Publicerat: 2016-03-22
Äntligen dags för en läsarfråga (varje gång vi publicerar läsarfrågor tänker vi att det här borde vi verkligen göra oftare)!
Snabb bakgrund:
För några veckor sedan publicerade vi en intervju med näringsterapeuten Maria Berglund Rantén som handlade om blodsocker. Någon dag senare hörde en läsare som hette Anna av sig. Så här skrev hon:
Hej!
Jag gillar er blogg mycket och läser den med stor behållning. Men ibland, som i det här inlägget, känner jag att det blir lite ovetenskapligt. Vad är en näringsterapeut? Vilken utbildning har man då?
Jag är diabetiker sedan 1991 och har kontinuerlig blodsockermätare (tar ca 2000 värden per dygn och jag ser på liten skärm exakt vad som händer via en ständigt uppdaterad blodsockerkurva) samt dricker hyfsade mängder kaffe på en dag och jag kan lova att kaffe inte höjer blodsockret. Hur skulle det kunna göra det? Då skulle vatten också höja blodsockret och hävdar någon det är hen nog ute på mycket tunn is i de allra flestas ögon.
Hälsningar Anna
Som den serviceinriktade sambandscentral vi alltid strävar mot att vara, vidarebefordrade vi såklart genast frågan till Maria. Och så här svarar hon:
Hej!
Vad kul med så mycket respons på en artikel. Vad jag förstår så blev det både ris och ros som feedback. Därför tänkte jag vidareutveckla vissa påståenden som grundar sig i den 13-åriga erfarenhet jag har i nationellt och internationellt, drygt 1000 klienter, mer än 6 års utbildning i USA och England, daglig review av forskning och nu har jag nyligen påbörjat en ny tvåårig utbildning i Functional Neurology.
Efter all feedback har jag läst mellan 60-70 internationella forskningsartiklar för att se vad de säger. Forskning visar att koffein, isolerat från kaffe, både kan och kan inte påverka kroppens nivåer av insulin och glukos. Koffein ökar stresshormonet adrenalin vilket i sin tur gör så att levern utlöser fetter (lipolys) och socker (glukoneogenes) i blodet. Denna process har utvecklats under flera hundratusen år och var väldigt viktig för vår överlevnad. Det kunde hända att människor gick utan mat i dagar och när det dök upp en hotfull situation så måste kroppen fort kunna se till att både muskler och hjärnan förseddes med energi för att klara sig undan.
När det gäller kaffe som innehåller mycket koffein men även många andra bra ämnen så är resultaten mer varierande. The American Diabetes Association har publicerat flera intressanta studier (jag har bara kollat på studier gjorda på människor) som bl a visar att kaffe kan påverka insulinet både positivt och negativt. Detta betyder att kaffe kan påverka vissa människors glukos och insulin negativt, dvs dessa markörer ökar, men sedan visar det sig också att i många fall så kan kaffe tom vara skyddande i utveckling av typ 2 diabetes och insulin resistens. Det krävs att fler studier görs och man måste givetvis se till varje individs biokemiska makeup. Vilken grupp du tillhör vet du nog bäst själv efter du testat dig.
Se ett utdrag från en studie av Tunnicliffe och Shearer, 2008.
Epidemiological studies show coffee consumption to be correlated to large risk reductions in the prevalence of type 2 diabetes (T2D). Such correlations are seen with decaffeinated and caffeinated coffee, and occur regardless of gender, method of brewing, or geography. They also exist despite clear evidence showing that caffeine causes acute postprandial hyperglycemia and lower whole-body insulin sensitivity. As the beneficial effects of coffee consumption exist for both decaffeinated and caffeinated coffee, a component of coffee other than caffeine must be responsible.
Det verkar också vara mycket frågor om själva insulinet. Nedan är några korta fakta:
* Insulin är ett hormon som vid högre doser är otroligt inflammatoriskt. Vill en person kontrollera inflammation så kan man bl a göra det genom att hålla dina insulinnivåer låga genom att balansera blodsockret. Hela Metabolic Balance-programmet, framtaget av en tysk läkare, är baserat på att balansera insulinresponsen.
* Korta förhöjda insulintoppar, pga högt blodglukos, leder inte till omedelbar diabetes. Det krävs längre tids förhöjda nivåer av glukos för att insulinresistens ska utvecklas. Typ 2 diabetes, förut kallat sockersjuka/åldersdiabetes, är den slutliga destinationen som många yngre personer nu också drabbas av.
* Typ 1 diabetes (DM) är en autoimmun sjukdom (AIS) som uppkommer när kroppens bukspottskörtel slutar producera insulin, så man måste hålla noga koll på sina nivåer och injicera insulin för att hjälpa kroppens sockerhangering. Typ 1 diabetes är en autoimmun sjukdom som orsakas av att kroppens immunförsvar tar fel på något som invaderar kroppen och sin egen vävnad (se tidigare artikel om autoimmuna sjukdomar). I typ 1 diabetes är det betacellerna, i MS myelinet, i celiaki dina villi osa.
Lycka till!