I måndags publicerade vi första delen av vår PCOS-intervju med sexualhälsorådgivaren Jenny Koos, också känd som Vulverine. Missade ni måndagens inlägg hittar ni det här.

Polycystiskt ovariesyndrom, PCOS, är del av eller ett förstadium till ett metaboliskt syndrom, och kvinnor med diagnosen har ofta oregelbunden menscykel och kan lida av akne, ökad behåring och fetma kring midjan. Många har också problem med ägglossningen och därför svårt att bli gravida.

Syndromet kan delas in i flera olika typer och hittills har Jenny berättat om den insulinresistenta varianten och det faktum att en stor del av PCOS-kvinnorna har problem med glukostolerans. PCOS är en folksjukdom med grund i kost och hälsa och, som Jenny själv uttrycker det, det handlar inte om bara om ett par bråkiga äggstockar.

Okej, dags för del 2.

–Om den första och främsta typen av PCOS är den insulinresistenta, vilka är då de andra?

Den näst vanligaste varianten jag ser är PCOS som utvecklats efter p-pilleranvändning, så kallad post-pill PCOS. Jag träffar ett otal kvinnor varje månad som satts på p-piller i tonåren p.g.a. oregelbundna cykler, PCO och finnar, vilket alltihop är helt normalt de första åren innan menscykeln riktigt kommit igång. Sedan står de på p-piller i X antal år, oavsett om de önskar ett preventivmedel eller inte.

När de slutar så kommer menscykeln inte alltid tillbaka, och efter ett par månader går de till gyn som då ser “pärlbandet”. Samtidigt så har akne ofta brutit ut eftersom p-pillren de ätit tidigare minskat hudens talgproduktion. Nu överproduceras det istället hejvilt eftersom androgenerna som varit förtryckta skjuter i taket. Många gånger är denna post-pill-akne som värst ungefär 6 månader efter avslut med pillren för att sedan långsamt bli bättre, och menscykeln samt androgennivåerna reglerar sig oftast inom 1–2 år.

Allt detta beror på att p-piller höjer SHBG, vilket binder upp testosteron (detta är en av de främsta anledningarna till att många blir av med sexlusten på p-piller). SHBG förblir förhöjt i många månader efter avslut, och lagom tills patienten tror att medlets påverkan borde vara över så bryter androgenerna igenom och hon tror därför att aknen är “hennes egen” och inte en försenad biverkan av preventivmedlet.

Det tragiska i detta scenario är att patienten i de allra flesta fall sätts på just p-piller för att behandla hennes “PCOS”.

–Är p-piller ett läkemedel mot PCOS?

Nej, p-piller är inte ett läkemedel mot PCOS, men de erbjuder en maskering av symptom. De anti-androgena sorterna, t.ex. Yasmin, kan ta bort akne och hirsutism och ger en bortfallsblödning en gång i månaden. För den som lider av sådana symptom är det ofta en välkommen behandling, och eftersom en för tjock livmoderslemhinna är en cancerrisk så vill gynekologen förstås gärna att en blöder ut då och då.

Men, en har inte längre någon menscykel på p-piller, och har därmed inte heller “fixat” den. Med andra ord kan PCOS maskeras med p-piller, men de kommer inte hjälpa en att läka det – snarare tvärtom.

Kom ihåg att insulinresistens är den främsta orsaken bakom PCOS, och gestagenerna i de hormonstörande preventivmedlen har som känd biverkning just insulinresistens. En annan sak som p-piller tyvärr gör är att ge näringsbrist, typiskt nog precis på de näringsämnen som behövs för att kunna driva igenom en frisk menscykel. Det är också bevisat att de ger kronisk inflammation.

Ur hälsoperspektiv vore bioidentiskt progesteron, korrekt doserat, mycket bättre än p-medlens gestagen, ifall regelbunden blödning är målet. Att behandla cykliskt med äkta progesteron sänker också LH-utsöndringen från hjärnan. En kan undra varför detta inte används i större utsträckning?

Att sätta in ett hormonstörande preventivmedel vars hela poäng är att stänga ner ägglossningen, i en kropp som kämpar med att just ägglossa, kan ju tyckas något kontraproduktivt – särskilt hos kvinnor som faktiskt inte vill ha den preventiva effekten av p-piller.

–Stämmer det att PCOS också kan kopplas till inflammation i kroppen?

Ja, det finns något som kallas inflammatorisk PCOS. Har du t.ex. IBS (vilket också är en sabla slaskdiagnos) så lider du troligen av en kronisk inflammation. Det uttrycker sig gärna som dålig mage, eksem och utslag, diffusa smärtor – och/eller PCOS. I detta läge måste du se över vad som driver inflammationen, jobba med din stresshantering och gå över till en antiinflammatorisk kost. Antioxidanter som NAC kan funka, probiotika är en god idé, men du måste i första hand ta bort irritanterna. Svår och/eller kronisk stress ger snarlika effekter, se t.ex. denna studie på hur kortisol påverkar inflammation.

–Men många säger ju att PCOS är medfött?

Det finns en hel del underlag på att gifter i fosterlivet och under uppväxten kan trigga PCOS, och att pappans vikt och mammans nivå av AMH under graviditeten (läs mer här och här) kommer påverka. Alltså kan du i viss mån ärva förutsättningarna för PCOS, men vilken miljö erbjuder du dess utveckling? Du styr i stor utsträckning själv hur dina gener kommer uttrycka sig, och om du vet vad som triggar det så kan du hålla det i schack. Jag har träffat många, många klienter som läkt ut sin PCOS!

Inom vården upprepas att “orsaken till PCOS är okänd” som ett mantra, och man fokuserar på att hantera enskilda symptom eller facetter av syndromet. Men med ett helhetsperspektiv på vad i vår västerländska kost och livsstil som förändrats i takt med att PCOS ökar – d.v.s. brist på mörker och solljus, kombinerat med kronisk lågintensiv stress samt konstant intag av socker hos en generation av högambitiösa kvinnor – så är det inte märkligt att ca 1 av 5 kvinnor lider av detta metaboliska syndrom.

Problemet är att man inom vården inte har ett helhetsperspektiv på just varför så många lider av PCOS idag, utan hellre beskriver det som en kronisk sjukdom som av någon mystisk anledning bara ökar. Jag tycker det här citatet angriper det tankefelet ganska bra:

“When any condition crosses disciplines and doesn’t have a full investment in [one of them], it often falls through the cracks. There are elements of reproduction in PCOS, but most reproductive endocrinologists mostly do in-vitro fertilization and are not necessarily interested in metabolism. Medical endocrinologists, who are mostly interested in metabolism, aren’t usually interested in reproduction and ovarian function.” – Dr Dumesic (The Atlantic, 2015)

–Slutligen, vad kan en kvinna som har diagnosen göra för att förbättra sin PCOS?

• Lär dig Justissemetoden så att du kan lära dig identifiera din ägglossning och få översikt på din menscykelhälsa.
• Främja ägglossningen genom att:
  • reglera ditt blodsocker via kosten,
  • styra upp din sköldkörtelfunktion,
  • adaptera en så antiinflammatorisk livsstil och kost som möjligt,
  • hantera stress,
  • ha en god näringsstatus, särskilt avseende magnesium och D-vitamin.

Dessa faktorer förbättras ifall du lägger ner koffein helt och hållet. Om du måste sänka androgener som redan är höga så kan du använda en rad olika örter och tillskott, t.ex. alphaliponsyra eller berberin.

–Tusen tack, Jenny!

Jenny Koos är Justisse Holistic Reproductive Health Practitioner, men också känd som Vulverine, fittologen, the pussy whisperer, trostolkaren, eller helt enkelt den helhetstänkande sexualhälsorådgivaren. Du hittar henne i följande kanaler; facebook, instagram eller på bokadirekt.