Publicerat: 2020-05-25
Väldigt ofta läser vi i olika media nyheter som börjar med ”En vetenskaplig studie har visat att …”. Generellt har vi i Sverige en hög tillit till vetenskapen och de journalisterna som rapporterar om fynden. Men hur resonerar forskarna egentligen? Kan man lita på resultaten av enstaka studier? Är det rimligt att ändra sin kost eller börja ta stora mängder tillskott efter att en ny studie har visat en effekt som vi aldrig hade hörts talas om tidigare? Frågorna är högst aktuella, inte minst nu under Covid-19 pandemin. Enligt PubMed, den litteraturdatabasen som samlar all biomedicinsk forskning över hela världen, har det publicerats ca 13 500 studier om det nya coronaviruset som först upptäcktes för 5 månader sedan. Är inte det både fantastiskt och lite skrämmande?
Här är några råd om hur man kan bedöma kvalitén av en forskningsstudie innan vi agerar.
Associationer är inte detsamma som orsakssamband
Många studier som publiceras är observationsstudier. Man beskriver att vissa fynd sammanfaller (tex. personer som dricker kaffe lever längre) men har inte studerat att en variabel (dricker kaffe) verkligen orsakar en annan (leva längre än de som inte dricker kaffe).
Om man jämför med rökning som vi idag vet orsakar lungcancer så tog det decennier för att bevisa orsakssamband. Forskarna fick visa i reproducerbara experiment att ämnen i cigarettröken påverkar lungvävnaden på ett sätt som orsakar cancer och att skadorna uppkom efter att lungorna hade exponerats för dessa ämnen. Dessutom krävdes det stora retrospektiva studier där man tittade efter dödsorsaker i samband med rökning för hundratusentals människor i medicinska register.
Studiens kvalitet är avgörande
Det finns många typer av studier som skiljer sig i sin trovärdighet. Beskrivningar av enstaka eller några få observationer kan ge upphov till mer forskning men går inte att lita på. Kohortstudier följer stora grupper av människor över tid, som tex vår SweMaMi studie som letar efter associationer mellan bakteriefloran och graviditetskomplikationer. I fallstudier jämför man tex sjukdomsfall med diabetes med friska individer för att leta efter vad som kan vara orsaken till sjukdomen. I tvärsnittsstudier letar man efter korrelationer mellan sjukdomar och exponeringar eller levnadsvanor men kan inte förstå orsakssamband.
I randomiserade fall – kontrollstudier delas studiedeltagarna in i minst två grupper, en får den nya dieten eller läkemedelskandidaten som ska testas, den andra får placebo eller det som är standard i vården. För att undvika fel ska varken försöksdeltagarna eller forskarna veta vem som tillhör vilken grupp. Dessa studier har mycket högre tillförlitlighet. Överlägset högst trovärdighet har systematiska översiktsstudier där många av de randomiserade fall-kontrollstudier sammanfattas. Med hjälp av dessa studier skapas vetenskaplig konsensus och rekommendationer.
Större är bättre
Stora studier har högre chans att spegla sanningen än små, 1 000 studiedeltagare är bättre än 100.
Möss är inte människor
Försöksdjursstudier är viktiga för att de möjliggör detaljerade undersökningar av alla organ och kan testa många fler substanser än studier med människor, inte minst med tanke på biverkningsriskerna som man inte vill utsätta människor för. Men när man läser en rubrik som börjar med ”Studier i möss har visat att Vitamin XYZ skyddar mot virusinfektion…” så ska man vara skeptiskt. Det kommer att ta många år innan vi vet om samma effekt finns i människan.
Statistik misstolkas lätt
När det står att ett fynd är statistiskt signifikant så betyder det att det är osannolikt att fyndet uppkom slumpvist, dvs att det stämmer för populationen och inte är ett tillfälligt resultat. Signifikansen säger dock ingenting om hur stor effekten är och hur relevant den är för frågeställningen. Det låter mycket om 30 procent av de behandlade får mindre förkylningar, men om bara 12 personer ingick i studien så är det bara 4 som hade effekten. I bästa fall kan den studien leda till större studier.
Inte alla studier är relevanta för dig
Vi är alla unika varelser, både när det gäller våra gener och vår sammansättning av mikrober som påverkar vår hälsa. Vi har olika sätt att leva och påverkas olika av läkemedel, matvaror och tillskott. Om en studie med hög kvalitet, signifikanta och klinisk relevanta fynd verkligen är relevant för oss är inte säker. Det finns mycket att vara uppmärksam på, var studiedeltagarna friska eller hade de sjukdomar? Vilken åldersgrupp och vilket kön tillhörde de? Tog de andra mediciner?
Studier är som små pusselbitar som fogas samman till
kunskap, rekommendationer och medicinsk praxis. Om fynden från en studie skulle
ändra på läkarråden skulle behandlingsstrategierna ändras dagligen. Men så är
det naturligtvis inte. Så nästa gång du läser en fet rubrik som börjar med ”En
ny studie visade att…” är det bra att komma ihåg att det behövs mycket kunskap,
tid och erfarenhet för att ändra beslut. Om studien har hög kvalitet och har
upprepats kan resultaten kanske leda till nya matvanor eller sätt att behandla
sjukdomar. Om den är relevant för dig och din familj så kan du fråga din läkare
om fynden är tillräckligt starka för att du ska göra annorlunda val när det
gäller din hälsa.
Häromdagen läste jag att en fransk studie visade att rökare mera sällan drabbades av Covid-19 än icke-rökare. Kan det vara så att rökning skyddar mot att bli smittad? Jag föreslår att vi avvaktar fler studier och belägg innan vi börjar röka.
Akvarell: Ina Schuppe Koistinen
Detta är ett gästinlägg. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.