Publicerat: 2015-11-02
För några månader sedan bjöd Blueberry in till en frukostföreläsning med Maria Berglund Rantén, näringsterapeut och snart Sveriges första certifierade Functional Medicine Practitioner. Funktionell medicin, eller funktionsmedicin som det också kan kallas, letar efter grundorsakerna till varför ohälsa, smärta och rubbningar i kroppen sker och man tittar på allt från biokemisk individualitet, näringsbrister, överkänsligheten och allergier, mikrober, gifter och tungmetaller, stress och mentalt välmående till inflammatoriska, hormonella, neurotransmittor och immuna obalanser. När Maria berättade att hon fokuserar mycket på autoimmuna sjukdomar (AIS) kände vi att vi ville veta mer. Så, vi tog en lunch.
– Vad är AIS och hur uppstår de?
– AIS är ett stort och mycket komplicerat ämne som vanlig sjukvård har svårt att råda bot på. Man kan förenklat beskriva att AIS uppkommer när kroppens eget immunförsvar vänder sig mot sig själv och attackerar egen vävnad, proteiner, fetter och celler – dvs immunförsvarets soldater för ett självkrig. Det börjar med att något kommer in i kroppen som immunförsvaret ser som en inkräktare (a bad guy) och vill göra sig av med. I denna förgörelseprocess så kanske sköldkörteln, myelinet i nervsystemet eller någon annan vävnad ser så likt ut the bad guy att immunförsvaret börjar kriga mot båda. Så länge inkräktaren finns kvar i kroppen kommer soldaterna att förstöra den egna vävnaden tills den är helt förstörd.
– Varför är AIS inte bra?
– Immunförsvarets roll är att hålla dig vid liv så när dina soldater börjar kriga mot sina egna celler så behöver man inte vara rymdforskare för att lista ut att detta inte är något bra. När soldater bestämt sig för att rusta för självkrig mot något i kroppen så bryts den vävnaden sakta men säkert ner och efter cirka 5-10 år så har man ofta en cocktail av olika autoimmuna antikroppar och personen i fråga har fått en diagnos på en sjukdom.
– Vilka är de vanligaste?
– Det finns ett par hundra AIS och följande är sådana jag ofta ser i kliniken: eksem, psoriasis, reumatism, Crohns, Ulceröst kolit, celiaki, Hashimotos tyreoidit, Lupus, MS, Alopecia areata och ataxi. Förutom dessa så har nästan alla hjärt & kärlsjukdomar, cancer, mentala & neurologiska symptom, Alzheimers, kroniskt trötthetssyndrom, fibromyalgi, ADHD och autism en autoimmun komponent, dvs en del av sjukdomsförloppet är pga immunförsvarets självkrig. Om man gräver djupt så hittar jag ofta autoimmuna antikroppar vilket kan bidra till en myriad av symptom.
– Har de ökat med tiden?
– AIS är säkert vanligare nu än förr men sedan har sjukvården också blivit bättre på att testa och hitta antikroppar. Det finns ju alltid flera anledningar till varför AIS uppkommer och man kan ju säga att dessa anledningarna blivit vanligare. Det jag letar efter för att hitta grundorsaken till AIS är: näringsbrister, stress, överkänsligheter, gifter och mikrober. Oftast är det en kombination av hur dessa påverkar kroppen och interakterar med dina gener. Jag brukar förklara för mina klienter att de flesta av oss föds med en mer eller mindre tom spann och allteftersom vi växer och åldras fylls den på av gifter, stress, virus och bakterieinfektioner, skador, mediciner, alkohol, cigaretter, droger, dålig luft, inflammation, kass mat, socker, födoämnesöverkänsligheter och näringsbrister. Allt detta påverkar våra gener, celler och samtliga kroppsliga funktioner. När spannen allteftersom fylls upp kan inte kroppen kompensera för dessa skador och diverse symtom uppkommer. Tillslut rinner den över och det är då vi blir sjuka och tillslut får en diagnos av någon vanlig, eller läskig, sjukdom. Kroppen tåler ju inte hur mycket stryk som helst och ibland kan spannen rinna över hos barn men i de flesta fall börjar den rinna över vid 30-35 års ålder.
– Hur har vården anpassats för att ta hand om alla patienter med AIS?
– Vanlig konventionell sjukvård har svårt att behandla AIS av många anledningar. Enligt mig är den största anledningen att sjukvården är väldigt fokuserad på diagnosen och att ge mediciner. Tyvärr behandlar detta bara symptomen – vem har egentligen brist på en medicin?
– Vad är ditt viktigaste råd till någon som sitter hemma med sin sjukdom och inte får hjälp med sin AIS?
– Ifall du länge dragits med en AIS, blivit behandlad för den och ändå inte blir bättre, ja då är det kanske dags att ta till andra metoder. Kom ihåg att det alltid finns en anledning till dina symptom. Hitta en duktig terapeut som du litar på, eller prova själv och analysera din kost och livsstil och hitta the bad guy.