Matens inverkan på en krånglande mage

Har du en krånglande mage? IBS-liknande magbesvär kan uppstå på grund av bland annat allergi, överkänsligheter, intoleranser som gluten och laktos, läkemedel, antibiotikaexponering, bakterie- eller virusinfektioner eller andra bakomliggande sjukdomar (1). Symtombilden kan skilja sig mellan individer och val av behandling beror främst på klientens befintliga besvär.

IBS-symptom som tros ha uppkommit kort efter en tarminfektion, tyder på att tarmfloran och låggradig inflammation kan spela en viktig  roll vid de magrelaterade besvären (2). Hos klienter med IBS-relaterade besvär kan kosten bli mycket restriktiv, eftersom det är vanligt att undvika livsmedel som skapar besvär. Vanliga konsekvenser är protein- och näringsbrister som leder till att tarmslemhinnan och tarmrörelsen påverkas. Detta kan leda till en nedsatt produktion av matsmältningsenzymer, vilket kan öka risken för bakteriell överväxt som i sin tur leder till förvärrade besvär (3). Matsmältningsenzymer har visat sig reducera vanliga IBS-besvär som gasbildning, förstoppning och diarré och kan därför användas som komplement till nutritionsbehandling (4)(5)(6).

Matens inverkan på en krånglande mage – se över vad du äter som en första insats

Att se över sin kost är ofta ett viktigt steg vid IBS-relaterade besvär och är något vi på Nordic Clinic ofta hjälper våra klienter med. Målet med en nutritionsbehandling är att kunna leva ett normalt liv utan specifika restriktioner och att hitta ett hälsosamt kostmönster som fungerar långsiktigt och samtidigt möter de generella näringsrekommendationerna. En behandling innefattar både utbildning och stöd till klienten för att förstå hur och varför en del livsmedel triggar symptom. Generella principer för att minska besvär är en regelbunden måltidsrutin med mindre portioner och eliminering av vanliga triggers som alkohol, koffein, fet och stark mat (7). Om de generella kostråden inte lättar på besvären, kan mer avancerade kosthållningar rekommenderas i kombination med tillskott. Starkast vetenskaplig evidens finns för FODMAP där fokus ligger på att undvika kortkedjiga kolhydrater som lätt fermenteras i tarmen och leder till ökad gasbildning (8). Förbättringar av symptomen har även setts vid en Medelhavskost, en generellt högkvalitativ kost rik på fibrer och antiinflammatoriska ämnen från naturliga råvaror.

Extra näring för tarmfloran

Återigen understryker vi tarmen och tarmflorans viktiga roll för en normal mag- och tarmfunktion, och det finns vissa tillskott som har särskilt god effekt på tarmen. Förutom probiotika, som har visat sig vara ett effektivt komplement (2)(8), har även glutamin och kortkedjiga fettsyror (SCFA), som acetat, propionat och butyrat, lett till minskade symptom. SCFA produceras av specifika bakterier i tarmen och gynnas av fiberrik kost (10)(9).

Gör generella kostråd till dina egna

Triggers och toleransen för olika livsmedel skiljer sig mellan individer. Därför kan en kostdagbok vara ett viktigt verktyg för att kartlägga just dina matvanor (3). Detta och mycket mer får du hjälp med genom Magbalans-metoden – ett program där du genom utbildning och konkreta tips, får stöttning av Nordic Clinics experter på resan mot en mage i balans och ökad livskvalitet. Programmet är framtaget i samarbete med Food Pharmacy och du kan läsa mer om programmet här.

OBS! Om undernäring, näringsbrister eller viktnedgång föreligger samtidigt som magbesvären är det viktigt att göra vidare utredning för att utesluta andra bakomliggande tarmsjukdomar som exempelvis Crohns eller Ulcerös colit.

Referenser

1.  Allergi och överkänslighet [Internet]. [cited 2023 Feb 17]. Available from: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa–miljo/sjukdomar-allergier-och-halsa/allergi-och-overkanslighet

2.  Cabré E. Clinical Nutrition University: Nutrition in the prevention and management of irritable bowel syndrome, constipation and diverticulosis. European e-Journal of Clinical Nutrition and Metabolism. 2011 Apr 1;6(2):e85–95.

3.  Nutrition and Gastrointestinal Disease [Internet]. [cited 2023 Feb 17]. Available from: https://www.tandfonline.com/doi/epdf/10.3109/00365529609094750?needAccess=true

4.  Pavan R, Jain S, Shraddha, Kumar A. Properties and Therapeutic Application of Bromelain: A Review. Biotechnol Res Int. 2012;2012:976203.

5.  Muss C, Mosgoeller W, Endler T. Papaya preparation (Caricol®) in digestive disorders. Neuro Endocrinol Lett. 2013;34(1):38–46.

6.  Money ME, Walkowiak J, Virgilio C, Talley NJ. Pilot study: a randomised, double blind, placebo controlled trial of pancrealipase for the treatment of postprandial irritable bowel syndrome-diarrhoea. Frontline Gastroenterol. 2011 Jan;2(1):48–56.

7.  Cozma-Petruţ A, Loghin F, Miere D, Dumitraşcu DL. Diet in irritable bowel syndrome: What to recommend, not what to forbid to patients! World J Gastroenterol. 2017 Jun 7;23(21):3771–83.

8.  McKenzie YA, Alder A, Anderson W, Wills A, Goddard L, Gulia P, et al. British Dietetic Association evidence-based guidelines for the dietary management of irritable bowel syndrome in adults. J Hum Nutr Diet. 2012 Jun;25(3):260–74.

9.  Cruzat V, Macedo Rogero M, Noel Keane K, Curi R, Newsholme P. Glutamine: Metabolism and Immune Function, Supplementation and Clinical Translation. Nutrients. 2018 Oct 23;10(11):1564.

10. Butyrate – an overview | ScienceDirect Topics [Internet]. [cited 2023 Feb 21]. Available from: https://www.sciencedirect.com/topics/pharmacology-toxicology-and-pharmaceutical-science/butyrate