Publicerat: 2018-04-30
Äntligen vår i luften och hög tid för en löprunda i parken. Motion är bra på nästan alla sätt, men är det också gynnsamt för tarmfloran? Många säger så, men svaret är inte självklart.
Träna bara så behöver du inte bry dig så mycket om maten, brukar det låta. Men det finns förvånansvärt få forskningsresultat som backar upp påståendet. En av de mest kända är en irländsk studie på rugbyspelare. Dessa hårdtränande elitidrottsmän visade sig ha en bättre och mer varierad tarmflora än människor i en kontrollgrupp som var stillasittande och åt skräpmat.
Case closed? Nej, problemet med den studien var att rugbyspelarna också åt mycket bättre och varierat. Kanske var det matens förtjänst? Den som tränar mycket blir ju också hungrig och det kan ge tarmbakterierna mer fibrer att jobba med, men inte automatiskt: det förutsätter att matvanorna är bra!
Forskarnas resultat färgas förstås av vad de mäter. Andra studier visar att både psykisk och fysisk stress kan skada tarmfloran. När elitsoldater i den norska nordliga brigaden utsattes för extrema utmaningar under en fyradagars skidmarsch i öppen terräng ökade deras tarmläckage med 62 procent.
Prover visade att de ansträngda soldaternas bajs innehöll mer av potentiellt skadliga bakterier och mindre av vissa bakterier som brukar dominera i en frisk tarm. De som minskat var just sådana bakterier som kan angripa magsjukebakterier, stärka immunförsvaret och verka antiinflammatoriskt.
En slutsats var att problemen kunde minskas om soldaterna före en sådan fysisk ansträngning serverades extra fiberrik föda.
I djurförsök kan forskare se att tarmfloran förändras och blir mer varierad vid träning. Det brukar räknas som bra. Men vid en närmare titt är det ofta precis som med soldaterna, alltså att de bakterier som brukar tillhöra en stabil kärna minskar, medan de som växer till kan vara sådana du inte vill ha mer av.
Verkar det komplicerat? Det blir värre. Helt nyligen kom forskningsresultat som visade att tarmfloran hos smala personer reagerade positivt av uthållighetsträning, medan förändringarna hos överviktiga inte alls var lika bra.
Det talar alltså för att träning fungerar bäst för dem som redan har en frisk och sund mage, men inte lika bra för en mage som redan krånglar.
Just den studien har valsat runt en hel del på nätet de senaste månaderna och påstods på ett förenklat sätt vara beviset för att träning är bra för tarmfloran. Men forskarna tittade bara på om produktionen av smörsyra ökade (smörsyra är bra för tarmhälsan) – utan att också ta reda på om träningen orsakade inflammation i tarmen.
Även i den studien kan resultatet bero på att träning ger mer hunger och att testpersonerna helt enkelt åt mer mat under de sex veckor de motionerade. Större delen av tiden fick de nämligen styra fritt över mängden de stoppade i sig bara de följde sina vanliga matvanor, som (visar en titt i bilagorna) redan från början (i den smala gruppen med bäst resultat) innehöll en påtagligt hög andel olösliga fibrer. Just det. Mumma för tarmbakterier som producerar smörsyra.
Elitidrottare brukar äta mycket protein och det ger en hel del nedbrytningsprodukter av aminosyror i tarmen som kan gynna tillväxt av giftproducerande och proinflammatoriska bakterier. Det brukar räknas som en trolig förklaring till att elitidrottare ofta blir infektionskänsliga och klagar på sämre immunförsvar, men skulle också kunna bidra till att några drabbas av utbrändhet. Men inflammation mättes alltså inte i den studien.
Så vad blir slutsatsen? Jo, att det verkligen inte går att säga att träning skulle vara en quick fix för tarmfloran. Det finns alldeles för lite forskning och den som finns spretar åt lite olika håll. Antagligen påverkas tarmfloran på flera olika sätt som är både bra och dåliga. Och hur man än vänder och vrider på resultaten så är träningens positiva inverkan på just tarmfloran som bäst varken jättestor eller bestående, och tycks inte heller gälla lika för alla.
Bra hälsa beror inte bara på en enda sak, som träning. Det är många bitar som behöver falla på plats i en sund livsstil: mat, motion, vänner, en känsla av meningsfullhet, lagom med stress, god sömn, frisk luft, rent vatten, självkänsla, ja, listan tar nästan aldrig slut. Allt det här påverkar också våra tarmbakterier. Men just i det fallet tycks maten vara det som betyder mest, och som vi enklast kan påverka.
Dina träningsresultat är helt enkelt mer beroende av dina tarmbakterier än tvärtom.
Detta är ett gästinlägg. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.