de som aldrig behöver tänka på sin vikt, skulle säkerligen de flesta svara 100% eller möjligtvis strax under.
När det gäller individer med övervikt så säger 81% att deras vikt är 100% deras ansvar, enligt en undersökning som nyligen publiceras på en stor kongress om övervikt i Glasgow. Motsvarande siffra för sjukvårdspersonal var 30%, en ganska stor skillnad således. Härifrån är det inte speciellt långsökt att dra slutsatsen att många med övervikt skuldbelägger sig själva, en historia jag hört många gånger under mitt arbete som överviktsforskare.
Men hur stor del av vår vikt styr vi själva över? Det finns inget exakt svar på den frågan, men min uppfattning är att det är en betydligt mindre andel än vad de flesta tror. Det är numera tydligt att den gamla modellen för att förklara vad vi väger (kalorier in och kalorier ut), enbart fungerar på kort sikt. Ja, vi kan bli av med extra kilon på kort sikt, främst genom att dra ner på matintaget, men vad händer på lång sikt? Nästan alla går upp igen, och många fastnar i en mer eller mindre destruktiv livsstil, där bantning och vikthets blir ett mer eller mindre stående inslag.
Numera förstår vi ganska så mycket om varför det är så svårt att bibehålla en viktminskning på lång sikt, och det har att göra med vår fysiologi. Din kropp har nämligen sin egen inneboende intelligens, som inte har något med din viljekraft att göra. Tänk dig själv: de flest av oss äter ca 1 000 000 kcal per år, och ändå de flesta av oss ganska viktstabila. Detta är knappast en slump. Andra exempel på hur vår fysiologi regleras av kroppen är vår vätskebalans och surhetsgraden. Eller varför inte vårt blod? Om du exempelvis donerar en halv liter blod så kommer kroppen på helt egen hand att återskapa exakt den blodmängd som försvunnit.
Fett är vår kropps energireserv, och den bevakas naturligtvis noga, bl a i hypotalamus. Många olika hormoner är involverade, såsom leptin, vårt primära hormon för att vi ska känna mättnad, och som är starkt involverat i viktregleringen, dvs hur stora våra energireserver är. Om du går ner i vikt töms fettcellerna delvis på sitt innehåll, och de kommer signalera till hjärnan, bla via hormonet leptin, att det är dags att fylla på igen: du får inte samma mättnadspåslag längre när du äter. Även energiförbrukningen går ner efter en viktminskning, allt för att du ska fylla på fettcellerna på sitt värdefulla innehåll. Det finns en hel del som tyder på att många individer med övervikt har en blockering av leptin på cellnivå, och att de därför inte får samma mättnadspåslag som normalviktiga.
Så det där med viljemässig styrning av vikten stämmer i bästa fall bara delvis. Det betyder inte att vi bör vara mindre vaksamma på vad vi äter, tvärtom, men att hålla på och trilskas med vågen och räkna kalorier är verkligen ingen optimal strategi. Det är i alla fall inte så jag vill leva mitt liv, med konstant vaksamhet, och ångest när planen inte följs.
Det är långt bättre att lära sig förstå sin kropp och hur den fungerar, och fokusera på sunda vanor, såsom näringsrik mat, regelbunden motion, god sömn, och mindre stress. Det ger dig extremt goda hälsoeffekter, oavsett din storlek, både på kort och lång sikt.
För dig som vill läsa mer:
Cedernaes J, Schiöth HB, Benedict C. Determinants of shortened, disrupted, and mistimed sleep and associated metabolic health consequences in healthy humans. Diabetes. 2015, 64(4):1073-80.
Hemmingsson E. A new model of the role of psychological and emotional distress in promoting obesity: conceptual review with implications for treatment and prevention. Obes Rev. 2014, 15(9):769-79.
Rosenbaum M, Leibel RL. 20 years of leptin: role of leptin in energy homeostasis in humans. J Endocrinol. 2014, 223(1):T83-96.
Wei M, Kampert JB, Barlow CE, Nichaman MZ, Gibbons LW, Paffenbarger RS Jr,
Blair SN. Relationship between low cardiorespiratory fitness and mortality in normal-weight, overweight, and obese men. JAMA. 1999, 27;282(16):1547-53.E
Detta är ett gästinlägg. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.