Publicerat: 2018-03-27
Ryktet har nått mig att ni har varit vakna hela natten för att försöka räkna ut hur mycket socker ekonomikonsulten Stina fick i sig i gårdagens matteläxa. Det var verkligen inte en uppgift för den som ger upp lätt. Här kommer nu äntligen rätt svar.
Först vill jag reda ut en fråga som flera läsare ställt: räknas sockret i riset och pastan? Nej, är svaret. I ris och pasta finns inget tillsatt socker. Den dominerande formen av kolhydrat i dessa livsmedel är stärkelse. Stärkelse byggs av sockerarten glukos, medan socker byggs av glukos och fruktos. Är du nyfiken på varför vi behöver skilja på stärkelse och socker kan du läsa Det sötaste vi har. Nu till Stina.
Hälsokvargen och Magens lille vän är fulla av socker
Hon började ju sin dag med en magstärkande frukost: 2,5 dl av Verums hälsokvarg, 30 gram av Paulúns granola och 2 dl Provivas Magens lille vän (ett bättre namn hade varit Magens söte vän). Här är mängden socker som frukosten innehöll:
De vita sockerbitarna är tillsatt socker och de orangea kommer från juice. WHO räknar socker från juice som fritt socker och menar att vi behöver dra ner även på det. Deras hälsomål är att max 5 procent av alla kalorier ska komma från fritt socker. Med Stinas kaloriintag (2200 kcal) blir det max 9 sockerbitar under en dag. Vi återkommer till hur man räknar ut det, men den gränsen har hon alltså passerat redan vid frukosten. Trots att hon har valt produkter som marknadsförs som hälsosamma.
Under förmiddagen tog Stina ett äpple och en kaffe:
I äpplet finns inget tillsatt socker. Det socker som finns i frukt räknas som naturligt socker och ligger inkapslat i fruktens fibrer. Därmed släpps sockret ut långsammare i blodomloppet.
Under lunchen köpte Stina en sallad på Pressbyrån. Det var inte lätt för er läsare att veta, men i den fanns sweet chilissås och Rhode Islanddressing, som tillsammans innehöll ungefär 1,5 sockerbitar.
Nutriletts produkter är knappast sockersmarta
Stina var nöjd eftersom hon lyckades hålla sig ifrån att köpa en Diam i Pressbyrån. När hungern slog till vid tretiden tog hon istället en bar från Nutrilett. Det var bra att hon gjorde det valet. En liten Diam (28 gram) innehåller cirka 5,6 sockerbitar. Nutriletts bar innehåller bara…
…cirka 4,3 sockerbitar, varav ungefär 0,3 är juicekoncentrat. Men det är inte lätt att veta exakt. Har ni någon gång läst innehållsförteckningen på en sådan bar? Inte?
Det är tur att den i alla fall innehåller 2,2 procent bärbitar och 0,3 procent hallon.
Onaturligt naturgodis
Efter träningen fick Stina en blodsockerdipp. Hon kände sig snurrig när hon handlade mat och köpte (bara) 10 bitar naturgodis.
På hyllan står ”A better choice” och Stina tolkar det som att naturgodiset är bättre än vanligt godis (hon är lika naiv som undertecknad var en gång i tiden). Nötterna och mandlarna som finns i naturgodishyllan är visserligen väldigt mycket bättre än godis, men de sorter som Stina la i sin påse…
…alltså. Hon kunde i princip lika gärna ha köpt dumlekola. Det som marknadsförs som jordgubbar med yoghurt består mestadels av vit choklad och vad som gör naturlakritsen så naturlig är lite svårt att förstå. Första ingrediens är rent socker och andra är vetemjöl.
Till middag åt Stina lax, ris och 0,5 dl teriyakisås. Lax och ris är fritt från tillsatt socker, men hon borde ha läst ingredienslistan på teriyakisåsen.
Socker återfinns på andra plats och den innehåller ungefär dubbelt så mycket socker som en läsk.
Dagsintaget: cirka 50 procent mer än vad som rekommenderas
Har du miniräknaren framme? Låt oss plussa ihop allt detta. Det blir typ…
…30,5 sockerbitar, varav 3,5 kom från juice eller juicekoncentrat.
Enligt Livsmedelsverket får maximalt 10 procent av alla kalorier komma från tillsatt socker. Stina åt nästan 2200 kcal, så hon borde ha hållit sig till 220 kcal socker. Det är går 4 kcal/gram socker och varje sockerbit väger 3 gram. Alltså skulle hon ha ätit max 220/4/3=18,3 sockerbitar. WHO:s hälsomål är som sagt hälften av det. Om Stina kom ner i den sockerkonsumtionen skulle hon i princip slippa karies (nu lagar hon ett litet hål ungefär vart tredje år). Kanske skulle hon också (liksom jag gjorde när jag drog ner på socker och processade kolhydrater) upptäcka att hon inte längre behöver räkna kalorier. När blodsockret ligger stabilt är 15.00 inte längre dygnets farligaste tidpunkt.
Jag tänker att Stina är en rätt vanlig konsument. Så länge som extremt sötade livsmedel får bära olika hälsopåståenden kommer vi aldrig att få ner sockerkonsumtionen. Och fetmaepidemin kommer att fortsätta.
Detta är ett gästinlägg. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.