Huden under graviditet och amning

När du blir gravid genomgår kroppen en stor förändring och den påverkas både på utsidan och insidan. Detta beror till störst del på hormonpåslaget man får under en graviditet.

Under graviditeten ökar blodvolymen med mellan 30–50%, vilket oftast har positiv effekt på hudhälsan. Efter att ha njutit av graviditetsglöden kan många kvinnor uppleva hudproblem efter förlossningen. De flesta av dessa hudsjukdomar uppstår på grund av hormonella förändringar. Nivåerna av hormoner som progesteron och östrogen, som är ansvariga för att upprätthålla en hälsosam graviditet, minskar plötsligt efter förlossningen vilket orsakar förändringar i kroppen, särskilt i huden. 

De vanligaste hudkomplikationerna under graviditet och amning är bristningar (stretch-marks), förändringar i hudfärg (hyperpigmentering/melasma), hormonell akne, torr hud, brustna ådror eller känslig hud.

Hur påverkar mina hormoner mig och min hud?

Under graviditeten är våra kvinnliga hormoner livsviktiga för att graviditeten ska fortgå. Av de sex viktigaste hormonerna under en graviditet – HSG, progesteron, östrogen, prolaktin, oxytocin och relaxin – så finns det i särklass mest forskning på östrogen, progesteron och prolaktin och dessa hormoners effekt på huden. 

Östrogen är ett hormon som produceras tidigt i graviditeten. Tillsammans med progesteron gör det så att livmoderns slemhinna växer till och tjocknar så att ägget kan fästa och graviditeten fortgå. Östrogen hjälper även till vid fosterutvecklingen och utvecklingen av moderkakans funktion. Det påverkar även dina bröst, så upplever du att de växer och ömmar så beror det på att östrogenet förbereder dem för amning redan under den första trimestern. Östrogenet gör också att du blir mer känslig för lukt, smak och beröring, vilket kan vara härligt men ibland orsaka illamående. De höga östrogennivåerna under en graviditet gör även att du tappar mindre hår än vanligt samt att naglarna växer snabbare.

Både progesteron och östrogen påverkar hudens fasthet och elasticitet. De negativa effekterna av dessa hormoner är dock att de gör pigmentcellen mer känslig för solljus, vilket gör att risken för att utveckla hyperpigmentering eller melasma är stor under graviditeten.

I mitten av graviditeten ökar produktionen av prolaktin. Prolaktinets främsta uppgift är att bilda bröstmjölk och att tillsammans med östrogen stimulera brösttillväxt. Men prolaktin är inte bara mjölkbildande utan verkar även inom många andra områden, som bland annat vårt immunförsvar, vår psykiska hälsa och ämnesomsättning. Det är även det hormon som gör att vi människor, och däggdjur också för den delen, ruvar och känner instinkten att skydda våra barn. I likhet med oxytocinet hjälper prolaktin till vid anknytningen med det nyfödda barnet och utsöndras vid amning.

Många märker en förändring i hud, hår och naglar under amningen. Har man en hudåkomma så kan den också ofta förvärras under amning. Detta beror det stor del av prolaktinets inverkan på huden. Ett vedertaget begrepp inom dermatologi är numera prolaktinhud- sambandet vilket förklarar många hudförändringar under amning där prolaktinet påverkar i stort sett alla våra hudceller inklusive talgkörtlar och hårfolliklar samt immunförsvaret i huden 1.

Vanligaste hudförändringarna under graviditet och efter förlossning

Melasma, även känt som gravidmask, är en hudåkomma som kännetecknas av fläckar och prickar liknande fräknar. Det uppstår främst på de solbelysta delarna av ansiktet och ofta på kinderna, hakan, tinningarna och näsan. Tillståndet är vanligare hos kvinnor med medel till mörk hudton och orsakas av ökad melaninproduktion på grund av en kombination av hormonella och genetiska faktorer samt solexponering. Graviditet, användning av p-piller och solstrålning är de vanligaste utlösande faktorerna. Även om melasma inte orsakar smärta eller klåda och kan försvinna av sig själv, kan det orsaka kosmetisk oro för patienter. 

Tips vid melasma!  Solskydd är A och O och egentligen det viktigaste att tänka på vid melasma eftersom pigmentcellen är överkänslig mot solljus. Man kan även behandla melasman med ingredienser såsom retinol, tretinoin (efter amningen är avslutad), azelainsyra, N-acetyl glucosamine eller/ i kombination med niacinamid och vitamin C.

Hormonell akne

Postpartumakne kan visas i många former, vita eller svarta pormaskar, pustler och smärtsamma cystor. Många kvinnor utvecklar akne under sin graviditet som försvinner efter förlossningen. Men för vissa kvinnor fortsätter det även under postpartumperioden. Att utveckla akne under graviditeten är normalt och orsakas främst av en ökning av progesteronnivåerna. Efter graviditeten återgår progesteronnivåerna till det normala och akne försvinner. Men det kan ta längre tid för vissa kvinnor att normalisera sina hormonnivåer, vilket gör att de kan ha kvar akne även efter förlossningen.

Tips vid hormonell akne! Läkemedelsbehandling brukar man vänta med till amningen är avklarad. För att balansera huden vid akne, bör man använda hudvård som balanserar talgkörtlarna. Leta efter ingredienser som zink, niacinamid (vitamin B3),vitamin A, azaleinsyra och PHA-syra (såsom laktobionsyra).

Kan man använda retinol under graviditet och amning?

Höga doser av vitamin A bör undvikas under graviditeten, detta på grund av den fosterskadande effekten av vitamin A-syra. Gravida avråds exempelvis från att äta lever som innehåller höga halter av vitamin A (retinol). Livsmedel med lägre halt vitamin A går dock bra såsom mejeriprodukter och ägg. 

Hur är det då med hudvård innehållande retinol? Om vi räknar på en koncentration av 0,1% retinol i en hudvårdsprodukt så är det otroligt lite vitamin A som vi möjligtvis kan få i oss via huden.  Räkneexempel. 0,1%, (2 mg/cm2), applicering i ansiktet som är ca 40cm2 och maximalt 10% upptag genom huden ger 0,008 mg Retinol som tas upp vid varje applicering.

Motsvarande 0,008 mg retinol ekvivalent finns i ca 30 gram morötter.

Morötter innehåller ca 10mg/g betakaroten. Det är ca 30% upptag av betakaroten från tarmen, 12 mg betakaroten motsvarar 1 mg retinol. Av detta följer att 0,008 mg retinol motsvarar den mängd betakaroten som vi får i oss om vi äter ca 32 gram morötter (0,008/0,01/0,3*12), vilket är en väldigt liten morot.   

Vid topikal användning av retinol (ca 0,1%) är det alltså enormt litet systemiskt upptag av retinol via huden. 

Åderbråck, även kända som spindelvener, är en hudåkomma efter förlossningen som kännetecknas av onormalt svullna vener. Åderbråck är associerade med ökade östrogennivåer och uppträder ofta under tredje trimestern av graviditeten. De kan ibland kvarstå flera månader upp till ett år efter förlossningen. Det ökade blodvolymen i kroppen under graviditeten skapar tryck i blodkärlen, vilket orsakar att blodet backas upp i venerna. Detta kan orsaka att venerna i nedre extremiteterna blir förstorade och ser ut som svullna och trassliga ådror.

Tips för åderbråck! Det är tyvärr svårt att få bukt med åderbråckmed hudvård. För att behandla åderbråck får man ofta vända sig till värme/laser-behandling eller injektion av sammandragande ämnen för att få bort åderbråcken.

Torr hud: Speciellt efter förlossningen kan hormonella förändringar på grund av amning påverka hudens struktur och orsaka torrhet. Lägre nivåer av östrogen under amningsperioden påverkar produktionen av hyaluronsyra, kollagen och elastin i kroppen. 

De låga nivåerna bidrar till ökad transepidermal vattenförlust som kan leda till uttorkning och gör huden flagnande och torr.

Tips för torr hud under amningsperioden! Det bästa sättet att behandla postpartumtorrhet är att investera i en bra fuktighetskräm som innehåller tre komponenter: hudegna fetter (ceramider, kolesterol, squalane), och fuktbindare (tex karbamid, glycerin/erytriol, ektoin) och barriärstärkande ämnen (niacinamid). En bra fuktighetskräm hjälper till att skydda hudbarriären, förhindra transepidermal vattenförlust och bibehålla fukten i huden. 

Striae gravidarum – Stretch marks

Kärt barn har många namn, bristningar, stretch marks eller striae gravidarum. Detta är vanligt och drabbar ca 90% av alla kvinnor under graviditeten. 

Studier visar att främst massage och uppmjukning av huden som kan minska uppkomsten av bristningar. Här fungerar det med olja eller kräm för att massera området. 

Undvikalistan vid graviditet och amning

Eftersom graviditeten är helt styrt av den här finspelande orkestern av hormoner så är det självklart viktigt att inte störa hormonbalansen. Därför bör man vara särskilt försiktig med intag av hormonstörande ämnen.

Vad betyder hormonstörande ämnen?

Enligt kemikalieinspektionen så har ordet följande förklaring: Många viktiga processer i kroppen styrs av hormoner som verkar vid mycket låga halter i kroppen. Hormonstörande ämnen är sådana ämnen som är främmande för kroppen och kan störa kroppens eget hormonsystem. Ämnena kan exempelvis bidra till utveckling av cancer eller påverka ämnesomsättningen, förmågan att få barn och eventuellt barnets utveckling.

Tyvärr så räcker inte dagens system som värderar risker för kemikalier för att upptäcka hur barnets utveckling påverkas, när kvinnan utsätts för olika kemikalieblandningar under graviditet. Det visar en ny studie (SELMA studien) som publicerats i den ansedda tidskriften Science 2.

Fakta om SELMA-studien:

SELMA-studien drivs vid Karlstads universitet och följer cirka 2 300 mor-barn-par från tidig graviditet över förlossning och upp i barnets skolålder. Syftet är att undersöka betydelsen av exponering för hormonstörande kemikalier under tidig fostertid för barnets hälsa och utveckling senare i livet. Studien har bland annat visat samband mellan blandningar av olika kemikalier och barnets könsutveckling, luftvägsbesvär, kognitiv utveckling, tillväxt och kroniska sjukdomar senare i livet.

Lista på kända hormonstörande ämnen som är särskilt viktiga att undvika under en graviditet

Alla hormonstörande ämnen bör undvikas under en graviditet. Tidigare har man fokuserat på miljögifter som riskerar att lagras i vissa fisksorter dvs dioxiner, pcb:er och kvicksilver. 

Numera vet vi att även vissa ämnen i förpackningsmaterial också har hormonstörande egenskaper som exempelvis en del mjukgörare i plaster (ftalater) och bisfenol A som kan finnas i lack som används på insidan av konservburkar.

Även vissa parabener i hudvårdsprodukter och kosmetik ligger på listan för hormonstörande ämnen. Vissa solskyddsprodukter innehåller också UV-filter med känd hormonstörande effekt (se tabell nedan).

Hur mycket av det man smörjer på kommer in i kroppen?

Hur stor koncentration av ämnen som tränger in i huden och vidare ut i kroppen beror på molekylens karaktär och också på molekylens storlek.

Både exempelvis parabener och vissa UV-filter kan uppmätas i urinen som ett mått av upptag från huden till kroppen, där alla har en molekylvikt som är under 300 Dalton.

Vill du veta mer om vilka kemikalier du som gravid bör undvika rekommenderar vi dig att läsa Naturskyddsföreningens lista över farliga kemikalier att undvika som gravid. Listan hittar du här.

Referenser

1. Kerstin Foitzik, Ewan A Langan, R. P. Prolactin and the skin: a dermatological perspective on an ancient pleiotropic peptide hormone. J Invest Dermatol (2009).

2. Svensson K, Tanner E, Gennings C, Lindh C, Kiviranta H, Wikström S, B. C. Prenatal exposures to mixtures of endocrine disrupting chemicals and children’s weight trajectory up to age 5.5 in the SELMA study. Sci Rep. 2021 May 26;11(1)11036. doi 10.1038/s41598-021-89846-5.