Våra barns tarmflora – hur vanligt är det med obalans, och vad kan vi göra åt det?

I betalt samarbete med Alba Health

Visste du att barns magar är lite som små trädgårdar? Fulla av liv, i ständig utveckling och – ja – väldigt beroende av vilka frön som sås och hur de får växa. Fast i det här fallet handlar det förstås om mikrober, inte tomater och morötter.

Mikrober är de där pyttesmå bakterierna som lever i oss och på oss. När de flyttar in i tarmen skapar de ett helt ekosystem som kallas tarmflora. Hos vuxna kan tarmfloran ha hunnit växa till sig till en tät och frodig djungel – men vad händer om de viktiga mikroberna aldrig får fäste från allra första början?

Saknas hos 90% av amerikanska spädbarn

2022 visade forskare vid Stanford Medicine att en särskilt viktig tarmbakterie – Bifidobacterium infantis – har försvunnit från tarmen hos över 90% av nyfödda i USA. Denna bakterie är inte vilken mikroorganism som helst – den är expert på att stärka immunförsvaret i det allra tidigaste livet.

Forskarnas oro? Att förlusten av denna viktiga bakterie kan hänga ihop med att allt fler barn och vuxna i västvärlden får problem som hänger ihop med ett överaktivt eller förvirrat immunförsvar – som allergier, astma, eksem och till och med vissa autoimmuna sjukdomar. Men hur kunde det bli så här?

En modern värld, en förändrad tarm

Mycket pekar på att vår moderna livsstil har ändrat spelreglerna för barns tarmflora. Under de senaste generationerna har fler födslar skett med kejsarsnitt, antibiotika används oftare – både före och efter födseln – och allt färre ammar sina barn fullt ut. Dessutom har vi börjat spendera mer tid inomhus, miljöerna är mer sterila och, helt ärligt, har vi kanske blivit lite för bra på att skrubba bort allt som är ”smutsigt”. Allt detta kan göra att viktiga bakterier aldrig får chansen att flytta in.

Här är några av de viktigaste faktorerna som formar ett barns tarmflora:

• Mammans hälsa och livsstil: Vad mamman äter, om hon röker, om hon får antibiotika under graviditeten – allt detta påverkar vilka mikrober som bebisen möter vid födseln.
• Födseln: Föds barnet vaginalt, får det ta del av mammans mikrobiota (hurra!). Vid kejsarsnitt är startpaketet ett annat – ofta mindre varierat.
• Antibiotika: Livräddare när det behövs, men också mikrobiomdödare. Antibiotika kan slå ut både onda och goda bakterier – och skapa obalans i magen.
• Hur barnet matas: Bröstmjölk innehåller prebiotika – mat för de goda bakterierna. Ersättning? Inte riktigt samma sak.
• Fast föda: När barnet börjar äta mer varierat, påverkar det också mikrobiomet. Här kan man lägga en riktigt god grund för framtida tarmhälsa!
• Miljö och exponering: Syskon, husdjur och utelek ger mer mångfald – både i vardagen och i tarmen.
• Läkemedel: Även läkemedel som inte är antibiotika, som syradämpande mediciner, kan påverka mikrobiomet.
• Gener: Vi föds med olika genetiska förutsättningar – och våra gener påverkar hur bra vår kropp trivs med olika bakterier.

De första 1 000 dagarna – ett gyllene fönster

Men nu till de goda nyheterna: mycket går att påverka! De första 1000 dagarna av livet – från graviditet till ungefär två års ålder – är ett magiskt tidsfönster där vi kan göra mycket för att främja barnets tarmhälsa.

Med rätt kunskap och medvetna val kan vi ge våra barns tarmflora de bästa förutsättningarna – och därmed påverka deras välmående långt in i framtiden. Och det är här som vår samarbetspartner Alba Health kommer in i bilden. De hjälper dig nämligen att förstå och optimera ditt barns unikamikrobiom genom ett tarmfloratest. Utifrån testresultaten får du en personlig kostrekommendation – inklusive förslag på specifik probiotika – skräddarsydd efter just ditt barns unika behov. Dessutom ingår rådgivning från en certifierad näringscoach för att guida dig.

Är du nyfiken på att veta mer om ditt barns unika tarmhälsa? Beställ Tarmfloratest för barn 0-12 år här – för en glad mage betyder en stark kropp och en frisk framtid! Läs mer om Alba Health här.