I samband med att vi skriver vår bok har det blivit en hel del bläddring på bloggen och, inte minst, bland professor Stigs krönikor. Förrförra veckan publicerade vi Stigs allra första krönika där han berättade att de flesta sjukdomar grundar sig i något som kallas för kronisk inflammation, och i krönikan som kommer några stycken längre ner så förklarar Stig vad tusan han menar med det.

Krönikan handlar bland annat om att det är matens grad av raffinering som avgör var den tas upp av kroppen – redan i tunntarmen eller 3-4 timmar senare i grovtarmen? Ju längre maten får stanna i tarmen desto bättre, och allra bäst är förstås om den når hela vägen ner till grovtarmen och kan ge näring åt våra goda tarmbakterierna.

Problemet är bara att mat som behandlats industriellt, antingen av livsmedelsindustrin eller hemma i det egna köket när du t ex grillar eller steker den, är så bearbetad att den tas upp redan högt upp i tunntarmen. Oraffinerad mat däremot – ja du vet råa frukter och grönsaker och sånt där – är så svårsmält att den till sin huvuddel transporteras de där 3-4 timmarna som det tar att komma ner till grovtarmen, och väl på plats kan den ge näring till de goda tarmbakterierna, se till att de förökar sig, knuffa undan de elaka bakterier som bara skapar inflammation och dålig stämning i tarmen, stärka immunförsvaret, frisätta alla nyttigheterna i grönisarna och tillföra kroppen energi i lugn och ro.

Ja, det här var ett försök att försöka förklara varför det är så bra att äta mycket rått och grönt. Men helt ärligt beskriver Stig det ännu bättre i sin krönika som du hittar här.