Följetong om soja – del 2.

Bör vi undvika att äta soja? Påverkar den hormonbalansen negativt? Eller är det precis tvärtom? Är fermenterad soja bättre än icke-fermenterad? Bidrar man till skövling av regnskog om man äter den? Och hur är det med GMO? Varmt välkommen till del 2 i vår följetong om … ja, exakt: soja.

Vår käre praktikant Sebastian som pluggar till kostrådgivare har gjort det igen – ställt smarta frågor om soja till Anki Sundin, nutritionist och näringsfysiolog. Och precis som förra gången så handlar det här samtalet om själva sojabönan och produkter som framställs av den, till exempel sojasås, tofu och sojamjölk.

– Har sojan en negativ inverkan på hormonbalansen hos gravida kvinnor?

– Nej, absolut inte. Under förutsättning att vi pratar om konsumtion i rimliga portionsmängder och friska kvinnor utan sköldkörtelbesvär

– I soja finns det fytinsyra. Som jag har förstått det så hämmar den upptaget av mineraler. Är det något vi bör bry oss om?

– Den upptagshämmande effekten behöver vi bara ta hänsyn till om vi redan har låga järnvärden. Om du vet med dig att du har låga värden, så är det bra att tänka på vad du kombinerar med vad i din kost. Då kanske du alltså inte ska kombinera framför allt vegetabiliska, järnrika livsmedel som t.ex. en böngryta med livsmedel som innehåller mycket fytinsyra, eftersom du behöver hjälpa kroppen att ta upp så mycket järn som möjligt.

– Fungerar fytinsyra som en antioxidant?

– Ja.

– Är soja dåligt för sköldkörteln?

– Jag skulle i dagsläget inte vilja sälla mig till den gruppen som säger att det skulle vara dåligt för en frisk sköldkörtel. Däremot bör människor som lider av nedsatt produktion av sköldkörtelhormoner vara uppmärksamma på sitt sojaintag. Det finns nämligen en interaktion mellan sojaprotein och läkemedlet levaxin som används vid för låg sköldkörtelfunktion. Så i det fallet kan det finnas anledning att vara uppmärksam om man äter sojarika livsmedel (se: https://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Lakemedel-A-O/Levaxin). Men jag vill verkligen poängtera att det inte är farligt för de som inte har låga sköldkörtelnivåer att äta soja.

– Stämmer det att ett högt intag av soja kan öka behovet av jod, eftersom isoflavonerna (en typ av fytoöstrogen) i sojan binder jod och därmed hämmar produktionen av tyreoideahormon (som reglerar ämnesomsättningen)?

– Ja, det är en förslagen mekanism. Men det som ligger bakom just interaktionen mellan levaxin och soja är att soja minskar upptaget av levaxin i tarmen.

– Men behöver vi se till att få i oss mer jod om vi äter mycket soja?

– Det finns inga allmänna näringsrekommendationer som stimulerar det och jag har just nu svårt att se att en normalkonsumtion av soja skulle öka behovet i så måtto att vi behöver vara extra noga med jodintaget. Men en föreslagen mekanism för interaktion mellan soja och jod är att fytoöstrogenerna i soja binder till sig jod och hindrar upptaget. Jod behövs för produktionen av skölskörtelhormoner och en fråga i förlängningen av det resonemanget blir alltså om den som äter soja som stapelvara skulle behöva kompensera för det genom att äta mer jod också. Men hur mycket soja som i så fall skulle kräva extra jod, och hur mycket extra jod det i sin tur skulle handla om är oklart.

– Jag uppfattar det som att du generellt sett inte är motståndare till soja, så länge vi pratar om normal konsumtion. Stämmer det?

– Ja. Jag är absolut inte motståndare till soja som livsmedel till normalpopulationen. Men jag ifrågasätter den enorma produktionen som går till djurfoder, ur ett etiskt- och hållbarhetsperspektiv.

Och med det tackar vi Sebastian för denna intervju och ser emot fler framöver! Fortsättning följer.

Del 1 i vår följetong om soja:

Ny följetong om soja.

Följ oss gärna på Facebook och Instagram, och handla vår bok här.