Publicerat: 2022-04-01
På många varor i butiken står det ”utan tillsatt socker” eller ”osockrad”. Men se upp med den märkningen. Det finns en lucka i lagstiftningen som en del livsmedelsbolag utnyttjar. Därför kan de exempelvis skriva ”utan tillsatt socker” på en granola som har havresirap som andra ingrediens.
I arbetet med Fejkmaten har jag skickat in klagomål på mängder av livsmedel, bland annat den här granolan som jag fick tips om via sociala medier:
Trots att det står ”utan tillsatt socker” på förpackningen är havresirap andra ingrediens. Tittar man på sockerinnehållet är det åtminstone fem gånger högre än vad en osockrad granola borde innehålla.
Eftersom jag anser att det här är vilseledande anmälde jag förpackningen till livsmedelsinspektörerna i Lidköping, kommunen där Frebaco har sitt huvudkontor.
Socker som ger ”mustig smak” räknas inte som tillsatt socker
Utan omsvep kan jag säga att jag trodde att det var öppet mål. Jag var övertygad om att livsmedelsinspektörerna i Lidköping skulle ge Frebaco bakläxa och be dem ändra förpackningen. Informationen på livsmedelsförpackningar får nämligen inte riskera att ge oss konsumenter ”ett missvisande eller felaktigt intryck”, enligt Livsmedelsverkets sajt.
Men tji fick jag. Livsmedelsinspektörernas svar blev att sirapens funktion inte var att söta, utan att ”få till den krispiga karaktären till granolabitarna och mustig smak”. Därför räknades tydligen inte sirapen som tillsatt socker.
Dessvärre finns ett kryphål i lagstiftningen som Frebaco utnyttjar. I den förordningsom reglerar märkningen ”utan tillsatt socker” står att produkten inte får innehålla något tillsatt socker, eller ”något annat livsmedel som används på grund av sina sötande egenskaper”.
Hade tillverkaren sagt att havresirapen användes för att söta granolan, hade märkningen alltså varit olaglig. Men eftersom tillverkaren menar att havresirapen har en helt annan funktion är märkningen okej. Om lagstiftningen gäller eller inte, hänger alltså på hur livsmedelsföretaget definierar syftet med den söta ingrediensen.
Bob osötade sylt är sötad med juicekoncentrat
Det här kryphålet i lagstiftningen används också ofta av företag som säljer produkter med sirapsöta juicekoncentrat i. Orkla utnyttjar det till exempel i marknadsföringen av BOB:s ”Bara bär och frukt”:
Namnet på produkten indikerar att den endast skulle innehålla bär och frukt. På framsidan står ”inget tillsatt socker”, men andra ingrediens är ett sirapssött äpplejuicekoncentrat. Därför är sylten mer än dubbelt så söt som den skulle ha varit om den verkligen innehöll ”bara bär och frukt”.
Sempers osockrade barngröt innehåller juicekoncentrat
Andra exempel på företag som utnyttjar luckan i lagstiftningen är Risenta och Semper:
Deras varor är märkta med ”no sugar added” och ”osockrad”, men båda innehåller juicekoncentrat. Det är inga stora mängder, men i müslin används det helt uppenbart för att söta tranbären.
Företagen använder juicekoncentratet för allt annat än att söta
När jag anmälde dessa tre varor blev livsmedelsinspektörernas gemensamma svar att:
Fruktjuicens primära syfte i produkterna, enligt företagen, är att förbättra konsistens, färg och/eller medföra en fruktsmak till produkterna. Under dessa förutsättningar bedöms det därmed vara relevant att använda märkningen utan tillsatt socker eller liknande i de fall det används. I ingrediensförteckningarna framgår vilka ingredienser som finns i produkten.
Utan att ifrågasätta låter livsmedelsinspektörerna alltså företagen själva bestämma varför de har juicekoncentratet i sina produkter. Detta trots att det i fallet med sylten och tranbären utan tvekan bidrar till en söt smak.
Vi konsumenter kan alltså inte lita på märkningar som ”utan tillsatt socker” och ”osötad”. I stället måste vi bli cyniska och lusläsa ingredienslistan. Visst är det lite märkligt att livsmedelsföretagen inte är mer rädda om sin trovärdighet?
Detta är ett gästinlägg. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.