Publicerat: 2018-11-26
Oj, vilket genomslag det blev för den artikelserie jag skrev om mat och cancer i Svenska Dagbladet! Artiklarna i serien delades tusentals gånger och flera av dem som jag intervjuade, däribland superduktiga dietisten Anna Ottosson, hamnade någon dag senare i TV hos Malou. Bra där!
Verkligen på tiden att det blir debatt i den här frågan! Efter att ha pratat med både läkare, sjuksköterskor, forskare, patienter och dietister så tvivlar jag inte en sekund på att alla vill väl. Det som skiljer är perspektiven. Läkare fokuserar ofta på kort sikt och på de patienter som mår allra sämst. För patienter med kraftig viktnedgång (så kallad kakexi) eller som kanske mår jätteilla och kräks, eller kanske har ont i munnen eller halsen, kan det handla om liv eller död att få i sig energi. Funkar det då med saft eller glass men inget annat, så servera saft och glass, för sjutton!
Men alla har inte så svåra symtom, och för den som kanske genomgått en operation för bröstcancer eller i prostatan kan samma glas med saft och en limpsmörsgås med pressad skinka (nja, vem tycker egentligen om den i något läge?) uppfattas som en ren förolämpning.
En forskargrupp vid Sahlgrenska som kartlagt hur landets cancerkliniker jobbar med detta, och som jag intervjuade, har dragit slutsatsen ”att rådet ‘undvik fibrer’ inte längre bör ges”. Dels för att bra mat minskar risken för att senare i livet drabbas av en ny cancer och dels för att strålbehandling ganska ofta kan orsaka kroniska tarmproblem som enligt en ny studie tycks bli mindre hos dem som tidigt åt mest fibrer.
Det tycks som att nödkosten för de som har värst symtom på många håll blivit den standarddiet som erbjuds alla. Det håller förstås inte och många inom vården jobbar också för att förankra de nyligen uppdaterade rekommendationerna från World cancer research fund, WCRF, som säger just att alla som inte lider av viktminskning (kakexi) eller ätproblem ska uppmanas att följa fondens kostråd, exempelvis att äta fiberrik mat och undvika sockrade drycker.
Men kopplingen mellan mat och sjukvård har fler dimensioner än detta. Några kanske noterade den rapport som kom i våras och som visade att vanliga läkemedel påverkar våra tarmbakterier.
I arbetet med min och Niklas Ekstedts nya bok Happy Food 2.0 ringde jag upp Peer Bork som är forskningsledaren vid European Molecular Biology Laboratory (EMBL) i tyska Heidelberg. Det var hans team som gjort studien och gått igenom 923 vanliga mediciner som inte var antibiotika och då upptäckt att 250 av dem dödade eller på andra sätt påverkade de vanligaste bakteriearter som oftast förekommer i en frisk tarmflora.
Han tyckte att resultaten var skrämmande.
– Med stor sannolikhet är effekten mycket större. Vi mätte ju bara effekten på 40 av de omkring tusen bakterier som är vanligast i tarmen. Doserna vi gav motsvarar dem som ges vid en vanlig behandling, sa Peer Bork.
Det är första gången den här saken har undersökts. Fram till nu har ingen haft den blekaste aning om att många av våra vanligaste mediciner påverkar våra tarmbakterier. Peer Bork betonar att det är svårt att än så länge avgöra om effekten i de enskilda fallen är bra eller dålig. Ibland kan påverkan på tarmbakterierna antagligen vara en del av medicinens positiva inverkan och ibland något som orsakar biverkningar.
– Det här är första gången detta undersöks och jag är övertygad om att det kommer att få stor betydelse. I framtiden kommer läkare vid längre behandlingar att behöva väga in hur läkemedlet påverkar patientens individuella tarmflora, sa Peer Bork.
Är du nyfiken på min artikelserie i SvD? Följ länkarna!
Stark koppling mellan fetma och cancer
Forskare: Rådet ”undvik fibrer” bör inte längre ges
”Som att ge ex-rökare cigg efter en lungoperation”
Dietisten som fick nog: Råd till cancersjuka sorgliga
Detta är ett gästinlägg. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.