Publicerat: 2020-09-14
Idag hade jag ett samtal med en journalist som var intresserad av hälsoeffekterna av motion och träning, ett ämne det finns väldigt god information om. Jag kunde exempelvis nämna att Vasaloppsåkare förlänger sitt liv med ca 7 år jämfört med individer som inte motionerar.1 Ett annat exempel var att tennisspelare lever nästan 10 år längre än de som inte motionerar.2 Båda studierna hade självklart justerat analysen för ett stort antal andra variabler som också påverkar livslängd, såsom ekonomi, utbildning, rökning, matvanor, stress, etc. Det är ett vanligt sätt att försöka renodla effekten av det man är intresserad av, i dessa fall inverkan av Vasaloppsträning och tennisspelande på förväntad livslängd.
Vi hann även med att prata om effekterna av motion och träning på den psykiska hälsan, som är omfattande, effekter på sömn och återhämtning, effekter på hjärta/kärl, inflammation, immunförsvaret, etc, dessutom med pyttesmå eller obefintliga biverkningar. Motion är även något som främjar socialt umgänge, vilket tveklöst är en av förklaringarna till varför just tennisspelare lever så länge. Så vill du ha ett långt och friskt liv så har du mycket att tjäna på att motionera regelbundet, speciellt sådana aktiviteter som du kan göra hela livet tillsammans med andra.
Jag hoppas att du inser att det jag listat ovan är extremt stora effekter. Det finns inget läkemedel i världen som kommer i närheten av den typen av effektstorlekar. Det skulle bli som att jämföra Sovjets förstafemma i ishockey med ett gäng grabbar från Korpserien. Vi har – med andra ord – så mycket inflytande på vår egen hälsa, genom hur vi väljer att leva våra liv, sannolikt betydligt större än vad de flesta anar. Och även om det är bra att träning lönar sig på lång sikt, så är det främst de momentana effekterna vi lärt oss att uppskatta och älska. Motionera och må bra, här och nu. Gör det du kan och känn dig stolt och glad, även om det kanske inte är allt du hade hoppats på. Det är ändå otroligt mycket bättre än att inte göra någonting alls.
Effekterna av att äta en sund och balanserad kost kan knappast heller överskattas. Vårt största hälsoproblem är på många sätt inflammation, som en underliggande och till viss del dold drivkraft i en väldigt stor mängd ohälsa (tillsammans med ofrivillig ensamhet). Ändå är det ingenting sjukvården hjälper dig nämnvärt med, speciellt om du inte har någon diagnos. Detta förväntas du fixa på egen hand.
Men det ska du inte deppa för, utan tvärtom se det som en fördel. Gör det själv, det fixar du. Riktig förändring måste ändå komma inifrån, annars håller det inte på sikt. Så gör vad du kan för att dra ner på den låggradiga inflammationen. Ät mat med högt näringsinnehåll, som innehåller mycket fiber och vätska, samtidigt som du håller nere konsumtionen av processat skräp, som ökar inflammation och annat elände. Och försök att gradvis börja äta bättre, ett steg i taget. Det tar tid att lära sig nya vanor, nya smaker, nya upplevelser. Ibland ganska lång tid, hjärnan måste programmeras om. Du kan hitta styrka och motivation i insikten att du gör din kropp och ditt välmående stora tjänster med den här typen av livsstilsförändringar.
Den tredje och sista saken jag vill lyfta för att du ska må bättre här och nu är socialt umgänge, kanske det viktigaste av allt. Människor utan social kontakt, vänner, och gemenskap riskerar att bli lite som snittblommor. Det kan hålla ett tag, men sedan vissnar vi. Därför är det extra viktigt i tider som dessa att hålla fast vid dina vänner, och dina nära och kära. Varje sådan person är som en hälsoinjektion i ditt liv.
Men det behöver inte bara vara människor du kan umgås med fysiskt. Det är väldigt värmande att läsa om att många skaffat sig en hund just detta smått galna år, ett år som sätter hälsa och sociala faktorer i blickfånget. Hunden är vår bästa vän, det vet vi sedan länge. Och det börjar komma allt mer forskning på hur hundar hjälper oss att må bättre, bl a genom att vi rör på oss, vi får en uppskattad fysisk kontakt, vi stressar av, mår bättre psykiskt, och säkerligen så mycket mer som vi ännu inte förstår.3 Tänk om varje förskola, skola, serviceboende och äldrevårdshem i landet kunde ha sin egen hund? Hur mycket gott skulle inte kunna åstadkommas? Det enkla är ofta det bästa, speciellt när det gäller vår hälsa, men också livet i övrigt.
Vidare läsning
1. Farahmand BY, Ahlbom A, Ekblom O, et al. Mortality amongst participants in Vasaloppet: a classical long-distance ski race in Sweden. J Intern Med. 2003;253(3):276-283.
2. Schnohr P, O’Keefe JH, Holtermann A, et al. Various Leisure-Time Physical Activities Associated With Widely Divergent Life Expectancies: The Copenhagen City Heart Study. Mayo Clin Proc. 2018;93(12):1775-1785.
3. O’Keefe JH, O’Keefe EL, Lavie CJ. The Human-Canine Bond: A Heart’s Best Friend. Mayo Clin Proc Innov Qual Outcomes. 2019;3(3):249-250.
Detta är ett gästinlägg. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.