Publicerat: 2024-02-29
Del 4 av 4 i vår serie om vardagsberoenden
Den här delen i vår serie om vardagsberoenden handlar om sockerberoende.
I del 1 fick du lära dig om vad som kan räknas som vardagsberoenden och i del 2 kunde du läsa om vad som händer när vi överanvänder saker som i grunden inte behöver vara skadliga. Del 3 handlar om jakten på belöning, den kidnappade hjärnan och att många av oss har blivit konsumenter i våra egna liv.
Socker och beroendeframkallande mat kör över mättnadssignaler
Evolutionen drivs av överlevnad och förmågan att få avkomma för att arten ska leva vidare. Därför är vårt driv efter att hitta, och äta mat, mycket starkt. Vi äter när vi kan, och vi har en försmak för livsmedel som innehåller mycket energi, eftersom det historiskt var viktigt att lagra energi när vi kunde för att undvika svält under kärvare tider. Att utveckla begär efter mer av det som får oss att må bra i stunden, som viss mat, är en normal reaktion av vår stenåldershjärna som är utvecklad just för att göra detta. Det är alltså inte fel på dig när suget uppstår, utan din hjärna har blivit kidnappad.
När vi levde på savannen fanns det endast mycket små mängder av mat som vi människor upplevde som extra goda som socker, salt, snabba kolhydrater, mjölkprodukter och bröd.
Socker, industrioljor och bröd har blivit mycket billiga råvaror. De maxar vårt belöningssystem och sätter det ur spel. Kombinationen fett, socker och kolhydrater ger ett kraftigt påslag av bland annat dopamin i hjärnan och upplevs därför som en välsmaklig kombination. I processad mat finns det också ofta smakförhöjare (salt, socker, sötningsmedel m.m.).
Vi är helt enkelt inte anpassade för att äta så god mat som vi idag äter vid nästan varje måltid och att ha denna maten så lättillgänglig. När vi äter välsmaklig mat vill vi ha mer och de vanliga mättnadssignalerna räcker inte alltid för att få oss att sluta äta. Fundera – behöver verkligen varje måltid vara en explosion för smaksinnet? Om maten tillåts vara lite tråkig ibland är det lättare för våra naturliga mättnadssignaler att kicka in.
Socker orsakar en loop som förstärker sig själv; ju mer vi äter, desto mer vill vi ha. Socker driver alltså på vårt sockersug ännu mer, så även om suget dövas för stunden så kommer det tillbaka igen med råge.
Studier visar att välsmaklig mat kan orsaka förändringar i hjärnan hos möss på bara två veckor som leder till matberoende hos mössen. Det har debatterats om mat- och sockerberoende är ett verkligt fenomen, men många upplever att deras förhållande till mat och socker bäst beskrivs som ett beroende. Många forskare är av samma åsikt.
Tips om du vill leva sockerfritt en period
Prova att hålla dig undan den hypervälsmakliga maten en period, så kan dina smaklökar normaliseras och riktig mat kan börja smaka mycket bättre.
För den som lever med sockerberoende kan en lågkolhydratkost vara svaret. Det utesluter då allt socker och snabba kolhydrater som kan trigga igång ett sug. Sådana kolhydrater finns till exempel i tropiska frukter, pasta, bröd, vitt ris och potatis. Istället äter du mycket fett och protein som ger starka och stabila mättnadssignaler. En lågkolhydratkost kan ge jämn energi över dagen och du undviker sockertoppar och sockerdippar. Få dina vitaminer och mineraler från grönsaker och bär snarare än sockerrik frukt som banan.
Ha alltid ett hälsosamt snack redo med dig och äta när suget sätter in. Det kan t.ex. vara nötter, ett kokt ägg, avokado eller oliver i smidiga portionspåsar eller burkar.
Håll ut en period så kommer du snart uppleva hur det känns att vara sockerfri. Saker du inte trodde var söta kan börja smaka sött som morötter, mjölk och riktigt mörk choklad. Är du intresserad av att prova kan du söka på lågkolhydratkost eller LCHF på nätet. Se i så fall till att äta en variant av lågkolhydratkost som innehåller mycket grönsaker.
I den här artikelserien har vi gått igenom vad som menas menas med vardagsberoenden, vad som händer när vi överanvänder saker som i grunden inte behöver vara skadliga, vår jakt på belöning, den kidnappade hjärnan och att vi är konsumenter i våra egna liv, samt vad man kan göra om man upplever att man är sockerberoende. Fundera gärna på om du har några vardagsberoenden och hur de i så fall påverkar ditt liv. Vi hoppas att du fått kunskap och inspiration att minska dina eventuella vardagsberoenden för att nå dina hälsomål.
Om du lider av substansberoende såsom läkemedel, droger, alkohol eller rökning, kontakta vården eller en beroendeexpert för hjälp. Sök även professionell hjälp om du lider av svårt spelberoende.