Alzheimers och Parkinsons

Då var det dags för hjärninlägg nummer två. Denna gång går jag mer in på djupet med de två vanligaste neurodegenerativa sjukdomarna, Alzheimers och Parkinson, samt nämner även lite om Lewykroppdemens som är relativt likt Parkinsons.

Jag kommer belysa de vanligaste symptomen vid fullgången sjukdom och även diffusa pre-neurologiska symptom man kan hålla koll på för att tidigt kunna ingripa och göra förändringar i sin kost och livsstil. För er som läste mitt första inlägg spenderade jag flera dagar på att gå en ny kurs inom Kognitiv nedsättning & Demens för att få den absolut senaste forskningen på vad som triggar och vad som kan hjälpa. 

Jag tänkte dyka rakt in i sjukdomsprocesserna och enkelt förklara skillnaderna mellan Alzheimers och Parkinsons. Om vi börjar med likheterna i neurodegenerativ sjukdom (NDS) så finns det fria radikaler i hjärnan, neuroinflammation, proteiner/strukturer som klumpar ihop sig, utrensning av sjuka celler och proteiner som fallerar, dysfunktionella synapser och skadade nervceller/nervvävnad. Allt detta (och mycket mer) leder till neurologiska strukturförändringar och således förlorad funktion i motor, sensor och kognitiva delar av hjärnan, nervsystemet och tarmen (dvs i CNS och ENS (nervsystemet i tarmen) som jag skrev om i förra inlägget.

Alzheimers

Alzheimers är den vanligaste typen av demens där ohälsosamma proteiner ansamlas i hjärnan och signalsubstansen acetylkolin minskar. Proteinerna beta-amyloid bildar plack och tau bildar nystan vilket leder till dysfunktionell neuronfunktion, onormal synaptisk transmission, neuroinflammation och till slut neurondöd. I en frisk hjärna städas ohälsosamma proteiner bort men hos en person med Alzheimers så fungerar inte denna städning utan nivåer byggs upp över åren. De vanligaste symptomen hos personer med Alzheimers är just minnesproblem där långtidsminnet försvinner, nedsatt exekutiv funktion (förmågan att kunna sålla, prioritera och planera samt hämma dåligt beteende), visuospatiala svårigheter, försämrad kontroll på muskler och samordna rörelser, svårighet att prata och känna igen personer och föremål. Här vill man helt enkelt INTE hamna! Mediciner som tar bort plack har visat sig fungera väldigt dåligt och gör personen oftast värre. Placken är troligtvis där för att skydda så tas den bort kraschar personen i sin sjukdom. 

Istället för att behandla på ett monovariabla sätt borde man inte också inkludera ett mer multivariabelt tillvägagångsätt samt uppmärksamma tidiga symptom för att kunna förebygga? Denna filosofi lever jag efter. Jag berättade i förra inlägget om min lätt vilda barndom och sex stycken fullskaliga hjärnskakningar. Jag är livrädd att jag åsamkat mig hjärnskador som jag en dag får sota för. Samtidigt sa jag också att min hjärna funkar sjukt mycket bättre nu jämfört med hur den fungerade när jag var runt 30. Jag har koll på forskning och studier visar att riskfaktorer för demens påverkas av följande; personer med APOE4 genen har upp mot fem gånger större risk att utveckla Alzheimers, högt homocystein, anemi & lågt B12 (dessa värden kan testas i blod så kontakta gärna oss om ni vill ha hjälp med blodprov), blodkärlsproblematik, för högt och för lågt blodtryck, fetma & diabetes (främst vaskulär demens), lungproblem, patogener (infektioner), dysbios (obalans i tarmfloran), föroreningar, rökning & gifter, inflammatorisk kost, långvariga sömnproblem & sömnapné, kognitiv & fysisk inaktivitet, huvudskador & hjärnskakningar bidrar alla till neurodegenerering och inflammatoriska processer i hjärnan. Jag hoppas att ni inser att det inte finns EN anledning, riskfaktor och grundorsak till Alzheimers (eller annan NDS för den delen) så därför fungerar monovariabel behandling dåligt. 

Att få Alzheimers är inget man önskar så det bästa är att tidigt identifiera diffusa symptom som smyger sig på. Dessa kan i vissa fall starta 20 plus år innan diagnos så det gäller att vara uppmärksam och koppla samman dem. Försämrat korttidsminne (var har jag lagt mina nycklar/plånbok?), sämre exekutiv förmåga och multitasking. Koncentrations- och orienteringssvårigheter (till en början främst vid stressfulla situationer). Personlighets- och humörförändring, förvirring och apati. Depressiva symptom är vanligt som hälften av alla med Alzheimers lider av under många år/årtionden innan sjukdomen tillslut bryter ut.

Parkinsons

Parkinsons är den vanligaste neurodegerativa rörelsesjukdomen. En liknande story med neuroinflammation och ohälsosamma proteiner som klumpar ihop i hjärnan och stör neuroner. Denna gång är det signalsubstansen dopamin som ryker och sjukdomen är vanligare hos män. I Parkinsons är det främst bildandet av Lewykroppar, ibland kallat Parkinsonsproteinet som byggs upp och kan orsaka symptom. Typiska symptom för Parkinsons är förstelning där personen lider av långsamma muskelrörelser som tex armsving, blinkningar, framåtlutande stel gång och svårighet att resa sig. Stelt ansiktet med utslätad mimik kallat maskansikte är ett annat vanligt symptom. Skakningar (tremor) är ett typiskt kännetecken för Parkinsons som nog många känner igen och har kanske sett hos äldre. Andra symptom är svårighet att skriva, heshet, monoton eller försvagad röst, sömnproblem och förstoppning. Hit vill man heller INTE komma!

Även med Parkinsons kan man kolla efter tidiga tecken, dvs pre-motor symptom, långt innan de neurologiska symptomen visar sig. Dysfagi, dvs svårighet att svälja, är något som personer med Lewykroppar ofta lider av. Kanske är det så att din röst förändrats eller du är kroniskt hes? Eventuellt har du märkt att luktsinnet försämrats (hyposomi) och inte kommer tillbaka? Dofterna som är mest implicerade i studier är kaffe, anis och pepparmint och detta är något jag testar i min klinik. Andra väldigt tidiga symptom är depression/oro, sömnproblem, sämre minne, tankeverksamhet och process av problem/uppgifter, orientering, förvirring, smärtor, trötthet och personlighetsförändringar. Förstoppning är ytterligare en ledtråd vilket jag kort skrev om i inlägget Förstoppning och idealkorvar.

I en studie där män följdes under 24 år såg forskarna att personer som utvecklade Parkinsons hade en nästan tre gånger ökad frekvens av förstoppning. Tarmen eller ditt ENS påverkas ibland årtionden innan symptom i hjärnan utvecklas. Forskarna kunde också dra slutsatsen att risken för att utveckla Parkinsons minskade i takt med att regelbundna avföringar ökade. Jag citerar doktor och professor Michael Gershon från Columbia University, NY:

’’What that observation could suggest is that the reason these people are constipated is that they’ve already got Parkinson’s disease and that it’s showing up in the gut before it’s showing up in the brain’’

Det är såklart inte bra att det utvecklas Lewykroppar i varken tarmen eller hjärnan men gud så coolt att forskningen kommit så här långt! Nu behöver vi inte längre vänta på att sjukdomen gått så långt man knappt kan göra något åt den. Nu kan vi djupdyka rakt in i tarmfloran och de fyra ’’F’’n – färg, form, fasthet och frekvens. 

Lewykroppsdemens (LBD) är en underprioriterad och mindre uppmärksam typ av demens som också mest drabbar män. Forskningen slår ofta ihop LBD och Parkinsons till en och samma grupp för det är liknande förlopp i hjärnan och båda påverkar dopaminet. Man kan nästan säga att det är som ett förstadie till Parkinsons och även Alzheimers. De vanligaste symptomen som mellan 75-90% av Lewykroppsdementa lider av är; stelhet i kroppen och händer, förlust av armsving, maskansikte, förstoppning, förlorat luktsinne och eventuellt skakningar.

Det finns en del kärnkriterier som skiljer LBD mot Parkinsons. Den ena är synhallucinationer. Personen i fråga ser saker/personer/djur/färger som inte finns och är ofta medvetna om att denna synvilla och döljer/säger inget till sina medmänniskor. Synhallucinationer är ett symptom som kan finnas långt innan en diagnos, oftast 5-10 år men ibland så länge som 20-30 år tidigare. En annan stor skillnad är att Lewykroppsdementa ofta har en väldigt störd REM sömn med utagerande drömmar, fäktar, skriker och kan skada sin partner. Störd och vild sömn startar oftast 5-10 år innan LBD fastställs. Ett annat kärnsymptom är fluktuerande uppmärksamhet och vakenhet. Man varierar mellan att vara pigg och alert (som förr i tanken) till förvirrad och trött och dessa episoder kan vara i några minuter till dagar.

Jag kan tänka mig att en del av er som läst detta inlägg känner sig nertyngda. Kanske känner ni igen er själva? Eller kanske tänker ni på en kär vän eller familjemedlem som ni vet lider av vissa symptom? Oavsett så är meningen inte att skrämma utan jag vill upplysa om hur vanligt det är att personer lider av NDS och varför vi inte vill hamna i detta läge. Samtidigt finns det mycket vi kan göra genom att tidigt identifiera pre-motor och pre-neurologiska symptom innan man hamnar i en sjukdom som tyvärr inte har ett positivt utfall. I sista delen kommer jag gå igenom vad forskning visar hur funktions- och livsstilssmedicin kan hjälpa med tidig kognitiv nedsättning.  

Alla Nordic Wellth näringsterapeuter jobbar efter samma modell. Vi har utvecklat välarbetade riktlinjer för att alla konsultationer ska hålla samma höga standard, oavsett vilken terapeut du går till. Förutom gedigna utbildningar från England blir alla terapeuter coachade av mig för att vårt tänk i konsultationsprocessen ska vara homogent. Det här sättet att arbeta på har varit väldigt framgångsrik för våra klienter. 

Hos oss är du i goda händer oavsett var i landet du bor.

Live well, be well!

Maria

Detta är ett gästinlägg. Eventuella åsikter som uttrycks är skribentens egna.