Publicerat: 2016-06-14
Efter gårdagens inlägg var det många som hörde av sig och påpekade att de inte hade DN och eftersom artikeln på nätet var låst för DN:s prenumeranter så kommer här en liten sammanfattning:
1. Antalet vetenskapliga artiklar om tarmflorans betydelse har ökat lavinartat de senaste åren och tarmflorans sammansättning kopplas till flera olika sjukdomar.
2. En störd tarmflora kopplas inte bara till inflammatoriska tarmsjukdomar, utan även till fetma och psykiatriska tillstånd.
3. Tarmfloran omnämns även som en möjlig lösning på världens fetmaepidemi.
4. De två största studierna hittills i ämnet publicerades nyligen i tidskriften Science och visar att frukt, grönsaker, yoghurt, kaffe och rödvin påverkade tarmfloran i positiv riktning, medan sockersötade drycker, skräpmat och småätande däremot var sämre för bakterierikedomen.
6. Även läkemedel påverkade sammansättningen av bakterier, och då inte bara antibiotika utan även antidepressiva, antihistaminer, hormoner och diabetesläkemedlet metformin satte sina spår i tarmarna.
7. Även om vi har fått en mycket större kunskap de senaste åren är det fortfarande mycket vi behöver forska på och förstå.
8. Fekalietransplantationer (avföringstransplantationer) har väckt stort intresse men innebär en risk eftersom du inte vet vilka bakterier och virus som överförs.
9. Fredrik Bäckhed, professor i molekylärbiologi vid Sahlgrenska akademin, (som intervjuades i artikeln) tror därför på andra strategier för att förbättra tarmfloran, där tarmfloran ändras med hjälp av odlade bakterier och särskild typ av mat.
10. Samtidigt påpekar han att det just nu råder det en stor hajp kring tarmfloran och att det behövs mer forskning och tålamod för att förstå den i sin helhet.