Publicerat: 2020-03-24
Idag presenterar vi del två av två i artikelserien om den föredömliga skolmaten på Myrsjöskolan i Saltsjö-Boo, Nacka, och hur Nacka kommun arbetar övergripande med skolmaten. I den första delen, som publicerades här, intervjuades Myrsjöskolans kökschef Sofia Grünberger. Idag har turen kommit till Nacka kommuns kostkonsult Helena Pettersson som berättar om sitt arbete.
Nacka kommun har flera mätbara mål när det kommer till skolmaten. De har exempelvis som mål att år 2020 ha 50 procent ekologisk mat i de upphandlade avtalen för skolmaten, idag ligger man på 32 procent. Det finns även ett mål för närproducerad mat, att år 2020 ska 80 procent av maten i kommunens verksamheter vara närproducerad (svensk) för kött, fågel, mejeri och ägg (från djur som är födda, uppfödda och slaktade i Sverige).
Helena Pettersson arbetar sedan 2016 i en konsultativ roll på deltid gentemot verksamheterna och erbjuder stöd kring måltidsfrågor. Det innebär att svara på frågor från förskolor, skolor och seniorcenter, både från måltidspersonalen och andra yrkesgrupper på verksamheterna. Hon samordnar även två nätverksträffar per termin samt utbildningar för måltidspersonalen.
Att förvalta kommunens livsmedelsavtal ingår också i rollen. I det arbetet ingår uppföljningsmöten med leverantörerna, att arbeta med sortimentet, tillägg med mera, information till livsmedelsbeställare samt uppföljning av inköpsstatistik. All planering av maten sker ute på verksamheterna.
Helena Pettersson
Hur ser kontakten mellan dig och matlagarna ute i storköken ut?
– Jag träffar en stor del av matlagarna fyra till sju gånger per termin på nätverksträffar, utbildningar, med mera. Jag tar även kontakt med enheterna för att bolla tankar om bland annat kompetensutveckling. De kontaktar mig vid frågor, synpunkter eller önskemål. Det kan till exempel vara önskemål på tilläggsprodukt till anbudet eller behov av kompetensutveckling, säger Helena.
Helena ordnar inspirationstillfällen eller utbildningar två till fyra gånger per termin, för kommunens matlagare i storkök.
Vilka kostrekommendationer och riktlinjer arbetar du efter?
– Jag arbetar efter Livsmedelsverkets rekommendationer “Bra måltider i förskolan, skolan och äldreomsorgen”. Nacka tog fram ett vägledningsdokument för förskole- och skolmåltiderna innan jag påbörjade mitt uppdrag som jag också arbetar efter. Dokumentet utgår från Livsmedelsverkets rekommendationer.
Vad har Nacka kommun för vision för skolmåltiderna framåt sett?
– Nacka kommun arbetar för att erbjuda bra måltider ur ett helhetsperspektiv, där alla delar från Livsmedelsverkets måltidspussel är med. Maten ska vara näringsriktig, säker, god, hållbar, trivsam och integrerad.
Helena berättar att Nacka kommun har ambitiösa miljömål på livsmedelsområdet. Andelen ekologisk mat i kommunens verksamheter ska uppgå till 75 procent år 2030. När det kommer till närproducerad (svensk) mat i kommunens verksamheter inom varugrupperna kött, fågel, mejeri och ägg (från djur som är födda, uppfödda och slaktade i Sverige), ska man år 2030 ha nått 90 procent. Kommunen har även ett mål för klimatpåverkan, där man 2030 ska ligga på 1,1 kg CO2e/kg mat.Hur följer ni upp på den mat som serveras i kommunens skolor?
– Verksamheterna själva ansvarar för att följa upp maten som serveras, samt sina inköp. Skolorna använder SkolmatSverige som uppföljningsverktyg över näringsriktigheten. Kommunen erbjuder tillfällen att tillsammans besvara enkäten samt tolka resultaten och diskutera förslag på förbättringar för de som är i behov av stöd.
Vad gäller uppföljning av inköp används ett annat system.
– Vi har uppföljningssystemet “Hantera Livs” i kommunen där det går att följa livsmedelsinköp på enhetsnivå och verksamheter kan få automatiska utskick varje månad med senaste statistiken. I statistiken kan bla ekoinköp, matens jämförelsepris,anbudstrohet, andelen inköpta råvaror mm följas upp.
Arbetar du på något sätt med Agenda 2030 i ditt arbete, i så fall hur?
– Det senaste årets utbildningar för måltidspersonalen har haft ett stort hållbarhetsfokus, från seminarier med föreläsningar av bland annat KRAV, WWF, en vegokock till matlagningsworkshops med måltidspersonalen med tema vegetarisk matlagning. Vi har kört en intern matlagningsworkshop, ledd av några kockar i kommunen, som vi kommer arrangera igen eftersom den var så uppskattad. Matsvinn, matens klimatpåverkan och mervärden med ekologiska livsmedel har avhandlats. Agenda 2030 ligger i bakgrunden där.
Träffas ni i kommunen som arbetar med matlagning i den offentliga miljön?
– Vi träffas på nätverksträffar två gånger per termin där vi går igenom nyheter, till exempel nya eller uppdaterade rekommendationer från Livsmedelsverket, nya branschriktlinjer från SKL kring säker mat samt information från inköp, och välfärd skola. Det kan också vara information från våra leverantörer. Nätverksträffarna brukar ha olika teman, som till exempel specialkost, matsvinn, måltidspedagogik med mera.
Myrsjöskolan i Saltsjö-Boo är ett gott exempel på skola som under de senaste åren genomgått stora förändringar av skolmaten till att servera bland annat mycket mer grönsaker, lagat från grunden, och som gjort utbudet i skolcafeterian sockerfritt. Hur ser du på deras arbete?
– Jag ser mycket positivt på det men jag har inte varit inblandad i deras fantastiska arbete. Jag brukar be verksamheter som arbetar bra att berätta om det på nätverksträffar för att sprida kunskap och inspirera andra. Sofia Grünberger är en av de som var med och planerade och ledde matlagningsworkshopen, som kommer arrangeras fler gånger.
Har du tips på någon förskola, skola, sjukhus eller äldreboende som lagar näringsrik och aptitlig mat, hör gärna av dig till oss på info@friskmat.se med ditt tips!
Detta är ett gästinlägg. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.