Därför ska du äta blasten

Vi minns väldigt väl hur vi reagerade när en kompis ställde fram en skål på bordet för tio år sedan och sa att hon hade gjort pesto på morotsblast: vi rynkade på näsan. Hur sjutton kunde man komma på tanken att göra en pesto på blast? Hade inte värdinnan koll på att den hörde hemma i sopptunnan?

Det visade sig att värdinnan hade betydligt bättre koll på läget än vad vi hade. Precis som broccolistammen, blomkålsblasten, citronskalet och apelsinkärnorna hör nämligen morotsblasten precis lika mycket hemma i magen som resten av frukterna och grönsakerna. Blasten innehåller mängder av viktiga fibrer, mineraler och vitaminer som vi inte vill gå miste om.

Och därför är det extra roligt att skriva det här inlägget! För i dag har vi verkligen gjort det till en sport att inte slänga något alls på morötterna eller blomkålen. I början var det främst av hälsoskäl – mycket av nyttigheterna sitter i just skal, blast och kärnhus – men nu för tiden är det minst lika mycket av hänsyn för miljön. Vi är väl medvetna om att vårt nya sätt att ta tillvara på hela grönsaker är bra även för miljön eftersom vi minskar matsvinnet. Ett av många exempel på att miljön och hälsan mår bäst av samma sak!

Så, vilka är då våra 5 favoritblad?

På femte plats hittar vi selleriblast. Om du planerar att ha selleri i maten så ska du utan tvekan passa på att hacka upp selleribladen i samma veva. Bladen på sellerin smakar precis likadant som själva skaften!
På fjärde plats hittar vi fänkålsblast. Du har garanterat gjort till vana att slänga de små bladen som sitter högst upp på fänkålen? Stoppa dem i munnen istället! De smakar precis som resten av fänkålen anis, och eftersom de ser ut som dill så kallas de för just fänkålsdill.
På plats 3 hittar vi blomkålsblast. Dessa är jättegoda att koka i lätt saltat vatten och ha i en paj. De är också goda att blanda ner i soppor! I vår senast bok, Näringsjägaren, har vi bland annat ett recept på en sk guldsoppa (tänk dig blomkål, morötter och cashewnötter som fått puttra tillsammans med bland annat gurkmeja) som serveras med rostade kikärter och just blomkålsblast. Finns att hitta på sidan 133 för dig som redan har boken hemma.
På andra plats hittar vi broccoliblast. Både blasten som sitter runt broccolin och stammen går att äta. När det kommer till stammen så är vår absoluta favorit att skala och hyvla den i tunna skivor som vi dränker i olivolja, örter och salt. En annan favorit är att skära den i stavar och dippa i hummus.
Och sist men inte minst så måste vi förstås slå ett slag för morotsblast. Ty den där blasten som vi en gång i tiden rynkade på näsan åt är numera en av våra favoriter. Otroligt gott att göra en pesto på! Värdinnan låter hälsa att receptet är lekande lätt – hon sköljer bara bladen och och mixar dem med en god kallpressad olivolja, nötter, vitlök och näringsjäst. Och på så vis är cirkeln äntligen sluten.

Är det några blad man bör se upp med då?

Bladen på rabarber är giftiga (innehåller stora mängder oxalsyra). Man bör heller inte äta blasten från aubergine, potatis eller tomat. Rödbetsblast innehåller mycket nitrat och kan även den ge magont i för stora doser. Barn under ett år är speciellt känsliga för höga nitrathalter då de saknar ett enzym och bör därför inte serveras rödbetsblast.

Kram,

Lina & Mia