Sommar, sol och skugga – här är vår solskyddsguide!

Vi som är födda på 70-talet kommer ihåg 80- talets ”glada” men också farliga dagar. Att vara brun var viktigt, väldigt viktigt. Typ viktigare än att få ett bra jobb. Under sommarhalvåret när jag sprang ner till min bästa kompis Marcus i Grimmered, en förort till Göteborg, kommer jag fortfarande ihåg hur jag i farten alltid hejade på hans mamma. Där låg hon, på terrassen i en solstol,  foliepapper under hakan och en flaska kokosolja på sidobordet.

Ingen som närmade sig badplatsen i Näset kunde heller missa lukten av Hawaiian tropic. Att fjälla bort hud på grund av för mycket sol var ett tecken på att man lyckats med sitt solande. Solskyddsfaktorn var på sin höjd 6 och det var motsträviga känslor som man kände när man stod med flaskan i handen. Å ena sidan kunde man ligga 6 gånger längre i solen utan att bli bränd, å andra sidan skulle det tydligen ta 6 gånger så lång tid innan man blev brun…

Som tur är, är 80-talets glada dagar förbi.  

De flesta av oss älskar fortfarande att spendera tid i solen och om vi njuter av solen i rimliga mängder kan det faktiskt ge oss många hälsofördelar.  Solen är vår bästa källa till vårt livsviktiga vitamin D. Glöm dock att du behöver pressa på stranden för att få tillräckligt med vitamin D-produktion. Det räcker med ca 10-30 minuter mitt på dagen ett par gånger i veckan för att få nog sol för att kroppen ska producera detta viktigavitamin. Du behöver inte heller kasta kläderna utan det räcker med att mindre områden av huden exponeras, såsom underarmar eller underben.

Forskare har också upptäckt att UV-strålar som träffar huden eller ögat ger signaler till hjärnan som sätter igång hormonella processer. Att många upplever att de mår bättre under sommarhalvåret har man tidigare kopplat till en ökad vitamin D-produktion. Nya studier visar att det också kan vara direkta signaler till hjärnan som bildar må-bra-hormoner, till exempel serotonin.

Men överexponering för UV-strålning kan inte bara orsaka smärtsam rödbränd hud, utan också mer långvariga effekter som för tidigt åldrande av huden som innefattar främst fler rynkor och pigmentfläckar. Överdrivet solande kan också leda till olika former av hudcancer. 

Men hur ska man då skydda sig mot solen? Jag har försökt att sammanfatta detta i 6 tips nedan.

Undvik den starkaste solen!

Mellan klockan 11 och 15 är solen som starkast. Undvik att vistas direkt i solen under dessa 4 timmar.

Välj rätt solskydd

Välj ett solskydd som skyddar mot både UVA- och UVB-strålning som har ett högt skydd, dvs SPF 30–50. Solskydd som även skyddar mot UVA-strålning har en UVA-symbol på förpackningen.

Se även till att ditt solskydd är vattenfast, på så sätt minskar inte skyddet lika mycket när du badar eller svettas. Utöver detta rekommenderar vi att man väljer ett fotostabilt solskydd vilket innebär att det inte tappar effekt när du befinner dig i solen. Läs gärna om fotostabila filter här.

Gör din hud en tjänst genom att välja en produkt som inte innehåller parfym. Många parfymer är allergiframkallande ämnen och dess effekter kan intensifieras när de utsätts för direkt solljus.

Välj rätt solskyddsfaktor

För att få rätt skydd från solens skadliga UV-strålar kan man kolla in UV-indexet i ens område – beroende på vilken nivå det är på kan man välja ett högre eller lägre solskydd. UV-indexet är en internationell standard som används för att mäta hur intensiva (dvs skadliga) UV-strålarna är på olika platser och tider. Nedan bild visar hur UV-index normalt är i Sverige. 

Skalan är linjär och ju högre indexvärde desto starkare är UV-strålningen du utsätts för.Under sommarsäsongen är UV-index i skandinaviska länder vanligtvis mellan 4–7 och under vintern lägre än eller lika med 2. Vid ett lågt UV-index som 2 behöver man inte använda solskyddsmedel, men vid ett högt UV-index mellan 4–7 ökar riskerna för negativa effekter av strålningen och då måste du skydda dig. Du hittar information om UV-index för ditt område på exempelvis SMHI. 

En allmän rekommendation blir att använda ett högt solskydd 30-50 dagligen under sommarhalvåret (april-september)eftersom UV-index är som högst under denna tid.

Smörj mer

För att få det skydd som utlovas på förpackningen måste du applicera solskyddet i ett jämnt lager och även applicera med jämna mellanrum, särskilt om du har badat eller tränat.Hur ofta det behövs beror på hur aktiv du är och hur mycket produkten gnuggas av, men det är bäst att återapplicera varannan timme och speciellt efter du badat. Nedan är rekommendation om hur mycket du behöver applicera för ansikte och kropp: 

Kropp

För att vara säker på att man får det skydd som står på förpackningen så gäller det att applicera mer än vad du normalt sett gör. Så mycket som 40 gram bör man applicera på kroppen för att få ett fullgott skydd. Och hur mycket är 40 gram? Det är ungefär lika mycket kräm som får plats i din kupade hand. 

Ansikte

När det gäller ansiktet så är det över 1 gram till ansiktshuden som gäller. De allra flesta av oss tar för lite, man kanske tar 1 pump av sitt solskydd för ansiktet men du behöver ta betydligt mycket mer för att få den skyddande effekten. Så smörj på ordentligt, hellre för mycket än för lite.

Välj rätt filter

Det som skyddar i en solkräm är olika typer av filter som brukar delas in i kemiska och fysikaliska filter. Många tillverkade använder kemiska filter eftersom de säljer bättre, de ger nämligen inte den vita kladdiga hinnan på huden som fysikaliska filter ger. 

Från ett hudperspektiv kan de fysikaliska filtren titandioxid och zinkoxid vara att föredra eftersom de inte penetrerar huden. Därför är kroppen mindre benägen att reagera på fysikaliska än kemiska filter. Det är bl.a. den låga risken för allergier som gör att fysikaliska filter ofta används för barn och för personer med känslig hud. Den kosmetiska effekten kan dock upplevas som bekymmersam då fysikaliska filter ofta bildar en vit hinna på huden. 

Bland kemiska filter kan vissa vara av en äldre modell och bland dessa har man sett en s.k. hormonstörande effekt. Filter av en äldre modell har mindre molekyler och kan därmed penetrera huden och i vissa fall uppmätas i urinet. De filter som i studier visat en hormonstörande effekt i djurförsök eller in vitro-studier är exempelvis Oxybenzone (Benzophenone-3), Homosalate, 4-Methylbenzylidene camphor, Ethylhexyl methoxycinnamate och Ethylhexyl dimethyl PABA. Vill du veta mer? Läs gärna mer här.

När man granskar de olika UV-filtren från ett miljöperspektiv kan man konstatera att både kemiska och fysikaliska filter har en negativ påverkan på miljön. Både titandioxid och zinkoxid som tillhör den fysikaliska familjen har visat sig ha en negativ påverkan på vattenlevande organismer som fisk, alger och kräftdjur. 

Bland de kemiska filtren har även de äldre varianterna av UV-filter visat negativa effekter på bl.a. korallreven. Det beräknas att ca 25 procent av solskyddsingredienserna vi applicerar på huden hamnar i vattnet. Vissa kemikalier – inklusive oxybenzone, octinoxate, octocrylene, octisalate, avobenzone and homosalate – har identifierats som särskilt farliga för de marina ekosystemen och gör koraller mer mottagliga för blekning, deformerar unga koraller och försämrar dess motståndskraft mot klimatförändringar.

Rekommendationen blir att välja produkter från europeiska företag när man väljer solskydd. De europeiska företagen använder ofta nyare varianter av UV-filter som oftast är bättre från ett hud- och hälsoperspektiv. FDA, som reglerar användningen av UV-filter i USA, har än så länge inte godkänt flera av de europeiska varianterna och amerikanska företag tenderar därför att fortfarande använda de äldre filtren. Nyare filter som man kan hålla koll på är: Ecamsule och Drometrizole trisiloxane. Ecamsule består av terephthalyidene dicamphor sulfonic acid, en mycket fotostabil substans som ligger kvar på huden med begränsad risk för penetration. Samma gäller för Drometrizole trisiloxane. Ecamsule är godkänt av FDA medanDrometrizol trisiloxane ännu inte är godkänt av FDA. Dessa filter/substanser är däremot godkända i EU, Kanada, Australien och Japan.

Ethylene-bis-benzotriazolyl tetramethylbutylphenol (MBBT) (Tinosorb M) och bis- ethylhexyloxyphenol methoxyphenyl triazine (BEMT) (Tinosorb S) är exempel på bredspektrumfilter. Båda filtren är lite större molekyler som minskar sannolikheten för systemisk absorption eller endokrina, dvs hormonstörande effekter. 

De anses också vara fotostabila och har lägre risk för irritation. Mer om UV-filter här: 

Namn på kemiska solskydd (INCI): Benzophenone-3 (Oxybenzone), Octylmethoxycinnamate / Ethylhexyl Methoxycinnamate (Octinoxate), Homosalate Trimethylcyclohexyl salicylate) ), Octyl salicylate/Octisalate (Ethylhexyl salicylate) (), Octocrylene (2-ethylhexyl 2-cyano-3,3-diphenylacrylate), Butyl Methoxydibenzoylmethane (Avobenzone), Bis-Ethylhexyoxyphenol Methoxyphenyl Triazine (Tinosorb S), Drometrizole trisiloxane (Mexoryl XL), Ethylene-bis-benzotriazolyl tetramethylbutylphenol (Tinosorb M), Ecamsule (Mexoryl SX).

Namn på fysikaliska solskydd (INCI): Titandioxid, zinkoxid

Klä dig för att skydda!

Kläder är den första försvarslinjen mot solen. Hur påverkar solskyddsplagg hur väl du är skyddad? Här är några tips: 

1. Mörka kläder. Svart och marinblått, absorberar mer UV-strålar än ljusare färger som vitt och pastellfärger. Till exempel har en vanlig vit t-shirt i bomull ett SPF på endast ca 10.Som en tumregel – ju mer intensiv nyansen är, desto bättre skydd kommer kläderna att ge.

2. Material. Precis som färg kan material och struktur på dina kläder påverka hur väl de skyddar dig mot UV-strålar. Syntetiska och halvsyntetiska fibrer som polyester eller rayon är de bästa valen för solskydd, liksom täta, tunga, tätt vävda tyger som ull, denim eller manchester. I motsatta änden av spektrumet finns lätta tyger (till exempel raffinerad bomull), som tenderar att vara tunnare och låter därmed mer ljus passera igenom. Exempel:

• Skjorta (jeans) SPF 1700

• Blus 100% viskos: SPF: 15

• T-shirt 100% bomull: SPF 10

3. Storlek. Det är ganska uppenbart att ju mer hud du täcker, desto bättre skyddas du. Det kan vara lätt att glömma att samma sak gäller hattar! De bästa hattarna för solskydd har en bred kant (3 tum eller mer). Glöm inte att kontrollera att dina solglasögon passar – ett par som glider ner längs näsan gör att dina ögon riskerar solskador. Leta efter robusta solglasögon med breda glas som täcker ögonen, ögonlocken och så mycket av de omgivande områdena som möjligt.

4. Lös passform. En skjorta med lös passform ger bättre SPF än en tight.

Fortfarande inte fått nog? 😉 I sista avsnittet av Huddoktorerna pratar Petra Kjellman och jag solskydd, lyssna här.

Ha nu en underbar sommar i skuggan 😉.

Johanna