fbpx

Maria Berglund Rantén

Post image

Psykologisk ohälsa hos barn och ungdomar

Nu har det varit tyst från mig tillräckligt länge. Jag började skriva ett inlägg om biologisk mångfald men innan jag hann slutföra artikeln pratade jag med min syster Linda i telefon. Vi kom in på ämnet psykisk ohälsa bland barn och ungdomar – detta är något vi diskuterar emellanåt. Hon berättade att hon nyligen läst om en ung kille som begått självmord och lämnat ett avskedsbrev där det stod att han efter lång tids dataspelande kände sig så förskräckligt ensam att han valde att ta sitt eget liv. 

Just psykisk ohälsa bland unga är något jag tar väldigt seriöst då det kan leda till självskadebeteenden eller i värsta fall suicid. Jag tror att alla människor genomgår psykiskt lidande under perioder av sina liv, så i sig är det egentligen inget konstigt. Livet är upp och ner och sorger och kriser är något vi måste hantera och ta oss ur. Men de gånger unga personer inte kan ta sig igenom kriserna och de manifesteras så kan det som sagt gå riktigt illa. Mitt hjärta brister för alla föräldrar, syskon och anhöriga som måste genomgå denna livslånga sorg. Jag väljer således att skriva om psykisk ohälsa bland barn och ungdomar för jag tycker det är något som verkligen måste uppmärksammas mer. 

Generellt har suicidtalen i Sverige minskat de senaste 30 åren, men tyvärr inte bland unga personer. Åldersspannet 15-24 år har ökat och står för ca en tredjedel av alla suiciddödsfall. Förra året var det totalt 162 personer i denna grupp som dog till följd av suicid. Det är ca 3 ungdomar i veckan – en skamligt hög siffra. Tio gånger så många har gjort självmordsförsök. 

Många tonåringar tänker på existentiella frågor och även självmord. Självmordstankar är något som ungdomar mer ofta delar med sig till sina kompisar eller andra vuxna än till sina föräldrar. Killar är mer tysta om sina känslor och stänger dem inne, och det är dubbelt så vanligt att unga män tar sina liv än unga kvinnor. När en vuxen begår självmord är processen oftast ganska långdragen. Hos unga kan ett självmord oftare ske plötsligt, utan förvarning. 

Kopplingen mellan depression, ångest och självmord är stark. I en artikel från Hjärnfonden läser jag att tid som spenderas i ensamhet ökar risken för ångest och oro. Coronatiden har varit speciellt påfrestande. Att må psykiskt dåligt kan innebära allt från stark oro, nedstämdhet, sorg, rädsla, ångest, depression och självmordstankar. Som förälder kan man vara uppmärksam på symptom som irritation, nedstämdhet, nervösitet, sömnproblem, huvudvärk, magont och yrsel. 

Den stora frågan är nu varför det skett en sådan markant ökning i psykisk ohälsa sedan 80-talet? Det finns flera anledningar och jag har nämnt några nedan. Dessa är inte rankade i prioritetsordning.

  • Ökad press från skolan och högre gymnasieintagningar. Presterar man sämre i skolan mår man ofta sämre, men samtidigt är pressen ytterst hög för de som också får bra betyg. Det finns generellt högre krav på utbildning och kompetens för att få ett bra jobb i en tuff arbetsmarknad. 
  • Mobbning är en stor bidragande faktor till suicid. Enligt statistik från NASP (Nationellt Centrum för Suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa) utsätts omkring 50 000 barn och unga varje dag för mobbning. För ca 50 av dessa unga liv trampas livsgnistan sönder och driver dem till att avsluta sina liv. Innan den ’’smarta’’ mobilen kom fick den mobbade individen en paus hemma, men med social media fortsätter mobbningen även online. 
  • Social utfrysning och bortgjordhet ökar risken för psykisk ohälsa. Med mobilen kan utfrysning ske även online. Social ångest påverkar kraftigt livskvalitén och leder ofta till ofrivillig isolering. Tankar som att ta sitt eget liv kan då uppkomma. 
  • Ökad användning av mobiler och sociala medier. Det är många studier och psykologer som menar att en ständig uppkoppling på sociala medier har ökat depression bland tonåringar med mer än 50%. Den svenska hjärnforskaren Sissela Nutley förklarar hur unga påverkas betydligt gravare av sociala medier och blir negativt påverkade av jämförelser. Sociala medier är ett mätverktyg för bekräftelse och ungdomar (och många vuxna) lägger ut valda bilder på sig själva där de vill visa upp något fint, coolt eller snyggt. Jakten på likes bekräftar dig och bristen på likes påverkar våra psyken och vår självkänsla. Nutley förklarar att sociala medier är högst beroendeframkallande och att vissa ungdomar tillbringar 6-9 timmar på mobilen varje dag – något som påverkar hjärnans utveckling och hjärnkemi. Hon påminner att varje timme som används till skärmar är tid borta från något annat, så som träning, människorelationer, en hobby eller sömn. 
  • Vikten av sömn. Frekvent användning av mobilen och sociala medier gör att unga får mindre sömn. En tonåring behöver ganska mycket sömn och förlorar därmed många sömntimmar om inte mobilen kontrolleras. Barn som är 9-12 år behöver runt 9-12 timmar sömn per natt och tonåringar 13-18 år bör få mellan 8-10 timmars sömn (mer under puberteten). Tyvärr får merparten av barn/tonåringar för lite sömn under skolveckan och får svårt att fokusera och må bra. Jag tror nog de flesta kan relatera till hur man mår efter en tid av för lite sömn. Jag blir i alla fall på ganska dåligt humör… I klinik pratar jag mycket om digital detox och vikten av att lägga bort mobil och andra skärmar 1-2 timmar innan man ska sova. Förutom att det är nödvändigt med tillräckligt med sömn är det också viktigt att ha rätt dygnsrytm. Detta pratade jag med Food Pharmacy om i våras
  • Brustna kärleksrelationer kan leda till extrem psykisk utmattning, förtvivlan och sömnlöshet och i allvarliga fall kan detta leda till suicid. Jag fick höra av en klient att de kände en tonårsflicka som valde att ta sitt liv när pojkvännen gjorde slut. Jag har svårt att släppa detta även om jag inte kände henne. Tänkt om hon hade kunnat få hjälp i tid och prata med någon och få perspektiv till situationen. Då kanske denna tragedi kunnat undvikas. 
  • Den tuffa manliga könsbilden och machokulturen i samhället påverkar pojkar och unga män till att tyvärr inte vilja dela med sig av sina känslor. Att prata känslor och visa sig sårbar är för tjejer… Att stänga inne negativa känslor kan bidra till att små frön får grokraft. Som mamma till en son som tenderar vara en ’’mussla’’ så är det av extra stor vikt att visa intresse. Det blir lätt irriterande om jag bombarderar honom med frågor direkt när han kommer hem från skolan så jag väntar tills det gått några timmar och vi äter middag. När hungern lagt sig frågar jag hur han mår (och min dotter såklart men hon pratar mer självmant), om något bra eller dåligt inträffat i skolan, om någon varit taskig mot någon idag, om något fick något honom att skratta, och så ber jag honom berätta om något intressant han lärt sig. Att få igång diskussioner om allt möjligt tycker jag är viktigt ty då väcks lusten att även dela med sig om känslor. Jag tror att det är viktigt att man som förälder/vårdnadshavare är involverad i sitt barns (känslo)liv. Åtminstone är detta viktigt för mig som mamma. 
  • Ökat spelberoende och substansberoende. Psykisk samsjuklighet i form av depression, drogproblem och alkoholintag innebär högre suicidrisk. Forskargrupper över hela världen har fått upp ögonen för hur dataspelande kan leda till aggressivt beteende och ju mer våldsamt ett dataspel är och ju längre man spelar, desto större är risken för psykisk ohälsa. Jag diskuterar ofta dataspelande med mina tonårsklienter. 
  • ADHD ökar risken för suicid. Unga med ADHD kan snabbt slungas in i självmordstankar och på grund av högre impulsivitet snabbare agera på sina tankar. En hel del föräldrar tar med sig sina barn med ADHD till mig och det finns mycket man kan göra för att hjälpa dem. Nu vill jag inte att denna artikel ska handla om kost men i korthet har flera internationella studier visat att konsumtion av socker, artificiellt socker och kemiska tillsatser/färgämnen i mat, samt näringsbrister och allergier/överkänsligheter (gluten, soja och mejeri är vanliga) kan leda till ADHD (och ADD). Ät en ren kost som mestadels består av grönsaker och frukt, icke processat animaliskt protein (kött, fisk, skaldjur, fågel, vilt), rotfrukter och glutenfria spannmål. Balansera blodsockret genom att konsumera tillräckligt med protein, fett och fiber varje frukost, lunch och middag. MEN (med stora bokstäver) – även när man har lagt om kosten, läkt slemhinnor och dämpat inflammationer slår man oftast i ett glastak. Enligt min kliniska erfarenhet är andra komponenter också väldigt viktiga: sluta helt eller begränsa dataspel, få ordning på sömnen och börja träna regelbundet.

Det bästa vore om vi helt och hållet kunde förebygga psykisk ohälsa. Visa genuint intresse i ditt barns liv, skratta och ha roligt med dina barn och var uppmärksam på ”konstiga” förändringar och vanor som våra unga lägger sig till med. Jag lever efter mottot ”ramar och kramar”. Prata med ditt och andras barn, men gå försiktigt fram. Barn och ungdomar får ofta höra att de ska ”prata med en vuxen” – samtidigt går en del vuxna på alldeles för hårt när ett misstag har begåtts utan att samtidigt ge en chans till förlåtelse eller möjlighet att rätta till misstaget. Detta kan addera enorm stress och förödmjukelse för unga människor som ännu inte har lärt sig att hantera och processa stress. Det viktiga löftet om att vuxna kan lösa problem och ge perspektiv undermineras därmed på ett farligt sätt. Det gäller att få ett perspektiv på situationen de befinner sig i. 

Om du akut mår psykiskt dåligt – ring 112. 

Det finns många ställen där man kan söka hjälp, bland annat BUP, BRIS, Självmordslinjen, kuling.nu, tjejjouren.se, killfrågor.se, Jourhavande präster (112), Kyrkans SOS mm. Läs mer på https://www.umo.se/att-ta-hjalp/hit-kan-du-ringa-maila-eller-chatta/hjalp-om-du-mar-daligt/.

Detta är ett gästinlägg. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.

Dela

Kommentera

Mer från Maria Berglund Rantén

0
0

Du har inga produkter i varukorgen.