fbpx

#friskmat

Post image

Tack för i år, Almedalen!

Idag lämnar vi ordet till vår formgivare Anna som nu har börjat hämta sig efter sin visit i Visby förra veckan.

Äntligen, min hjärna börjar så smått få ordning på all den information den packades med i förra veckan. För andra året i rad åkte vi till Almedalen med vårt ideella initiativ #friskmat – som föresten under året som gått hunnit bli en ideell förening som du kan bli medlem i här. Årets besök såg ganska annorlunda ut från förra året (då vi arrangerade både mingel och frukostseminarium). Lärdomen vi rookies fick var nämligen att det är själva kontaktskapandet som är vinningen med att vara på plats. Så i år blev det fullt fokus på möten, nätverkande och informationsinsamling.

Inom föreningen Frisk mat jobbar vi just nu huvudsakligen med två saker. Det första är att driva opinion om vikten av näringsrik, god och aptitlig mat i offentlig sektor för att motarbeta livsstilsrelaterade sjukdomar. Om du följer föreningen på instagram har du sett hur flitiga vi har varit på att skriva debattartiklar de senaste nio månaderna. Över 90 artiklar kan vi stolt konstatera att vi fått publicerade. Det andra vi gör är att lägga grunden för att vi ska kunna bygga ett community för de gräsrötter som arbetar med den offentliga maten. Vi drömmer om en plats där skolkockar, undersköterskor, hemtjänstpersonal och köksbiträden – ja alla som på något vis arbetar med skattefinansierad mat – kan samlas och få utbildning, inspiration och dela med sig av sin kunskap till kollegor över hela landet. HJÄLP vilken positiv respons vi fick från storköksbranschen på den idéen i förra veckan! Och så mycket bra och viktig input i arbetet! Vi är så peppade på att jobba vidare! Kan inte skriva tillräckligt många utropstecken!!!

På tisdagsmorgonen höll vi också ett rundabordssamtal tillsammans med Generation Pep med utgångspunkt i PepRapporten 2019 som de släppte tidigare i våras. Frågeställningen vi tog med oss till frukosten på Rosa Gården (tack snälla Projekt MatLust för att vi fick ta upp plats i er trädgård) var “Hur kan samhället hjälpa barn och unga att göra mer hälsosamma val”. Runt bordet samlades en minst sagt kompetent skara skarpa hjärnor. Vi hade riksdagsledamöterna Mats Wiking (S) och Ulrika Jörgensen (M) från socialutskottet, som också är initiativtagare till riksdagens friskvårdsnätverk. Också Mattias Vepsä (S) från utbildningsutskottet anslöt, tillsammans med Anna-Karin Quetel (nutritionist Livsmedelsverket), Kristina Ossmark (marknadschef Martin & Servera), Fredrik Gunmalm (VD Capio närsjukvård), Sofia Knaz (dietist nationellt kompentenscentrum för födoämnesallergier), Sara Jervfors (kostchef Södertälje kommun) och Lina Andersson Fasth (projektledare RISE/Skolmatsakademin).

Så ska vi såklart inte glömma våra kära vänner Carolina Klüft och Malin J-son Höök från Generation Pep.

Kort sammanfattat så fanns stor enighet i att lösningen framför allt ligger i mer kunskap, främst bland föräldrar och pedagoger, men också i att se till att de ohälsosamma valen inte görs tillgängliga barnen. För som Generation Peps rapport visar så vet 98% av barnen vad som är nyttigt, även om det sedan är enbart 2 av 10 som får i sig tillräckligt med frukt och grönt varje dag.

Alla deltagarna i samtalet fick definiera en uppgift till sig själva, något som de kan göra för att bidra till en positiv beteendeförändring. Uppgifterna kommer vi sedan följa upp om ett år. Bland annat valde Anna-Karin från Livsmedelsverket att starta en granskning av landets skolcafeterior och deras utbud. Fredrik på Capio ska jobba med att få ut information om vikten av hälsosam kost från start till föräldrarna till de 65 000 små barn som är listade på deras barnavårdscentraler. Och Mats och Ulrika planerar att under året arrangera ett flertal seminarier i riksdagen för att skapa medvetenhet bland sina riksdagskollegor om det akuta behovet av att lyfta kosten som en del av den preventiva sjukvården.

Rätt coolt va? Nu himlars ska det hända grejer!

Här på bilden ser ni föresten eldsjälarna Catharina och Frida tillsammans med mig. Catharina och Frida är riktiga klippor som jobbar med detta helt ideellt – vad skulle vi vara utan er?!

Ja som sagt, hjärnan har äntligen börjat lugna ner sig efter ett tornadolikt snurrande under tre intensiva dagar i Visby. Detta är bara en liten del av allt det fantastiska vi fick med oss hem, och vi ser så mycket fram emot att omsätta våra nya erfarenheter i praktiskt arbete under hösten.

Men först – lite semester!

Stort tack till projekt MatLust och Europeiska unionens regionala utvecklingsfond för att vi fick ta plats med er i trädgården på Rosa Gården.

Dela

Kommentera

FÖLJ OSS I VÅRA ANDRA HEM:

#friskmat, Podd

Post image

Almedalen, skolan och #friskmat

I veckans avsnitt av Food Pharamcy-podden (#89) hänger vi i Almedalen tillsammans med #friskmat. För andra året i rad är vi på plats och kämpar för bättre mat i den offentliga sektorn (läs mer om förra årets Almedalsvecka här och här). I år deltar Anna, vår eminenta grafiska designer och initiativtagaren till #friskmat, i intensiva samtal kring frågan ”Hur kan vi hjälpa barn att göra hälsosamma val kring kosten?”. Podd-Sebastian med sig frågan ut bland folket i Visby. Vad får han för svar? 

Lyssna här!

Och förresten: Nu är det sommar på riktigt och vi har därför bestämt oss för att vi under några veckor ska hålla ett lite långsammare tempo här på bloggen. Tre inlägg i veckan, tänker vi. Vila är bra! (Det tycker tarmfloran också.)

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, lyssna på podden och handla vår första bok här och kokboken här. Förbeställ vår nya bok, Näringsjägaren, här.

Dela

Kommentera

#friskmat

Post image

Sjuk mat som påbörjat en resa mot att bli Frisk

Idag lämnar vi över ordet till vår kollega Anna:

Idag för ett år sedan skrev jag en text som berättade om hur jag höll mitt livs kärlek i handen då hans hjärta stannade. Då hade det gått ett år på dagen sedan det ögonblick som för evigt förändrade mitt liv. Ett år sedan dagen då hans – Gabriels – hjärta inte orkade längre och han flyttade in i våra hjärtan istället. Där är Gabriel fortfarande odödlig, och där bär jag och vår lille son Sam honom med oss i allt vi gör.

Texten om vår historia fick stor spridning och jag var överväldigad av allt stöd som nådde mig efter dess publicering. Det gav mig mängder med energi att tillsammans med mina kollegor på Food Pharmacy lansera och driva uppropet #sjukmat, som vi berättade om samma dag som publiceringen.

#sjukmat föddes ur en frustration över att vi och många av våra läsare i det vardagliga livet såg hur den offentligt finansierade maten på sjukhus, skolor, förskolor och äldreboenden inte ens nådde upp till de nordiska näringsrekommendationerna (NNR) samtidigt som mer och mer forskning visade att maten är en stor bidragande faktor till varför våra livsstilsrelaterade sjukdomar ökar stadigt. Genom #sjukmat ville vi driva ett upprop för att påverka att skattefinansierad mat ska vara näringsrik. In med fibrer, antioxidanter och vitaminer och ut med raffinerat socker och tomma kolhydrater från de offentliga verksamheterna – att helt enkelt låta kosten få leva upp till sin potential som något både förebyggande och vårdande. Min man Gabriel – som var typ 1-diabetiker – serverades på sjukhuset mat som dröp av socker och tomma kolhydrater. Jag förfasades, och när #sjukmat började sprida sig över landet insåg jag att jag verkligen inte var ensam.  

Första året efter att man förlorat en nära anhörig är en resa och kamp mot massor av negativ energi, där målet är att acceptera sorgen och infoga den som en ny del av sin person. Under det här andra året har den nya delen av mig fått jobba med att rikta om all denna energi till att istället slåss för en positiv förändring i den här väldigt viktiga frågan. Det har varit både terpeutiskt för mig personligen och effektivt för debatten – vi har synts i tidningar, på TV och hörts i radio. Vi har talat i Almedalen och utanför Riksdagen, vi har träffat politiker, pratat med branschrepresentanter och skrivit debattartiklar.

Någonstans ungefär halvvägs genom det gångna året bytte vi också fokus. Med god marginal hade vi passerat de 10 000 namn vi ville ha i ryggen för att kontakta regeringen. Efter ett peppande möte med socialminister Annika Strandhäll bytte vi namn på det hela till #friskmat.

#friskmat syftar till att lyfta lösningen på det problem vi vill belysa med #sjukmat. Inom ramen för det som nu är den ideella föreningen Frisk mat arbetar vi med att få till stånd en höjning av kvalitén på maten inom vård, skola och omsorg. Och därigenom förbättra folkhälsan. I stort genom att lyfta fram att det faktiskt redan idag lagas väldigt bra mat på vissa ställen i offentlig sektor, och därmed borde gå att göra lika bra överallt. Det finns ingen ursäkt för att maten som serveras idag är så pass ojämlik runt om i landet, och att folkhälsan är så olika beroende på socioekonomiska förutsättningar. Vi vill också genom att bygga konkreta verktyg visa att det i praktiken går att laga näringsrikt och gott för precis samma peng som det lagas för idag. Vi arbetar för att lokalisera de områden där vi kan göra störst skillnad. Och för att ge såväl beslutsfattare och de som dagligen jobbar med maten insikt i att den näringsrika maten inte är dyrare än den näringsfattiga – i längden är det faktiskt tvärtom.

Målet med andra året av arbete med #sjukmat och #friskmat är därför att piska på våra beslutfattare att börja arbeta med våra tre förändringsförslag:

  1. Kunskapsutbyte: Att kunskapsutbyte mellan olika offentliga instanser främjas, till exempel genom digitala verktyg. Idag finns det många föredömliga kök runt om i landet vars kunskap bör värnas om och spridas vidare till de som behöver den.
  2. Kontrollfunktion: Att instifta en kontrollfunktion likt den som finns kopplad till livsmedelshygien, men kopplad till matens näringsriktighet. Då säkerställs att den skattefinansierade maten håller hög kvalitet, är jämlik i hela landet och lever upp till NNR, oavsett var man bor.
  3. Lagkrav: Att det liknande skollagen inrättas lagkrav på matens näringsriktighet inom vård och omsorg. All mat som lagas i offentlig regi borde anses lika viktig i lagens mening.

Frisk mat är som nämnt idag en ideell förening, där alla är välkomna att gå med, och drivs som en fristående verksamhet på initiativ av Food Pharmacy. Som i alla föreningar är den beroende av sina medlemmar. Alla kan stötta och bidra till förändringsarbetet. Och håller du med oss om ovan så bli gärna medlem. Då kommer du – förutom information om vårt löpande arbete med vår hjärtefråga – också få tips och råd kring hur du kan hjälpa oss göra skillnad genom att sprida budskapet om vikten av Frisk mat till din omgivning.

Så – gå in på friskmat.se och läs mer om vårt arbete och bidra gärna genom att bli en av oss!

Dela

Kommentera

#friskmat, Press

Post image

Förbättra folkhälsan genom ökade krav på de skattefinansierade måltiderna

Den här texten publicerades igår på Debattsidan i SvD.

Tankeövning – som svensk löper du en risk på 0,000025% att dö i en trafikolycka varje år. Och för att hålla siffran nere investerar samhället enorma resurser. Det är därför häpnadsväckande när man läser att svenska Socialstyrelsen går ut med en varning om att 25% av oss riskerar att dö i förtid på grund av fel kost, men förebyggande insatser lyser med sin frånvaro. Vi kan inte blunda för statistiken längre. Vi frågar oss därför – kan den offentliga måltiden vara ett verktyg för att bekämpa denna utveckling?

Idag, den 14 november, är det världsdiabetesdagen. Varje år sedan 1991 har den stora ökningen av diabetes runt om i hela världen uppmärksammats just idag. Tar man hänsyn till befolkningsökningen har antalet diagnostiserade mer än fördubblats de senaste 40 åren. Sedan den 20 december 2006 är FN en del av initiativet kring denna dag, då man antog en resolution som klassade diabetes som ett hot mot den globala hälsan. Detta är unikt, då det är första gången en sådan utfärdas i koppling till en icke-smittsam sjukdom, och innebär en uppmaning till alla nationer att agera för att bromsa den pandemiska utbredningen av sjukdomen.

85-90% av de ungefär 500 000 svenskar som har diabetes är drabbade av typ 2, den typ som kan bromsas och förbättras av sunda kostvanor och motion, och räknas därför i hög grad som en livsstilsrelaterad sjukdom. Förekomsten av livsstilsrelaterade sjukdomar har generellt ökat kraftigt de senaste åren och prognoserna visar tyvärr att utvecklingen kommer fortsätta i samma riktning. Vår livsstil utgörs av många faktorer så som mat, sömn, stress och motion – men enligt WHO är dålig mat och ett högt blodtryck numera den största riskfaktorn för att dö i förtid i Sverige. Enligt Socialstyrelsen har en fjärdedel av alla svenskar så dåliga matvanor att de riskerar att bli sjuka och dö i förtid. Exempelvis äter bara två av tio svenskar den dagliga mängd frukt och grönt som Livsmedelsverket rekommenderar. Samtidigt kommer det mer och mer forskning som visar att maten vi äter kan förebygga några av våra största folksjukdomar, såsom diabetes typ 2 – sjukdomar som i dag inte bara leder till enormt mycket lidande utan också till stora kostnader, både för den enskilda individen och för samhället.

Ökningen av livsstilssjukdomar är störst i socioekonomiskt utsatta områden, vår hälsa påverkas i större utsträckning än vad de flesta tror av utbildningsnivå, ekonomiska förutsättningar och bostadsort. I många områden med goda socioekonomiska förutsättningar i Stockholm, såsom Danderyd, är man friskare än någonsin, men tar man tunnelbanan därifrån till Vårby Gård har livslängden rasat med 4 år. Tankeövning – hur går detta ihop med att det svenska skattefinansierade sjukvårdssystemet vilar på värderingar om att alla medborgare har rätt till jämlik hälsa?

Samtidigt spenderar vi i Sverige över 8 miljarder av skattebetalarnas pengar om året på råvaror till de 3 miljoner måltider som serveras dagligen i offentlig regi. Det finns också gott om rekommendationer för hur den offentliga måltiden bör utformas, men trots det lever majoriteten av institutionerna inte upp till dessa – och det finns inte heller någon uppföljning eller kontroll av vad våra gemensamma pengar faktiskt spenderas på.

På alldeles för många håll serveras det idag måltider i offentlig regi som bidrar till att höja blodsockret drastiskt. Det medför att kroppen tvingas producera höga mängder insulin för att sänka blodsockret. Detta är inga problem om våra kroppar utsätts för det då och då men när det blir en regel snarare än ett undantag ökar det risken för att drabbas av förstadie till diabetes typ 2, och även andra livsstilsrelaterade sjukdomar.

En av de viktigaste anledningarna till att vi äter fel idag är okunskap. Vi måste därför se möjligheten i att använda den offentliga måltiden som en utbildningsinsats. Genom att höja kvaliteten på de måltider som serveras i offentlig regi är vi övertygade om att vi kan förebygga ohälsa genom att vi skapar ringar på vattnet i form av både direkta och indirekta resultat. Barn som tidigt lär sig att äta nyttigt i skolan tar med sig detta hem till sin familj. Vuxna som serveras bra mat i kontakt med exempelvis vården får referenser på hur man bör äta för att följa de kostråd som bidrar till att hålla oss friska.

Vi måste använda alla tillgängliga resurser för att bromsa den rådande utvecklingen av typ 2 diabetes och andra livsstilsrelaterade sjukdomar om vårt samhälle ska ha råd att bära kostnaden för vården i framtiden. Den offentliga måltiden ser vi som en självklar del i detta arbete. Vi uppmanar regering och landsting att ta vara på all den fantastiska kompetens och de rekommendationer som finns genom att skapa förutsättningar för att de efterlevs. Utöver det föreslår vi tre konkreta åtgärder som kan hjälpa till att höja kvalitén på de offentliga måltiderna:

  1. Att instifta en kontrollfunktion likt den som finns kopplad till livsmedelshygien, men kopplad till matens näringsriktighet. Då säkerställs att den skattefinansierade maten håller hög kvalitet i hela landet, oavsett vart man bor.
  2. Att det liknande skollagen inrättas lagkrav på matens näringsriktighet inom vård och omsorg. All mat som lagas i offentlig regi borde anses lika viktig i lagens mening.
  3. Att kunskapsutbyte mellan olika offentliga instanser främjas, till exempel genom digitala verktyg. Idag finns det många föredömliga kök runt om i landet vars kunskap bör värnas och spridas vidare till de som behöver den.

Tankeövning. När förutsättningarna finns, när frisk mat inte behöver kosta mer och i längden leder till stora samhälleliga besparingar genom en avsevärt bättre folkhälsa. Borde vi då inte kunna kräva en bättre offentlig måltid?

Anna Lindelöw Mannheimer, styrelseordförande i föreningen Frisk mat

Den ideella föreningen Frisk mat är ett initiativ från Food Pharmacy som startades med uppropet #sjukmat i januari 2018. Föreningen arbetar för att den skattefinansierade maten inom vård, skola och omsorg ska vara näringsrik och aptitlig.

Dela

Kommentera

0
0

Du har inga produkter i varukorgen.